Kobolt är en av metallerna som räknas som kritiska av EU.

Foto: Edine Bakker/SGU

EU-förordningen om kritiska råvaror

EU-förordningen om kritiska råvaror är också känd under sitt engelska namn Critical Raw Materials Act (CRMA). På svenska används ibland ordet råmaterial i stället för råvaror. Förordningen har som syfte att stärka EU:s kapacitet och motståndskraft vad avser kritiska och strategiska råvaror.

EU-förordningen om kritiska råvaror är ett viktigt steg för att säkra tillgången på råvaror till EU:s medlemsstater. Den trädde i kraft den 23 maj 2024 och blev då svensk lag. Syftet med förordningen är att stärka EU:s kapacitet i alla led i värdekedjan för råvaror och att göra råvaruförsörjningen mindre sårbar för störningar. Den ska också leda till ökad återvinning.

I förordningen har det beslutats om riktmärken där EU under 2030 ska kunna producera 10 procent av sitt årsbehov genom utvinning, 40 procent genom bearbetning och 25 procent genom återvinning. Högst 65 procent av varje viktig råvara får då komma från ett enskilt land utanför EU.

Detta ska blanda annat uppnås genom att det på EU-nivå utses strategiska projekt som då får tidsfrister för tillståndsprocesserna. Vidare kommer förordningen innebära skärpt övervakning med hjälp av stresstest av leveranskedjan, samordnade insatser för att bygga upp strategiska lager och främjande av hållbar investering och handel.

Satsningen omfattar metaller och mineral som anses kritiska eller strategiska inom flera viktiga områden. Den gröna omställningen är det område som ofta nämns, men även försvar, rymdindustri, digitalisering och sjukvård är centrala.

Här kan du läsa mer om EU-förordningen om kritiska råvaror

SGU:s roll

Innan förordningen blev lag deltog SGU som expertmyndighet i arbetet med förordningen.

Det var bland annat viktigt att den skulle fungera för alla EU:s medlemsstater, både för de med gynnsam geologi för utvinning och de med sämre geologiska förutsättningar.

I Sverige är SGU den myndighet som ansvarar för att samla in och tillhandahålla geologisk information till samhället.

Bergsstaten är myndigheten som tar beslut om undersökningstillstånd och bearbetningskoncession enligt minerallagen. Detta gör att Bergsstaten är en del av tillståndskedjan för att kunna starta en ny gruva. Det krävs även bland annat tillstånd enligt miljöbalken och bygglov enligt plan-och bygglagen.

På Bergsstatens sida kan du läsa mer om hur det går till att starta en gruva

Senast granskad 2025-01-24