För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer om kakor.
Jag godkänner

Frågor och svar

Här har vi samlat de vanligaste frågorna vi brukar få. Frågorna är indelade i olika kategorier.
  • Brunnar

    • Behöver jag anmäla en ny brunn till kommunen?

      Värmepumpsanläggningar för utvinning av värme är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt bestämmelser i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Det är fastighetsägaren som har ansvaret att sända in sådan anmälan eller tillståndsansökan till kommunens miljökontor eller motsvarande.

      Vattenbrunnar för enskild vattenförsörjning (1–2 familjer) kan i normala fall anläggas utan att man gör en anmälan. Speciella regler brukar dock gälla inom vattenskyddsområde.

      Kommuner kan även införa krav på tillstånd för anläggande av ny vattentäkt om det råder eller befaras uppkomma knapphet på sött grundvatten.

      Anläggning av vattentäkt som betjänar fler än två familjer är dock alltid tillståndspliktiga. Fråga kommunens miljökontor vad som gäller.

      Brunnsborraren har alltid uppgiftsskyldighet vid anläggning av vatten- och energibrunnar. Det innebär att brunnsborraren måste skicka en kopia på brunnsprotokollet till SGU.

    • Jag ska borra för bergvärme på min tomt och behöver veta hur djupt det är ner till berget.

      Via kartvisaren Jorddjup kan du få information om jorddjup och dylikt.

      Till kartvisaren Jorddjup

    • Vad ska jag lägga som lock på min kallkälla eller grävda brunn?

      Du bör undvika impregnerat och laserat eller målat virke. Ett betonglock fungerar bra, men det finns också lock i plast. Plastlocken tillverkas i polyeten eller glasfiberarmerad plast beroende på storlek. Locken finns med låsanordning, vilket är viktigt ur säkerhetssynpunkt. Locket bör också ha ventilation av något slag, till exempel ett böjt rör. Det böjda röret förhindrar att det regnar in i brunnen och se till att ha ett nät för röröppningen. Om nätet saknas kan möss och andra djur krypa in i röret och ramla ner i brunnen. Det är viktigt att locket sluter tätt mot brunnsöverkanten så att det inte kommer in djur. Brunnen ska vara avslutad ovan mark.

    • Har SGU en kopia på mitt brunnsprotokoll?

      I många fall har SGU en kopia på brunnsprotokoll. Om brunnen är borrad efter 1976 (vattenbrunn) eller efter 1985 (energibrunn) är sannolikheten stor att SGU har uppgifter om brunnen. Lagen om uppgiftsskyldighet för brunnsborrning för vattenbrunnar kom 1976 och för energibrunnar 1985. Det kan tilläggas att det är brunnsborraren och inte fastighetsägaren som har skyldighet att lämna brunnsuppgift till SGU.

      Läs mer om Brunnsarkivet

    • Hur långt från en avloppsanläggning bör en brunn ligga?

      En brunn bör om möjligt placeras högre i terrängen, så långt från föroreningskällan som möjligt. Risken för påverkan beror på föroreningskällans art samt jordlagrens mäktighet och genomsläpplighet. Borrentreprenörens rekommenderade minsta avstånd mellan brunn och avlopp är 30 meter. Om man inte kan utesluta påverkan, bör borrentreprenören  täta brunnen till stort djup eller avråda  från borrning.

    • Hur långt är det till berg?

      För att besvara frågan behöver man data från till exempel Brunnsarkivet, topografiskt underlag och jordartskartor.

      I höglänt terräng och i moränområden är jorddjupen oftast måttliga, mindre än 10 meter. Större jorddjup, och därmed längre till berg, förekommer främst i dalgångar och i låglänta områden.

      Man kan också få vägledning av information om borrningar som gjorts i närheten av den plats där man själv tänkt borra. Sådan information finns i kartvisaren ”Brunnar” på SGU:s webbplats. 

      SGU:s jordartskartor kan också vara användbara, särskilt i områden där det inte gjorts några borrningar.

      Se mer om jorddjup i brunnar i SGU:s kartvisare ”Brunnar”

    • Hur mycket vatten kan jag få om jag borrar en brunn?

      Det är svårt att ge ett exakt svar på hur mycket vatten du kan få i din brunn. Detta eftersom det beror på en mängd faktorer som du ofta inte känner till i detalj.

      Vid brunnsborrning mäts ofta brunnens kapacitet vilket visar vilken vattenmängd som kan tas ut under en kort tid (fåtal timmar) från brunnen. Ofta är det dock andra faktorer som begränsar vilket uttag som kan göras långsiktigt från en brunn, till exempel grundvattenbildning och markens förmåga att lagra grundvatten under torrperioder.

      SGU har gjort en beräkning av grundvattentillgång i små magasin där flera aspekter, som jordart, jorddjup, bergets genomsläpplighet, grundvattenbildning och längden på torrperiod har inkluderats. I många fall kan dessa egenskaper variera stort inom ett område eller över tid vilket gör att resultatet bara bör användas för en översiktlig bedömning av grundvattentillgången. Resultatet redovisas i en kartvisare och tillhörande rapport:

      Kartvisaren Grundvattentillgång

      Grundvattentillgång i små magasin, SGU-rapport 2021:08

      I rapporten redovisas utförligt hur resultatet är beräknat och hur det kan användas. Några av de viktigare punkter är:

      • Det visar översiktligt hur grundvattentillgången kan vara i ett område. Det är inte tillräckligt detaljerat för att zooma in på en specifik fastighet utan du måste alltid betrakta hur tillgången varierar inom åtminstone 1 km från den fastighet du är intresserad av.
      • Det är avsett att spegla grundvattentillgången under ett år med låg grundvattenbildning eller lång torrperiod. Det utgör dock inte på något sätt en garanterad vattentillgång utan det kan mycket väl finnas områden där grundvattentillgången är mindre (eller större) än vad som presenteras.
      • Resultatet redovisas i enheten l/dygn/ha. Det betraktas som rimligt att man för en fastighet kan nyttja grundvattnet inom en hektar. Men man måste alltid väga in om det finns andra närliggande fastigheter som kan konkurrera om samma grundvattentillgång.

      Tänk på att det viktiga är att du får så mycket vatten att det räcker till hushållet och att vattnet är av godtagbar kvalitet. Enligt Svenskt Vatten använder hushåll i snitt 140 liter dricksvatten per person och dygn (läs mer på Svensk Vatten, Dricksvattenfakta). Det kan dock troligen variera stort beroende på hushållets vanor och standard.

      Dricksvattenfakta (Svenskt Vatten, nytt fönster)

    • Hur många certifierade brunnsborrare finns det?

      Det finns cirka 250 certifierade brunnsborrare och ca 10 företag som är certifierade. Fler än 250 brunnsborrare har dock genomgått utbildning i praktisk hydrogeologi och juridik men de behöver ytterligare utbildning innan de är certifierade.

    • Hur stort avstånd ska det vara mellan två energibrunnar?

      Det finns inga regler för detta men om det är för litet avstånd mellan energibrunnar finns det risk att de påverkar varandra. Det kan få till följd att anläggningens verkningsgrad försämras och energibesparingen inte blir den förväntade. Eftersträva därför att hålla ett avstånd på minst 20 meter mellan brunnarna. Man bör kräva att energibrunnar anläggs minst 10 meter innanför en tomtgräns. Då blir avståndet till närmsta energibrunn alltid blir minst 20 meter.

      Ett alternativ kan vara att ”grada”, dvs. luta, borrhålet bort från det andra borrhålet. Det är en mycket vanlig metod när flera brunnar kopplas till samma värmepump.

    • Jag ska borra ny brunn – kan det påverka mina grannars brunnar?

      Ja, det finns en viss risk, även om den är relativt liten. Det är viktigt att brunnen blir rätt utförd så att den inte orsakar problem på lång sikt. Om brunnsborraren följer kraven i "Vägledning för att borra brunn" (Normbrunn -16) minskar riskerna betydligt.

      Vägledning för att borra brunn (Normbrunn -16, pdf, nytt fönster)

      Exempel på oönskade effekter som kan uppstå.

      • I områden med saltvattenrisk, till exempel i kustnära områden, kan en djup brunn eller ett stort vattenuttag innebära att risken för saltvattenpåverkan ökar.
      • På grund av de stora luftmängder och det tryck som fordras vid dagens sänkhammarutrustningar kan borrningen i enstaka fall medföra att borrkax eller annan sprickfyllnad kommer in i grannens brunn. I de flesta fall räcker det med att du pumpar rent brunnen för att denna olägenhet ska upphöra. Det är också lämpligt att grannen har sin pump avstängd medan borrningen pågår. Då slipper hen pumpa in grumligt vatten från din borrning.
      • Vattentillgången kan minska i brunnar i närheten av en ny brunn om vattentillgången är liten. Det kan vara svårt att klarlägga om det är den nya brunnen som orsakat minskningen. Detta eftersom det oftast inte gjorts någon provpumpning innan den nya brunnen anlades.

      Det kan vara bra att låta göra en analys av vattnet i grannens brunn innan borrningen genomförs. Om någon olägenhet med vattnet senare skulle uppstå kan en vattenanalys vara bra att ha för att reda ut orsaker och ansvar.

    • Min granne i skärgården ska borra för geoenergi (t ex bergvärme) 25 meter från min brunn. Vilka är riskerna för min brunn?

      Det går tyvärr inte att säga hur stor risken är eftersom det beror på hur sprickorna går i berget i tre dimensioner och detta är ofta okänt. Men risken ökar med minskat avstånd.

      Några goda råd om din granne ska borra brunn:

      • Ta ett vattenprov från din brunn innan geoenergiborrningen startar som referens om kvalitén på ditt vatten skulle försämras efter bergvärmeborrningen.
      • Se till att grannen och borrentreprenören känner till var din brunn finns.
      • Observera grundvattenytan i vattenbrunnen medan bergvärmeborrningen pågår för att upptäcka om brunnarna får hydraulisk kontakt med varandra.
      • Att inte använda vattenbrunnen medan bergvärmeborrningen pågår minskar risken för påverkan.
    • Vi borrade en brunn som innehöll otjänligt vatten. Sedan borrade vi en brunn som gav bra vatten, 50 meter från den första. Ska vi gjuta igen den första brunnen?

      Det säkraste är att gjuta igen den första brunnen så att den inte påverkar den nya brunnen.

    • Vad innebär vattengaranti?

      Det förekommer att borrare lämnar garanti på både vattenmängd och vattenkvalitet. Det är dock SGU:s uppfattning att brunnsborrare varken kan garantera att få fram en vattenmängd om 100 l/h mot ett bestämt djup eller en viss råvattenkvalitet. Detta eftersom det är de hydrogeologiska förhållandena som bestämmer både kvantitet och kvalitet.

      Brunnsborrare ska dock kunna garantera att lämpliga åtgärder kommer att utföras för att uppnå önskvärd kvalitet och kvantitet på råvatten från brunn. SGU anser därför att det är bättre att beställaren begär en kostnadsgaranti som gäller vattnets kvalitet och kvantitet. En sådan garanti är också betydligt enklare att tolka. Om inte brunnsborraren uppnår utlovat resultat avgår del av eller hela kostnaden för borrningen.

    • Varför har vattnet i min grävda brunn dålig kvalitet?

      Om ett provsvar visar att du har dåligt dricksvatten bör du som brunnsägare anlita  fackkunnigt folk för att åtgärda problemen. När det gäller problem med den mikrobiologiska kvaliteten ska alltid orsaken utredas först. Oftast beror dålig vattenkvalitet på att ytligt vatten tränger ner i brunnen. Se över följande:

      • Är brunnslocket helt?
      • Finns det läckande skarvar? (Gäller brunnar med betong- eller cementringar)
      • Är brunnsöverkanten avslutad ovan mark? Brunnens överkant bör ligga cirka 30–40 cm ovan mark, annars kan ytligt vatten rinna in i brunnen vid snösmältning eller ihållande regn.
      • Finns det djur runt brunnen? Om brunnen är belägen i en beteshage bör området runt brunnen inhägnas.
      • Finns det bra tätning runt brunnen? Tätningen kan bestå av lera eller tätduk. Det kan också behövas dränering runt brunnen.
      • Finns det något avlopp eller någon gödselstack i närheten av brunnen?

      Dålig kvalitet i den grävda brunnen kan också bero på de geologiska förutsättningarna. För att komma till rätta med problem med kemiska ämnen i dricksvattnet behöver man ibland installera filter. Kontakta en fackkunnig filterleverantör för att diskutera detta. Tänk på följande:

      • Begär referenser av filterleverantören
      • Begär funktionsgaranti på åtgärden. En funktionsgaranti ska säkerställa att filtret löser problemet och inte skapar andra problem som mikrobiologisk aktivitet eller korrosion.
      • Följ upp den installerade vattenreningen genom att ta prov på dricksvattnet en period efter det att vattenreningen installerats.
    • Vattnet i brunnen räcker inte – vad kan jag göra?

      Ta först reda på om vattenförbrukningen har ökat eller om det är vattenmängden i brunnen som minskat. Om inte förbrukningen ökat kan det vara idé att kontrollera om vattenbristen har tekniska orsaker:

      • Läckage, till exempel på vattenledningar eller i kopplingar, hydrofor, hydropress eller varmvattenberedare.
      • En sliten eller gammal pump. Om det finns sand eller andra partiklar i vattnet kan pumpen slitas fortare.
      • För liten hydrofor. Den största belastningen på brunnen är oftast under två timmar på morgonen och två timmar på kvällen. Har man en grund brunn med liten vattenkapacitet men god vattenkvalitet kan det vara idé att försöka lagra vatten.

      Om dessa orsaker kan uteslutas kan man vidta någon av följande åtgärder:

      • Högtryckspolning (eller tryckning).
        Den absolut vanligaste metoden är att trycka brunnen. Med en högtryckspump öppnar man de sprickor som kan vara igentäppta av till exempel kemiska utfällningar eller sprickfyllnader. Med dagens borrteknik med höga lufttryck är det vanligt att borrhål "degar" om man endast får mindre vattenmängder vid borrning. Med detta menas att borrkax blandas med inkommande vatten och lägger sig som cement efter borrväggarna. Då verkar det som om brunnen är torr vid borrningen. Genom att trycka eller spola ur brunnen försvinner oftast detta problem. Om en äldre brunn ska tryckas bör brunnen spolas ren eftersom slam ofta lagrats på botten av brunnen. Detta slam kan tryckas ut i sprickorna och missfärga vattnet eller täppa igen sprickorna.
      • Sprängning av brunnen.
        Denna metod var vanligare tidigare. Den har numera oftast ersatts med tryckning av brunn. Tekniken är att man spränger med dynamit i botten av brunnen. Genom den tryckvåg som bildas rensas och öppnas eventuella sprickor. Riskerna med denna metod är dels att borrhål kan rasa, dels att vattnet tar smak av dynamiten.
      • Fördjupning av brunnen eller borrning av en ny brunn kan ibland vara det bästa alternativet.
    • Vem ska skicka in brunnsprotokoll till SGU? Fastighetsägaren eller brunnsborraren?

      Det är brunnsborraren som ska skicka in protokollet till SGU. Vid energiborrning måste fastighetsägaren innan borrning alltid anmäla till kommunen och i en del fall även skicka in protokoll till kommunen efter utförd borrning.

    • Vilken brunnsborrare rekommenderar SGU?

      SGU kan inte rekommendera någon viss brunnsborrare, men vi kan svara på om ett företag lämnat brunnsuppgifter. Några allmänna råd:

      • Fråga grannar och vänner om de kan rekommendera någon brunnsborrare. Du kan också be brunnsborraren att visa referenser.
      • Det finns en branschorganisation, Borrföretagen, som du kan ta kontakt med om du har frågor om brunnsborrare.

      SGU rekommenderar att man anlitar en certifierad brunnsborrare.

    • Vilken diameter är bäst när jag ska borrar brunn?

      Normalt sett borras enskilda vatten- och energibrunnar i diametrarna 115 mm, 140 mm eller 165 mm. Valet av diameter beror på brunnens användning eller vilken utrustning brunnsborraren använder. De flesta brunnsborrare kan dock borra med de dimensioner som nämns ovan. Du bör tänka på att borrkostnaden vanligen stiger med ökad borrhålsdimension.

      I områden med känd saltvattenrisk eller dålig vattentillgång kan det vara lämpligt att välja en något grövre dimension (140 mm–165 mm). Då kan du öka brunnens vattenmagasinerande förmåga utan att behöva öka borrdjupet.

      I en energibrunn vill man åstadkomma ett maximalt värmeflöde från det omgivande berget in i kollektorn. Därför borras de flesta energibrunnar med minsta dimensionen 115 mm.  Värmeöverföringen mellan borrhålsvägg och kollektorslang påverkas dock bara marginellt med ökad borrhålsdimension.

      Ett för smalt borrhål kan dock medföra ökad risk för att du inte får ner kollektorslangen.

    • Vilken skillnad är det mellan AB- och B-certifierad brunnsborrare?

      En AB-certifierad brunnsborrare är ansvarig inom sitt företag. Hen måste ha:

      • minst tre års erfarenhet av brunnsborrning,
      • ha avlagt svetsprov och
      • fått godkänt resultat på kurserna: Heta arbeten, Säkerhet på väg, Praktisk hydrogeologi samt Juridik för brunnsborrare.

      AB-utbildningen inom praktisk hydrogeologi samt juridik är mer omfattande och har högre krav för godkännande än för ett B-certifikat.

      En B-certifierad brunnsborrare måste ha:

      • minst ett och ett halvt års erfarenhet av brunnsborrning eller borrat minst 100 brunnar
      • avlagt svetsprov och
      • fått godkänt resultat på kurserna: Heta arbeten, Säkerhet på väg, Praktisk hydrogeologi samt Förenklad borrarjuridik.

      På certifieringsorganet SITACs webbplats, www.sitac.se, finns uppgifter om brunnsborrare som har giltiga certifikat och om kraven för att få certifikat.

    • Vad innebär dricksvattenkontroll?

      Sveriges allmänna dricksvattenförsörjning sköts av vattenproducenter, oftast kommuner eller kommunala bolag. Dessa kontrollerar kvaliteten på dricksvattnet, s.k. dricksvattenkontroll. Livsmedelsverket föreskriver hur dricksvattenkontrollen ska gå till i sina föreskrifter om dricksvatten (Livsmedelsverket 2001, 2005a, 2007, 2011, 2013).

    • Vad innebär råvattenkontroll?

      Sveriges allmänna dricksvattenförsörjning sköts av vattenproducenter, det vill säga kommuner eller
      kommunala bolag. Dessa kontrollerar kvaliteten på det grund- och ytvatten som ska användas
      för beredning av dricksvatten, så kallad råvattenkontroll. Det finns idag inga lagkrav på att vattenproducenterna ska utföra råvattenkontroll eller hur den ska utföras. Många huvudmän följer dock ändå helt eller delvis rekommendationerna i Svenskt Vattens branschriktlinjer för råvattenkontrollen.

      Länk till Svenskt Vatten

    • Kan jag skicka in mina vattenprover för analys till SGU?

      Nej, SGU tar inte emot vattenprover. Miljökontoret i din kommun kan lämna information om var du kan lämna ditt vattenprov.

      Läs mer om provtagning av vatten i egen brunn

      Läs mer om dricksvatten i egen brunn hos Livsmedelsverket (nytt fönster)

  • Datavärdskap miljögifter

    • Finns nyhetsbrev för datavärdskap för miljögifter?

      Nej, det kommer inte ut något nyhetsbrev. Det kommer årligen att hållas informationsmöten och/eller webbinarier för att informera om status för datavärdskapet samt för att förbättra informationen på SGU:s och Naturvårdsverkets webbplatser.

    • Varför ska data rapporteras in till datavärdskap miljögifter?

      En nationell sammanställning av miljögiftsdata ger möjlighet för fler att ta del av informationen för olika syften. Tanken är att miljöövervakningsdata ska vara allmänt tillgänglig.

    • När kan jag förvänta mig att SGU:s datavärdskap för miljögifter innehåller samtliga miljögiftsdata?

      All miljögiftsdata som finns kommer inte att finnas i SGU:s datavärdskap för miljögifter. Det finns andra datavärdar som förvaltar data om metaller och miljögifter. Miljögifter i luft och nederbörd finns till exempel även inom datavärdskapet för luftkvalitet (SMHI).

    • Hur ser tidslinjen ut för att föra över data från IVL:s och SGU:s gamla databaser till det nya datavärdskapet för miljögifter vid SGU?

      Allt som har planerats hittills beräknas vara klart under 2022/2023. Det som redan ha migrerats över är SGU:s sedimentdatabas, IVL:s biotadatabas och data som har samlats på hög hos SGU under utvecklingsåren 2016-2020. Under 2022 planeras migreringen av IVL:s screeningdatabas och när det är klart kommer informationen att läggas ut som en nyhet på SGU:s webbplats.

    • Till vilken datavärd ska jag rapportera min undersökning?

      Beställaren av undersökningen kan ge svar på vem som ska förvalta data.

    • Finns det någon förteckning över vilken typ av data som idag är godkänd att rapportera in till datavärdskap miljögifter?

      På SGU:s webbplats finns översiktlig information om vad som ingår i datavärdskapet.

      Läs mer här om datavärdskap för miljögifter.

      Det som idag har en hemvist i datavärdskapet är främst nationella och regionala data som har beställts inom miljöövervakningen av Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten eller länsstyrelserna. Det levereras även vissa andra regionala/lokala data, exempelvis data från samordnad recipientkontroll (SRK) och data från Life IP Rich Waters. Det är beslutat att den data som produceras inom regeringsuppdraget för förorenade sediment (RUFS) ska levereras och förvaltas hos datavärdskap miljögifter. Utöver detta har det kommit förfrågningar om en del andra miljögiftsdata. För dessa data tas beslut i varje fall. Det rör sig till exempel om vissa lokala data, data från efterbehandling av förorenade områden eller sedimentdata som inte ingår i RUFS.

    • Finns det en webbplats där jag kan hitta länkar till de olika filer som behövs för att kunna rapportera in till datavärdskap miljögifter?

      Ja, på SGU:s webbplats finns den information som behövs för att rapportera in data till datavärdskap miljögifter.

      Datavärdskap för miljö­gifter

    • Finns det någon utbildning som jag kan gå för att lära mig hur jag rapporterar in data?

      Det går bra att kontakta SGU för att få stöd med leveransen av data (miljögifter.datavardskap@sgu.se). Det hålls även ett par informationsmöten per år där information och tips på hur du lättast rapporterar in data presenteras.

    • Kommer det att ske leverans av data direkt från analyslaboratoriet?

      Det är inte troligt att data kommer att levereras direkt från laboratorier utan att passera utföraren, annat än i undantagsfall. Förhoppningen är att det ska gå att få ut data från laboratorierna på ett sätt som underlättar utförarens rapportering till datavärden.

    • Får utförarna information om när leveransmallar och kodlistor ändras?

      Mallen och kodlistorna kommer med stor sannolikhet att förändras framöver för att förbättra, utveckla och öka användarvänligheten. Förändringar kommuniceras ut via SGU:s webbplats.

    • Kommer leveransmallen att förenklas?

      Vi arbetar successivt med att underlätta inrapportering inklusive förenklingar av mallen. Justeringar av mallen för datavärdskap miljögifter görs vid ett fåtal tillfällen och kommuniceras ut via SGU:s webbplats.

    • Kommer SGU:s utsökningsfunktion att utvecklas så att det går att söka ut data på fler sätt?

      Målsättningen är att utveckla utsökningstjänsten efter användarnas behov.

    • Kommer ni att informera när gamla databaser migrerats in i SGU:s nya datavärdskap för miljögifter?

      Ja, det kommer att informeras via SGU:s webbplats samt skickas ut meddelande till de som står med på sändlistor till informationsmöten och användarråd.  

    • Kommer SGU:s utsökningsfunktion att utvecklas så att det går att söka ut data på fler sätt?

      Det finns planer på att förbättra utsökningstjänsten efterhand. En begränsning är att data som tidigare har rapporterats in inte är helt ordnad på ett sätt som gör det möjligt att uppfylla alla önskemål för utsökningstjänsten. De kodlistor som används idag medger inte heller alltid sortering av data på det sätt som behövs för att uppfylla de önskemål på utsökning av data som har kommit in. Det pågår ett arbete med att se över de kodlistor som används för att med hjälp dem göra det möjligt att sortera data på fler sätt och därmed göra det möjligt att utveckla söktjänsten.

    • Är det en ny valideringstjänst på gång?

      En förstudie planeras på SGU. SGU vill samordna sina datavärdskap internt och ha en gemensam ingång. 

  • Geokemi

    • Vad är biogeokemisk provtagning?

      Rötter från vattenlevande växter (främst Starr och Älggräs) analyseras på grundämnen.

    • Vad är markgeokemisk provtagning?

      Ett prov från morän tas på cirka 70-100 cm djup och analyseras på grundämnen.

  • Grundvatten

    • Går det att skicka in sina vattenprover till SGU?

      SGU tar inte emot vattenprover. Miljökontoret i din kommun kan lämna information om var du kan lämna ditt vattenprov.

    • Hur bildas grundvatten?

      Grundvatten bildas när regn- och smältvatten tränger ner genom markytan och fyller porer i marken och sprickor i berggrunden. Innan allt vattnet hunnit tränga ner avdunstar en del till atmosfären. Av resten tas en del upp av växtligheten och avgår till atmosfären genom transpiration, växternas naturliga sätt att reglera sin vattenbalans. Resten fortsätter vidare ner mot grundvattenytan och bildar så småningom grundvatten.

    • Hur djupt är det till grundvattnet?

      Grundvattennivån varierar mellan olika platser och över tiden. Grundvattennivån påverkas bland annat av faktorer som jordart, topografiskt läge och typ av grundvattenmagasin. Under våren brukar nivåerna vara högst, ofta nära markytan i låglänta områden. I södra och mellersta delarna av landet brukar nivåerna var lägst i slutet av sommaren eller början av hösten. Nivåerna kan då vara flera meter under markytan, exempelvis i höglänta områden med grovkorniga jordarter. I de stora rullstensåsarna brukar djupet till grundvattnet i allmänhet vara stort, ofta något 10-tal meter under markytan.

      Har du egen brunn kan du själv mäta avståndet ned till vattenytan regelbundet, för att undvika att bli överraskad om brunnen sinar. Om det inte finns en brunn där man kan mäta nivån, kan en sjö eller vattendrag och diken i närheten användas för att göra bedömningar. Om jordarten är genomsläpplig, exempelvis sand eller grus, brukar grundvattennivån vara ungefär densamma som ytvattnets nivå inom ungefär 50–100 meters avstånd. Om det är en tät jordart, som exempelvis lera, bör man dock inte använda ytvatten i omgivningarna för att bedöma grundvattennivån.

      En annan möjlighet är att undersöka om grundvattennivån har bedömts vid någon intilliggande fastighet, exempelvis vid anläggning av enskilt avlopp eller vid brunnsborrning. Uppgifter om grundvattennivån i närheten kan då ge en grov uppskattning av nivån på den aktuella platsen.

      Den säkraste metoden är att gräva en grop tills man når grundvattnet. När man har noterat grundvattennivån måste dock variationen över tiden beaktas. Om den högsta nivån är av intresse bör bedömningen göras under våren efter snösmältningen då grundvattennivåerna brukar vara som högst under året. Om i stället den lägsta nivån är av intresse bör bedömningen göras i slutet av sommaren eller början av hösten i landets södra och mellersta delar. I norra delarna av landet brukar nivåerna vara lägst i slutet av vintern. Skillnaden mellan den högsta och lägsta nivån under året kan vara flera meter.

      Läs om Kartvisaren Brunnar (uppmätta nivåer vid brunnsborrning)

      Läs om Kartvisare för mätstationer (uppmätta grundvattennivåer)

      Läs om Kartvisare för beräknade nivåer

    • Hur kritiskt är det med låga grundvattennivåer och sinande brunnar?

      Det beror på behovet. Till exempel har lantbrukare med stora djurbesättningar akut behov av stora vattenmängder.

    • Hur mycket behöver det regna för att det ska bildas grundvatten?

      Det beror på vilken vattenhalt marken har och vilken jordart det är. Om marken är uttorkad behövs stora nederbördsmängder för att grundvatten ska bildas. I mark som är mättad med vatten, däremot, kan grundvatten bildas redan vid måttliga nederbördsmängder.

      Tiden på året har stor betydelse för grundvattenbildningen. Under en sommarmånad brukar det mesta av nederbörden avdunsta eller tas upp av vegetationen. Det kan då behövas dubbelt så mycket nederbörd som normalt för att det ska bildas grundvatten. Under hösten, däremot, brukar normala nederbördsmängder räcka.

    • Hur snabbt sjunker grundvattennivån under sommarmånaderna?

      Grundvattennivån sjunker vanligtvis cirka 1 cm per dygn.

    • Hur stor betydelse har grundvattennivåernas utgångsläge inför sommaren?

      Utgångsläget inför sommaren är mycket viktigt eftersom det normalt sett inte bildas grundvatten under sommaren. Det har alltså inte så stor betydelse om det är en normal eller regnfattig sommar.

    • När behövs tillstånd eller vattendom till grundvattenuttag?

      Allt uttag av grundvatten är en vattenverksamhet, som hanteras i 11 kap. miljöbalken. Om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom grundvattenuttagets inverkan på vattenförhållandena, eller om grundvattenuttaget avser en vattentäkt för en- eller tvåfamiljsfastighets eller jordbruksfastighets husbehovsförbrukning behövs inget tillstånd. För samtliga övriga uttag av grundvatten behövs ett tillstånd till vattenuttaget i form av en vattendom. Vänd dig till länsstyrelsen i ditt län vid tveksamheter, eftersom det är länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet för vattenuttag.

    • När under året brukar grundvattennivån vara som lägst?

      I Götaland och större delen av Svealand brukar grundvattennivåerna vara som lägst under perioden augusti till september. I större delen av Norrland är nivåerna lägst i mars och april.

    • Vad ska jag tänka på när grundvattennivåerna är låga?

      Du bör undvika att vattna gräsmattan och tvätta bilen och att använda ”vattenslukande” apparater i hushållet, som till exempel pool och badkar. I vissa kustnära områden, till exempel Stockholms skärgård, bör du vara försiktig med vattenförbrukningen under sommaren, även när grundvattennivåerna är normala.

      Läs mer om dricksvattenförsörjning i kustnära områden.

    • Vad är bevattningsförbud?

      Låga grundvattennivåer kan ge vattenbrist och då kan kommunen eller länsstyrelsen komma med antingen förbud eller rekommendationer om bevattningsförbud. SGU:s mätningar inom grundvattennätet kan vara ett underlag inför ett eventuellt beslut om bevattningsförbud.

      Grundvatten används för dricksvattenproduktion i de flesta kommuner

      Många kommuner använder grundvatten för sin dricksvattenproduktion. Grundvattenmagasinen i kommunen kan vara begränsade, vilket innebär att det kan vara svårt att få vattnet att räcka till vid hög förbrukning. Detta gäller särskilt under sommarhalvåret om mer vatten används. Det kan dock även inträffa under andra delar av året när det är låga grundvattennivåer på grund av till exempel liten nederbördsmängd.

      Vissa kommuners begränsade vattentillgångar ligger till grund för bevattningsförbud året runt. Det kan bland annat innebära att du endast får vattna med handhållen slang och inte ha vattenspridare kopplad till det kommunala dricksvattennätet. Om du till exempel ska fylla en trädgårdspool är det bra om den fylls sakta och gärna nattetid.

    • Vad är en grundvattenyta?

      Grundvattenytan kallas den yta under vilken samtliga porer eller sprickor är vattenfyllda, grundvattenzonen. I brunnar observeras enklast en grundvattenyta genom att mäta avståndet ner till vattenytan (grundvattennivån). Grundvatten är en del i vattnets kretslopp och blir ytvatten vid utströmningsområden. Omkring 80 % av allt vatten i sjöar och vattendrag kommer från grundvatten.

    • Vad är fossilt grundvatten?

      Fossilt, eller relikt, grundvatten är ett vatten som uppehållit sig i en akvifer under väldigt lång tid, tusentals år. I Sverige pratar vi ofta om relikt saltvatten som har sitt ursprung från olika perioder av istider när stora delar av Sverige låg under hav med varierande saltinnehåll. Vid stora uttag i brunnar, som ligger i områden som en gång i tiden hade ett salt hav över sig, kan det bräckta eller salta vattnet komma upp i brunnen och göra vattnet odrickbart.

    • Vad är grundvatten?

      Grundvatten är det vatten i den del av jorden eller berggrunden där hålrummen är helt vattenfyllda. Det är det vatten som påträffas när du gräver i marken och det blir vatten stående i gropen. Vatten finns normalt på alla nivåer i jorden och i berggrunden. Med hänsyn till vattnets uppträdande går det att särskilja två zoner. En övre zon, den omättade zonen eller markvattenzonen (där det även finns luft i porerna) och en nedre, den mättade zonen eller grundvattenzonen. Det mesta av vattnet i sjöar och vattendrag kommer från grundvatten.

    • Varför är grundvatten rent?

      Grundvatten filtreras under lång tid i marken och renas naturligt. Ett djupare grundvatten håller generellt en jämnare kvalitet än ett ytligt. Det är därför viktigt att brunnar är ordentligt tätade för att förhindra att ytligare vatten kommer in. Ett grundvatten med lång uppehållstid kan dock få kvalitetsproblem som till exempel förhöjda halter av arsenik, uran, radon och fluor i berggrund som naturligt innehåller sådana ämnen.

    • Varför är grundvattennivåerna så låga under sommaren?

      Under våren och sommaren är växterna aktiva och tar upp stora mängder av markens vatten. Om växtligheten kommer igång tidigt på våren tas därför sammanlagt större vattenmängder upp av växterna (och minskar därmed grundvattenbildningen).

    • Varför är min bergborrade brunn torr när min granne har vatten?

      Kristallint urberg (större delen av berggrunden i Sverige) är så pass tät att vatten bara transporteras i sprickor i berget. Tillgången på vatten är till stor del beroende på hur sprickigt berget är vid brunnen, sprickigheten kan variera mycket på korta avstånd. Två närbelägna brunnar behöver inte vara sammankopplade med samma spricksystem, vilket gör att tillgången kan variera kraftigt mellan två brunnar.

    • Vilka kartvisare om grundvattennivåer finns på SGU?

    • Vilka problem kan jag få med vattnet i min brunn i kustnära områden?

      I kustnära områden kan det bli problem med saltinträngning av havsvatten och med grundvattentillgången. Salt vatten kan medföra angrepp på till exempel ledningar och pumpar.

      Kustnära områden har ofta problem med grundvattentillgång och saltrisk även om nivåerna är normala. Detta beror bland annat på att jordlagren är tunna, vilket innebär en liten magasinerande förmåga. Den magasinerande förmågan i berg är också mycket liten.

    • Vilken månad regnar det mest under året?

      Det regnar vanligtvis mest i juli månad - tvärtemot vad många kanske tror.

    • Är det vanlig med torka?

      Extrema torrår var 1976, 1989 och 1996.

    • Vad innebär dricksvattenkontroll?

      Sveriges allmänna dricksvattenförsörjning sköts av vattenproducenter, oftast kommuner eller kommunala bolag. Dessa kontrollerar kvaliteten på dricksvattnet, s.k. dricksvattenkontroll. Livsmedelsverket föreskriver hur dricksvattenkontrollen ska gå till i sina föreskrifter om dricksvatten (Livsmedelsverket 2001, 2005a, 2007, 2011, 2013).

    • Vad innebär råvattenkontroll?

      Sveriges allmänna dricksvattenförsörjning sköts av vattenproducenter, det vill säga kommuner eller
      kommunala bolag. Dessa kontrollerar kvaliteten på det grund- och ytvatten som ska användas
      för beredning av dricksvatten, så kallad råvattenkontroll. Det finns idag inga lagkrav på att vattenproducenterna ska utföra råvattenkontroll eller hur den ska utföras. Många huvudmän följer dock ändå helt eller delvis rekommendationerna i Svenskt Vattens branschriktlinjer för råvattenkontrollen.

      Länk till Svenskt Vatten

  • Gruvor

    • Behöver jag tillstånd för guldvaskning?

      I normalfallet krävs det inte tillstånd enligt minerallagen för småskalig guldvaskning av hobbykaraktär. Undersökningstillstånd enligt minerallagen krävs om syftet med undersökningen är att påvisa en fyndighet av ett koncessionsmineral. Samt att utröna dess sannolika ekonomiska värde och beskaffenhet. Tillstånd krävs dock endast i den mån undersökningsarbetet innebär intrång i markägarens eller annan rättsinnehavares rätt.

      Beroende på var vaskning sker och på vilket sätt kan det dock krävas andra tillstånd än enbart berörd markägares. Det förekommer att vattendrag har stränder och/eller bottnar känsliga för påverkan eller att det är skyddade vattendrag med restriktioner. Det kan därför vara klokt att höra sig för med länsstyrelsen innan du börjar.

      Om det är fråga om mer storskalig vaskning med motordrivna vaskverk och grävmaskiner, kan det röra sig om sådan vattenverksamhet som är tillståndspliktig enligt 11 kap. miljöbalken. Även om så inte är fallet, kan en anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken behöva ske. Detta om verksamheten innebär en väsentlig ändring av naturmiljön (och inte bara vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena).

    • Vilken enhet inom SGU handlägger ärenden som rör utvinning av mineral?

      Bergsstaten är den organisatoriska enhet inom SGU vars roll är att handlägga ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral. 

    • Var kan jag läsa mer om gruvverksamhet?

      Mer om regelverket kring prospektering och gruvverksamhet kan läsas på Bergsstatens webbplats eller i våra vägledningar:

      Ladda ned "Vägledning för prövning av gruvverksamhet" (nytt fönster)

      Ladda ned "Prospektering i skyddade områden" (nytt fönster)

    • Mineralersättning – vad gäller, hur räknas den fram?

      Mineralersättning beräknas på bearbetningskoncessioner som trätt i kraft efter 1 maj 2005, då bestämmelserna om mineralersättning infördes.

      Av 7 kap. 7 § minerallagen framgår att ersättningen ska motsvara 2 promille av det beräknade värdet av de mineral som omfattas av koncessionen och som har brutits och uppfordrats inom koncessionsområdet under året. Av ersättningen ska tre fjärdedelar tillfalla fastighetsägare inom koncessionsområdet och en fjärdedel staten. 

      I 48 § mineralförordningen (1992:285) finns detaljerade uppgifter om hur priset för mineral ska räknas fram.

      Bergsstaten inhämtar årligen uppgifter från koncessionshavarna och beslutar om mineralersättningen, som sedan betalas ut av koncessionshavarna. Den andel som går till staten sätts in på ett konto hos SGU.

    • Stämmer det att det är billigt att prospektera eller bedriva gruvverksamhet i Sverige?

      Internationella jämförelser är generellt svåra att göra, eftersom förhållandena och regleringen varierar stort mellan och inom länder. I federala länder kan ”återbäringen” till staten i form av bolagsskatt, vinstskatt, gruvskatt, royalties eller mineralersättning variera från delstat till delstat. I vissa länder är det olika regler om marken är privatägd eller statligt ägd, eller om verksamheten bedrivs inom ett visst område.

    • Vad får jag göra med stöd av ett undersökningstillstånd?

      Ingen fysisk åverkan på mark. För att få utföra undersökningsarbete på annans mark krävs en gällande arbetsplan. Du får inte heller utan arbetsplan påverka djur (till exempel hästar, renar och liknande) eller människor negativt till exempel genom flygmätningar på låg höjd.

      Läs mer om undersökningstillstånd och arbetsplaneprocessen under Prospektering.

    • Vad gäller vid överlåtelse av undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner?

      Undersökningstillstånd och bearbetningskoncession får överlåtas efter medgivande av Bergsstaten. Förvärvaren av ett undersökningstillstånd måste ha möjlighet och avsikt att få till stånd en ändamålsenlig undersökning. Hen får inte tidigare ha visat sig olämplig att bedriva undersökning.

      Precis som när någon ansöker om olja, gas eller diamant krävs för sådan överlåtelse att förvärvaren är lämplig att bedriva sådan undersökning.

      Överlåtelse av bearbetningskoncession får beviljas om förvärvaren är lämplig och fyndighetens belägenhet och art inte i sig utgör hinder.

      Tillstånden övertas i oförändrat skick, det vill säga giltighetstiden räknas från det att tillståndet eller koncessionen ursprungligen meddelades.

    • Vad innebär delgivning? Vad är ett delgivningskvitto?

      Ett delgivningskvitto kan följa med ett brev som du får av Bergsstaten. Du ska skriva under kvittot och skicka tillbaka det som ett bevis på att du tagit emot brevet.

      Att du skriver under är inte ett bevis på att du godkänner innehållet i brevet.

      Om du inte skickar in delgivningskvittot kan Bergsstaten skicka ut en delgivningsman för att få kvittot underskrivet. Delgivningsmannen kan besöka dig i ditt hem eller på din arbetsplats. 

      Använd gärna det förtryckta bladet för att skicka tillbaka kvittot. Om delgivningskvittot kommer bort kan du skriva ett eget. Det kan se ut ungefär så här:

      "Härmed kvitterar jag att jag tagit emot beslutet med diarienummer xx-yyyyy-xx.

      Din underskrift

      Namnförtydligande, adress och telefonnummer"

    • Vad kostar det att söka ett undersökningstillstånd?

      Den som söker ett nytt undersökningstillstånd måste betala:

      • ansökningsavgift: 500 kr per påbörjat område på 2 000 hektar
      • undersökningsavgift:  20 kr per påbörjat hektar, om ansökan avser metaller och industrimineral, eller
      • undersökningsavgift: 2 kr per påbörjat hektar, om ansökan avser olja, gas eller diamant
    • Vem ansvarar för gamla gruvhål?

      Om ingen verksamhetsutövare finns kvar är det (om någon) i första hand markägaren som ansvarar. Polismyndigheten, länsstyrelsen och kommunen kan ha vissa uppgifter.

      Läs mer om gruvor på vår webbplats.

    • Vem kan söka ett undersökningstillstånd?

      Det kan såväl privatpersoner som juridiska personer göra.

    • Var kan jag läsa mer om regelverket kring prospektering?

      Mer om regelverket kring prospektering och gruvverksamhet kan läsas på Bergsstatens webbplats eller i SGU:s vägledningar:

      Ladda ned "Vägledning för prövning av gruvverksamhet" (nytt fönster)

      Ladda ned "Prospektering i skyddade områden" (nytt fönster)

  • Högfluorerade ämnen

    • Vad är högfluorerade ämnen?

      Högfluorerade ämnen är framställda av människan och förekommer därför inte naturligt i miljön. De har förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor och är dessutom extremt långlivade. Exempel på högfluorerade ämnen är perfluoroktansulfonat (PFOS) och perfluoroktansyra (PFOA).

      Källa: Kemikalieinspektionen, https://www.kemi.se/kemiska-amnen-och-material/hogfluorerade-amnen-pfas

    • Varför har högfluorerade ämnen använts i brandskum?

      Högfluorerade ämnen i brandskum verkar genom att bilda en tunn vattenfilm mellan skummet och den brinnande vätskan. Denna film gör skummet mer lättflytande så att det snabbare sprider sig över den brinnande vätskeytan. Filmen förbättrar skummets förmåga att hindra avdunstning och värmestrålning. PFOS-baserade brandskum får sedan 2007 inte marknadsföras, och sedan 2011 får kvarvarande lager inte längre användas.

      Högfluorerade ämnen kan även finnas i en del andra produkter, som impregnerade kläder och rengöringsmedel. Det vi får i oss från dessa källor är sannolikt mindre än vad vi får i oss via livsmedel. Användningen kan dock innebära att ämnena hamnar i miljön och via den vägen kan livsmedel förorenas.

      Källa: Kemikalieinspektionen, https://www.kemi.se/kemiska-amnen-och-material/hogfluorerade-amnen-pfas

    • Varför kan högfluorerade ämnen finnas i mat och vatten?

      Högfluorerade ämnen bör helst inte hamna i livsmedel och dricksvatten. De finns där eftersom de släppts ut i miljön vid produktion och användning. Vissa sjöar och vattendrag i Sverige är förorenade, framför allt i områden där det finns brandövningsplatser. Regelbunden konsumtion av starkt PFOS-förorenad fisk kan ge höga PFOS-intag som ger små eller inga marginaler till nivåer som inte är acceptabla ur hälsomässig synvinkel. Flera kommuner har utfärdat kostråd gällande denna fisk, alternativt utfärdat fiskeförbud om halterna varit höga.

      Inom EU är det sedan 2008 förbjudet att använda PFOS, och ämnen som kan brytas ner till PFOS, i kemiska produkter och varor, med vissa mindre undantag.

      Det finns idag inga rättsligt bindande gränsvärden högfluorerade ämnen i dricksvatten. Livsmedelsverket har dock tagit fram åtgärdsgränser för att dricksvattenproducenter och kontrollmyndigheter som undersöker halterna ska kunna avgöra om de innebär någon fara för hälsan. För andra livsmedel finns EU-gränsvärden, så kallat tolerabelt dagligt intag (TDI), för PFOS och PFOA.

      Källa: Kemikalieinspektionen, https://www.kemi.se/kemiska-amnen-och-material/hogfluorerade-amnen-pfas

    • Vilka myndigheter har skrivit under avsiktsförklaringen för att minska riskerna med PFAS?

      De myndigheter och forskningsinstitutioner som hittills har undertecknat avsiktsförklaringen är:

      • Folkhälsomyndigheten
      • Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande)
      • Fortifikationsverket
      • FRAM - Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning, Göteborgs universitet
      • Försvarets materielverk (FMV)
      • Generalläkaren
      • Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES), Stockholms universitet
      • Karolinska Institutet
      • Kemikalieinspektionen
      • Livsmedelsverket
      • Länsstyrelserna (21 samverkande myndigheter, inklusive de fem regionala vattenmyndigheterna)
      • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
      • Naturvårdsverket
      • Statens geotekniska institut (SGI)
      • Sveriges geologiska undersökning (SGU)
      • Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
      • Örebro universitet
    • Är det farligt med högfluorerade ämnen?

      Enligt resultat från studier med försöksdjur kan höga halter ge leverskador och påverka fettmetabolismen, immunförsvaret och reproduktionsförmågan. Vid studier av stora befolkningsgrupper i USA, Taiwan och Kina med exponering för framförallt PFOS och PFOA via förorenade miljöer har antytt liknande, men svaga, samband. Det är oklart om de högfluorerade ämnena verkligen orsakat de observerade effekterna hos människa.

      Källa: Kemikalieinspektionen, https://www.kemi.se/kemiska-amnen-och-material/hogfluorerade-amnen-pfas

  • Kartläggning

    • Kommer mina djur att påverkas av mätningarna?

      Piloterna försöker så långt möjligt att uppmärksamma och väja kring djur och människor. Om du är orolig för dina djur rekommenderar vi att du, om du har möjlighet, tar in dem den morgon flygning är planerad över aktuellt område. Planerat område syns på SGU:s webbplats. 

    • Var kartlägger ni nu?

      SGU:s geologer och geofysiker kartlägger främst under vår, sommar och höst. Exakt var de befinner sig visas i SGU:s kartvisare "Aktuella kartläggningsprojekt".

      Gå till kartvisaren "Aktuella kartläggningsprojekt"

    • Varför kan ni inte ge mer exakta tidsuppskattningar?

      Undersökningarna är väderberoende och kan, av kvalitets- och säkerhetsskäl, inte genomföras i för hård eller byig vind eller när sikten är för dålig. Detta gör att det inte går att precisera tidplanen mer än vad vi gör i dagsläget.

  • Metaller och mineral

    • Vad är skillnaden mellan metall och mineral?

      Normalt sett är en metall ett grundämne, vilket typiskt bygger upp mineral i kombination med andra grundämnen. Mineral är oftast kemiska föreningar. Det finns dock mineral som är mer eller mindre rena metaller, exempelvis guld.

      Lär dig mer om mineral

    • Vad är skillnaden mellan malmmineral och industrimineral?

      Malmmineral bryts för att utvinna en eller flera metaller ur det; industrimineral bryts för att använda själva mineralet, på grund av dess egenskaper.

      Läs mer om malmmineral och industrimineral

    • Vad är kattguld?

      Beteckningen ”kattguld” har använts för flera olika mineral som kan misstas för guld i naturen. Vanligast här är att man ser små, gulaktiga flagor av en vittrad glimmer som man kan tro är guld, exempelvis i ett vattendrag. I färskt ituslagen sten kan högglänsande, metalliska sulfidmineral som kopparkis och pyrit misstas för guld.

    • Vilken plats finns det flest olika mineral på?

      En av de mineralrikaste platserna i världen (där det finns flest olika mineral) ligger i Värmland. Det är en gammal mangan- och järnmalmsgruva som heter Långban, och som är mest känd internationellt för sin rika och komplexa mineralogi.

      Läs mer om mineralrika miljöer och mineraldiversitet

    • Hur vet man om man hittat en meteorit?

      Meteoriter ser ofta ganska speciella ut. Stenmeteoriter är något tunga och har typiskt en svart, tunn ytterskorpa och ett ljust inre, vilket kan innehålla små kulformiga mineralaggregat. Mestadels är de något magnetiska. Järnmeteoriter är mycket tunga och är starkt magnetiska.

      Läs mer om meteoriter

    • Vad är "kritiska metaller"?

      De är sådana metaller som är kritiska för industrin, och mestadels sådana där Europa idag är helt beroende av import. Många av de mera kritiska är ovanliga i större koncentrationer, som till exempel de sällsynta jordartsmetallerna.

      Läs mer om mineral

      Läs mer om forskningsprojektet "EURARE" som syftar till att öka kunskapen om sällsynta jordartsmetaller

  • Produkter

    • Jag saknar höjdvärdet vid det aktuella årtalet i kartvisaren Strandförskjutningsmodell. Kommer SGU att lägga in den informationen?

      Nej, inte i nuläget. Vi är dock medvetna om behovet, men vi kan i dagsläget inte presentera en tidsplan när en sådan funktion kan läggas in i kartvisaren.

      Läs mer om kartvisaren Strandförskjutningsmodell

      Öppna kartvisaren Strandförskjutningsmodell

    • Hur får jag snabbast tillgång till en jordartskarta över ett specifikt område och kostar det något?

      Du kan se om kartan finns tillgänglig via GeoLagret där numera nästan alla våra produkter finns.

      Till sidan om GeoLagret

    • Jag är hobbyguldgrävare och undrar om det finns någon samling kartor eller böcker som jag kan ta del av hos er i ämnet.

      Via kundtjänst kan du beställa vår handbok för mineraljägare samt vår populära guldletarkarta som visar provpunkter på morän i guld.

      Till kundtjänst

  • Prospektering

    • Vilken enhet inom SGU handlägger ärenden som rör utvinning av mineral?

      Bergsstaten är den organisatoriska enhet inom SGU vars roll är att handlägga ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral. 

    • Var kan jag läsa mer om gruvverksamhet?

      Mer om regelverket kring prospektering och gruvverksamhet kan läsas på Bergsstatens webbplats eller i våra vägledningar:

      Ladda ned "Vägledning för prövning av gruvverksamhet" (nytt fönster)

      Ladda ned "Prospektering i skyddade områden" (nytt fönster)

    • Stämmer det att det är billigt att prospektera eller bedriva gruvverksamhet i Sverige?

      Internationella jämförelser är generellt svåra att göra, eftersom förhållandena och regleringen varierar stort mellan och inom länder. I federala länder kan ”återbäringen” till staten i form av bolagsskatt, vinstskatt, gruvskatt, royalties eller mineralersättning variera från delstat till delstat. I vissa länder är det olika regler om marken är privatägd eller statligt ägd, eller om verksamheten bedrivs inom ett visst område.

    • Vad kostar det att söka ett undersökningstillstånd?

      Den som söker ett nytt undersökningstillstånd måste betala:

      • ansökningsavgift: 500 kr per påbörjat område på 2 000 hektar
      • undersökningsavgift:  20 kr per påbörjat hektar, om ansökan avser metaller och industrimineral, eller
      • undersökningsavgift: 2 kr per påbörjat hektar, om ansökan avser olja, gas eller diamant
    • Vem kan söka ett undersökningstillstånd?

      Det kan såväl privatpersoner som juridiska personer göra.

    • Vilken enhet inom SGU handlägger ärenden som rör prospektering?

      Bergsstaten är den organisatoriska enhet inom SGU vars roll är att handlägga ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral. 

    • Var kan jag läsa mer om regelverket kring prospektering?

      Mer om regelverket kring prospektering och gruvverksamhet kan läsas på Bergsstatens webbplats eller i SGU:s vägledningar:

      Ladda ned "Vägledning för prövning av gruvverksamhet" (nytt fönster)

      Ladda ned "Prospektering i skyddade områden" (nytt fönster)

    • Varför hittar jag ingen information om utmål?

      När den nya Gruvlagen trädde i kraft 2011 valde man att ändra begreppet "utmål" till "bearbetningskoncession". På den här webbplatsen använder vi enbart begreppet "bearbetningskoncession".

    • Var hittar jag information om inmutning?

      När minerallagen uppdaterades 2011 valde man att ändra begreppet "inmutning" till "undersökningstillstånd". På den här webbplatsen använder vi enbart begreppet "undersökningstillstånd".

      Läs om undersökningstillstånd på Bergsstatens webbplats.

  • Radon och strålning

    • Genomför SGU mätningar av radon i inomhusluft?

      Nej, SGU varken genomför eller säljer mätningar av radon i inomhusluft.

      Ett tips är att höra med din kommun om de kan hjälpa dig.

    • Jag ska köpa hus och undrar om det finns radon i marken vid fastigheten?

      Det finns alltid tillräckligt med radon i marken för att orsaka halter över gällande riktvärde om ditt hus är otätt mot marken.

      Normalt sett har din kommun bäst koll på hur det ser ut i just din kommun.

      På SGU finns uppgifter om vilket material som finns i jordytan (se Kartvisaren Jordarter) och om det är hög eller låg strålning där du bor (se Kartvisaren Gammastrålning, uran). Det ger dock en väldigt översiktlig bild.

      Det enda sättet att ta reda på om det är för hög radonhalt i ett hus är att mäta. Om radon inte är mätt i fastigheten kan man inför husköp göra en rådgivande korttidsmätning.

      Läs mer om radon och strålning

      Läs mer om markradon

    • Utför SGU mätningar av radon i inomhusluft?

      Nej, SGU mäter inte radon i inomhusluft. Det har förekommit att företag hänvisat till oss vid marknadsföring, men vi står inte bakom detta. SGU har utfört mätningar av radon i jordluft och radon i grundvatten, främst för allmänna studier, men i vissa fall på uppdrag av kommuner.

      Läs mer om radon och strålning

      Läs mer om markradon

    • Är det farligt att bo i ett högriskområde för radon?

      Om man bor länge i ett hus med höga radonhalter finns risk att man drabbas av lungcancer. Oavsett var man bor är det alltid bra att mäta radonhalten i huset. Är halterna förhöjda går det att åtgärda.

      Utomhus späds det radon som kommer från marken snabbt ut, och halterna blir aldrig speciellt höga.

  • Risker

    • Vad innebär stranderosion?

      Stranderosion drabbar idag främst stränder i södra Sverige, och problemen kan förväntas öka med en stigande havsnivå. SGU:s information kan användas vid kustzonsplanering.

      Vid stranderosion förs sedimenten bort av vågor, strömmar och vind för att så småningom ackumuleras någon annanstans. Om det sker erosion eller ackumulation bestäms av ett samspel mellan vind, vågor, havsströmmar och geologiska förhållanden samt topografi över och under havsytan. Människans anläggningar, till exempel hamnar och olika typer av erosionsskydd, kan också påverka erosionen genom att detta samspel förändras.

    • Vad är ett ras?

      Vid ett ras rör sig block, stenar, grus- och sandpartiklar fritt. Ras sker i bergväggar, grus- och sandbranter.

    • Vad är ett skred?

      Skred är en sammanhängande jordmassa som kommer i rörelse. Skred förekommer i silt- och lerjordar. Skred kan även inträffa i siltiga eller leriga moräner om moränen är vattenmättad.

    • Vad är kvicklera?

      Kvickleror är en speciell typ av leror som framför allt finns i Västsverige. De är normalt sett relativt stabila men blir de utsatta för vibrationer eller ökad belastning, kan de bli mycket lösa. Flera stora skred i Västsverige är av kvickleretyp.

    • Vad är sur sulfatjord?

      I områden där sulfidjordar förekommer bildas ofta sura sulfatjordar vilket många gånger leder till att vattenkemin i vattendragen periodvis påverkas mycket negativt. Höga metallkoncentrationer och lågt pH kan då i vissa situationer leda till fiskdöd.

  • Vattentäktsarkivet

    • Hur får man tillgång till uppgifterna i Vattentäktsarkivet?

      Du beställer uppgifter genom att skicka e-post till vattentaktsarkivet@sgu.se. Eftersom det finns sekretessklassade uppgifter i Vattentäktsarkivet kan SGU komma att behöva information om beställaren och syftet med beställningen för att kunna lämna ut data. En prövning sker innan leverans kan medges.

    • Hur kan felaktigheter i Vattentäktsarkivet rättas till?

      Fel i databasen kan ha flera orsaker eftersom det är många aktörer inblandade i insamlingen av data. Det är viktigt att felaktigheter rättas i Vattentäktsarkivet och inte i levererade kopior. Vid misstanke om felaktigheter är det viktigt att inte bara rätta egna filer utan kontakta SGU, vattentaktsarkivet@sgu.se, för gemensam korrigering.

    • Hur kan man arbeta med sekretessbelagd information?

      För att få tillgång till lägesuppgifter för vattentäkter kan du skicka en förfrågan till vattentaktsarkivet@sgu.se. Behöriga användare får tillgång till uppgifterna. Det är sedan upp till varje myndighet eller organisation som hanterar hemliga eller känsliga uppgifter att ansvara för att de hanteras på lämpligt sätt. SGU är skyldig att informera om uppgifternas känslighet vid leverans.

    • Hur kan man hjälpa till att förbättra Vattentäktsarkivet?

      • Rapportera misstänkta felaktigheter och sänd förbättringsförslag till vattentaktsarkivet@sgu.se.
      • Uppmana kommunerna att uppdatera informationen i Vattentäktsarkivet i samråd med SGU.

    • Hur kan uppgifterna i Vattentäktsarkivet användas i arbetet med vattenförvaltningen?

      Rekommendationer om hur man kan använda uppgifterna i arbetet med Sveriges vattenförvaltning anges under respektive arbetsmoment i vägledningen.

    • Vad innebär dricksvattenkontroll?

      Sveriges allmänna dricksvattenförsörjning sköts av vattenproducenter, oftast kommuner eller kommunala bolag. Dessa kontrollerar kvaliteten på dricksvattnet, s.k. dricksvattenkontroll. Livsmedelsverket föreskriver hur dricksvattenkontrollen ska gå till i sina föreskrifter om dricksvatten (Livsmedelsverket 2001, 2005a, 2007, 2011, 2013).

    • Vad innebär råvattenkontroll?

      Sveriges allmänna dricksvattenförsörjning sköts av vattenproducenter, det vill säga kommuner eller
      kommunala bolag. Dessa kontrollerar kvaliteten på det grund- och ytvatten som ska användas
      för beredning av dricksvatten, så kallad råvattenkontroll. Det finns idag inga lagkrav på att vattenproducenterna ska utföra råvattenkontroll eller hur den ska utföras. Många huvudmän följer dock ändå helt eller delvis rekommendationerna i Svenskt Vattens branschriktlinjer för råvattenkontrollen.

      Länk till Svenskt Vatten

    • Vad är Vattentäktsarkivet?

      Vattentäktsarkivet är en databas vid SGU, där teknisk information om vattentäkter och vattenverk, t.ex. uttagsmängder, distributionsområden, anslutna hushåll, vattenskydd etc., lagras tillsammans med analysresultat från vattenproducenternas dricksvatten och råvattenkontroll.

    • Varför är vissa uppgifter i databasen sekretessbelagda?

      Sveriges kommunala vattentäkter har en samhällsviktig funktion eftersom de försörjer knappt 8 miljoner människor med dricksvatten. Man bedömer att rubbningar i systemet med dricksvattenförsörjning är ett hot mot Sveriges säkerhet. Med stöd av 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen klassas därför lägesuppgifter för vattentäkter som hemlig information.

    • Vem ansvarar för innehållet i Vattentäktsarkivet?

      Respektive vattenproducent äger och ansvarar för sin information. SGU ansvarar för att insamlade uppgifter förvaltas på ett säkert sätt. Observera att det är frivilligt för vattenproducenterna att lämna uppgifter till SGU.