Malmmineral och industrimineral

Kunskapen om mineral har mycket stor praktiskt betydelse. Sannolikt föddes mänsklighetens första nära kontakt med sten- och mineralriket ur praktiska behov – man behövde verktyg.

Så småningom lärde sig människan att utvinna metall ur mineral för att tillverka föremål av till exempel koppar, brons och järn. Många av de tidigaste vetenskapliga undersökningarna av mineral och bergarter har också sin grund i en vilja att förstå hur och var malmer bildas.

Idag, liksom under medeltid, bronsålder eller stenålder, har mänskligheten ett stort behov av mineral. Ur dem utvinner vi alla metaller och en mängd andra nödvändiga material som vårt samhälle behöver.

Malmmineral

Molybdenglans.

Foto: Carl-Erik Alnavik

Malmmineral är sådana mineral som innehåller en eller ibland flera metaller och som ibland förekommer i tillräcklig mängd för att under gynnsamma omständigheter kunna bilda malmer (se även definitionen av malm i faktarutan härintill). Med andra ord: man bryter malmmineral för att utvinna metall.

Typiska malmmineral är till exempel sulfidmineralen blyglans (blysulfid, inte sällan med en ekonomiskt intressant halt av silver), kopparkis (koppar-järnsulfid), zinkblände (zinksulfid) och pentlandit (järn-nickelsulfid) samt oxidmineralen magnetit och hematit (järnoxider).

Zinkblände.

Foto: Carl-Erik Alnavik, SGU.

Vissa mineral kan vara intressanta både som malmmineral och för andra användningsområden. Mineralet beryll (beryllium-aluminiumsilikat) är ett av de viktigaste malmmineralen för utvinning av den lätta och starka metallen beryllium. Mineralet beryll uppträder också i olika färgvarianter som till exempel den gröna smaragden, den gula till gulgröna heliodoren och den blå akvamarinen som alla är högt skattade ädelstenar.

Industrimineral

Blyglans.

Foto: Carl-Erik Alnavik, SGU.

Industrimineral bryts liksom ädelstenar inte för att man vill utvinna någon specifik metall ur dem, utan för att mineralet i sig har en eller flera eftertraktade egenskaper.

Vissa mineral tål till exempel höga temperaturer extra väl och lämpar sig därför till användning i material för mycket varma miljöer som ugnstegel. Ett sådant exempel är olivin.

Koboltglans.

Foto: Carl-Erik Alnavik, SGU.

Andra mineral absorberar olika metaller och kan användas för olika typer av rening.

Många mineral används som olika typer av så kallade fillers, utfyllnadsmedel med vissa egenskaper i olika produkter. Fillers används i allt från matvaror, pappersprodukter, färger, hudvårdsprodukter och kosmetika, till kattsand.

Fibrösa och värmetåliga mineral har länge använts inom olika industriella tillämpningar, bland annat i form av asbest. På grund av hälsoriskerna med asbest finns idag intresse för att finna ersättningsprodukter inom mineralriket.

Diamanten är ett spektakulärt exempel på ett mineral som både bryts för sitt värde som ädelsten och som ett industrimineral – det är det hårdaste mineralet vi känner till. Därför går alla små och fula diamanter, så kallade industridiamanter, oavkortat till produktion av olika såg-, slip-, borr- och skärverktyg.

Några viktiga malmmineral