Översta delen av en blå EU-flagga med gula stjärnor på en flaggstång utanför Kommissionens högkvarter i Bryssel.

Foto: Xavier Häpe/Wikimedia Commons

Vattenförvaltning

EU:s medlemsländer har enats om att skapa en gemensam förvaltning av yt- och grundvatten. Hur det ska gå till beskrivs i vattendirektivet.

Vattendirektivet, direktiv 2000/60/EG, syftar till att vi ska uppnå en långsiktigt hållbar förvaltning av våra vattenresurser. Alla sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten omfattas.

Vattendirektivet kompletteras av tre så kallade dotterdirektiv:

  • ett för grundvatten (Direktiv 2006/118/EG),
  • ett för prioriterade ämnen i ytvatten (2008/105/EG) och
  • ett tekniskt direktiv om kvalitetskrav på kemiska analyser och på laboratorier som anlitas för övervakningen (Direktiv 2009/90/EG).

Direktiven är minimidirektiv, vilket innebär att varje medlemsstat kan ha strängare nationella regler men inget i direktiven får utelämnas.

Vattenförvaltningen för grundvatten

Syftet med vattenförvaltningen för grundvatten är att nå målen om god grundvattenstatus som anges i artikel 4 i ramvattendirektivet för vatten och därmed främja en långsiktigt hållbar vattenanvändning och en god miljö för växter och djur i sjöar, vattendrag och grundvattenberoende terrestra ekosystem.

För grundvattenarbetet innebär det att:

  • förebygga och begränsa mänsklig förorening av grundvatten,
  • säkerställa en god balans mellan vattenuttag och grundvattenbildning och
  • förhindra negativa effekter för växter och djur i anslutna akvatiska ekosystem och grundvattenberoende terrestra ekosystem.

Vattenförvaltningens arbetsmoment för grundvatten

Arbetet med vattenförvaltningen bedrivs i sexåriga förvaltningscykler, där de olika arbetsmomenten återkommer i varje cykel. Den nuvarande cykeln sträcker sig fram till 2027. En förvaltningscykel omfattar en rad olika arbetsmoment som delvis bedrivs parallellt. 

Svensk lagstiftning

Sverige har till största delen införlivat ramdirektivet för vatten i den nationella lagstiftningen. Svensk vattenförvaltning regleras i huvudsak genom följande tre författningar:

  • miljöbalken (1998:808),
  • vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och
  • länsstyrelsernas instruktion (förordning (2002:864) med länsstyrelseinstruktion).

SGU:s föreskrifter och vägledning om grundvatten

Vattenförvaltningsförordningen ger SGU rätt att ge instruktioner om hur vattenförvaltningsarbetet för grundvatten ska utföras genom föreskrifter. Det finns fyra föreskrifter från SGU. Mer information om dem finns under Mer på vår webbplats. 

Som stöd för att tolka föreskrifterna har SGU tagit fram en vägledning och en handledning. Vägledningen för vattenförvaltning av grundvatten är uppbyggd så att den tydligt följer föreskrifterna. Handledningen är ytterligare ett sätt att stödja arbetet med vattenförvaltningen av grundvatten, men upplägget i handledningen följer inte föreskrifterna på samma tydliga sätt. Den handledning som finns visar på en metod för kartläggning och påverkansbedömning av grundvatten. Länk till vägledningen och handledningen finns under Mer på vår webbplats.  

Europeiska vägledningar

För att förtydliga och stödja EU-ländernas genomförande av vattendirektivet, i lagstiftning och praxis, har en serie vägledningsdokument tagits fram av medlemsstaternas experter tillsammans med kommissionen. Dessa dokument är inte lagtexter och inte juridiskt bindande, men det råder politisk enighet hos medlemsstaterna om innehållet i dokumenten. SGU har valt att i stor utsträckning använda dessa EU-dokument som underlag för sin tolkning av direktivets krav. På engelska kallas vägledningarna CIS Guidance Documents. Mer information om CIS Guidance Documents finns under Läs mer.

Senast granskad 2024-07-02