EU-gemensam bevaknings- och kandidatlista för grundvatten

Bakgrund

En oöverskådlig mängd olika kemikalier används i samhället idag. En del av dessa ämnen kan vara skadliga för människa och miljö om de får spridning i luft-, mark- och vattenmiljön. Vissa föroreningar letar sig ner till grundvattnet och kan orsaka problem om grundvattnet används som dricksvatten eller till andra syften. Föroreningar kan också leda till skada på grundvattenberoende terrestra ekosystem och anslutna ytvatten.

Ett flertal organiska ämnen är kända för att kunna förekomma som grundvattenföroreningar och regleras redan för grundvatten inom vattenförvaltningen, till exempel olika typer av bekämpningsmedel, per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) och vissa klorerade lösningsmedel som tri- och tetrakloreten. Sedan 2019 sker på frivillig basis ett EU-gemensamt arbete som syftar till att få bättre koll på organiska föroreningar som vanligen inte övervakas och som det finns begränsad kunskap om, så kallade emerging contaminants, i europeiskt grundvatten. Detta arbete sker inom Working Group Groundwater (WGGW), en gruppering inom den EU-gemensamma genomförandestrategin av ramdirektivet för vatten.

Gruppen arbetar bland annat med att göra EU-gemensamma insamlingar och utvärderingar av analysdata för organiska föroreningar som potentiellt kan ha stor spridning i grundvatten, men där det finns begränsat med data och kunskap. Fokus är framför allt på grupper av så kallade PMT-ämnen (persistenta, mobila och toxiska) som kan få en diffus spridning och finnas kvar länge i grundvatten samt vara skadliga för människa eller miljö. Ämnesgrupper som hittills utvärderats EU-gemensamt är PFAS, läkemedel, metaboliter till bekämpningsmedel och solvents and chelating agents (däribland flera lösningsmedel, industrikemikalier och petroleumkolväten). Under 2024 pågår arbete angående spridningen av veterinärläkemedel i Europas grundvatten.

Arbetet mynnar ut i två listor som uppdateras löpande:

• Kandidatlistan till grundvattendirektivet inkluderar ämnen som har stor spridning i europeiskt grundvatten. Dessa ämnen blir direkt kandidater till att lyftas in i grundvattendirektivets bilaga I eller II, ämnen som regleras i arbetet som styrs av vattendirektivet.
• Bevakningslistan för grundvatten inkluderar ämnen som har hittats på vissa platser. De har inte lika stor konstaterad spridning, men de misstänks kunna utgöra ett problem.

De första kandidat- och bevakningslistorna från 2019 fokuserade på ämnesgrupperna PFAS och läkemedel. Dessa finns numera med i SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status för grundvatten (SGU-FS 2023:1), och ska alltid beaktas vid utvärdering av grundvattenförekomsters kemiska status och eventuella åtgärdsbehov.

Listorna uppdaterades senast i april 2023, och de nya ämnen som lades till är främst olika typer av industrikemikalier och lösningsmedel. På kandidatlistan finns nu ett flertal klorerade lösningsmedel och enklare aromatiska kolväten som har bred användning ute i samhället. På bevakningslistan finns bland annat det uppmärksammade lösningsmedlet 1,4-dioxan, som är långlivat och lättlösligt och kan ge lever- och njurskador. På listan finns också trifluorättikssyra (TFA), ett mycket kort PFAS-ämne som är rörligt och långlivat, och som har hittats i stor omfattning i bland annat Danmark och Tyskland. Även vissa PFAS och läkemedel ligger kvar på bevakningslistan sedan 2019 eftersom det ännu inte tagits beslut om införande av dessa ämnen i grundvattendirektivets bilagor (juli 2024). 

I nuläget finns inga juridiskt tvingande krav på att medlemsländerna ska övervaka grundvatten enligt bevakningslistan eller kandidatlistan. Några av ämnena på kandidatlistan regleras dock redan i grundvatten- och dricksvattensammanhang i Sverige, men vissa ämnen på kandidatlistan och flera ämnen på bevakningslistan har aldrig analyserats i grundvatten vid miljöövervakning eller råvattenkontroll (juli 2024). Dessa ämnen bör undersökas genom screeninginsatser för att få en bild av spridningen i Sverige.

Bevakningslista och kandidatlista för grundvatten

I tabellerna presenteras de ämnen som finns upptagna på de EU-gemensamma bevaknings- och kandidatlistorna. Detta tillsammans med information om antal analyser och fynd i svenskt grundvatten, baserat på data från miljöövervakning, screeningar och råvattenkontroll från åren 2010–2023, samt information kring om ämnena finns upptagna i den generella tröskelvärdeslistan i SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status för grundvatten (SGU-FS 2023:1) och därmed redan ska beaktas inom vattenförvaltningsarbetet.

Tabell med ämnen som är nya i kandidatlistan till grundvattendirektivet (2023). Vissa av dessa ämnen ingår redan i den generella tröskelvärdeslistan i SGU-FS 2023:1 eftersom de konstaterats utgöra betydande grundvattenföroreningar i Sverige och/eller för att de regleras för dricksvatten genom LIVSFS 2022:12. *Antal analyser och fynd baseras på sammanställning av data från miljöövervakning, screeningar och råvattenkontroll från åren 2010–2023. Tabellerna uppdaterades senast i juni 2023.

Tabell med ämnen som är nya i bevakningslistan (2023). Inga av dessa ämnen ingår i nuläget i den generella tröskelvärdeslistan i SGU-FS 2023:1. *Antal analyser och fynd baseras på sammanställning av data från miljöövervakning, screeningar och råvattenkontroll från åren 2010–2023. Tabellerna uppdaterades senast i juni 2023.

Tabell med ämnen som ingår i bevakningslistan sedan 2019, och fortsatt finns kvar på listan. Dessa ämnen ingår redan i den generella tröskelvärdeslistan i SGU-FS 2023:1. *Antal analyser och fynd baseras på sammanställning av data från miljöövervakning, screeningar och råvattenkontroll från åren 2010–2023. Tabellerna uppdaterades senast i juni 2023.

Läs vidare

Detaljer kring vilka urvalskriterier som gäller för de två listorna finns att läsa i rapporten Voluntary groundwater watch list concept & methodology (se länk). Den EU-gemensamma sammanställande rapporten kring den senaste datainsamlingen och de nya beslutade bevaknings- och kandidatlistorna tas fram inom EU-arbetsgruppen under 2023–2024 och har ej publicerats ännu (juli 2024).