Berggrundsgeologisk kartläggning
Berggrundsgeologisk kartläggning är en av SGU:s primära verksamheter och har så varit sedan myndighetens grundande år 1858.
I kartläggningen ingår bland annat insamling av geologisk basinformation, olika typer av mätningar av bergets egenskaper, provtagning för vidare analyser, lagring i databaser samt publicering av rapporter och kartor. Mer om SGU:s berggrundsgeologiska kartläggning och varför den är viktig kan du läsa om här nedan.
Betydelsen av berggrundsgeologisk information
Den berggrundsgeologiska information som SGU samlar in utgör viktiga underlag för bland annat projektering av infrastruktur och andra typer av byggnationer samt för geotermisk energiutvinning (exempelvis bergvärme). Informationen är också ett viktigt underlag för prospektering av malm-, metall- och industrimineralförekomster samt för när man planerar och anlägger olika typer av bergtäkter. Även för olika miljörelaterade frågeställningar kan den berggrundsgeologiska basinformationen vara av intresse, detta eftersom den underliggande berggrunden kan ha inverkan på toxicitet och kvalitet hos grundvatten och överlagrande jordarter. Berggrunden och sprickor i denna påverkar också förekomsten av grundvatten, möjligheterna för koldioxidavskiljning och lagring (CCS) samt lämpligheten för slutförvaring av kärnavfall.
Metaller och mineral som bryts ur berggrunden utgör viktiga råmaterial för ett brett spektrum av användningsområden. Dessa innefattar traditionellt råvaror som järn och basmetallerna zink, bly och koppar. På senare tid har fokus delvis flyttats till så kallade kritiska råmaterial, såsom batterimetallerna kobolt och vanadin, sällsynta jordartsmetaller samt mineralen grafit och baryt. Industrimineral utgör också viktiga råmaterial som till exempel kalcit för cement, kvarts för glas, fältspat för porslin och apatit för konstgödsel. Vita mineral används i mald form som filler i plaster och pappersprodukter. Ur bergtäkter bryts blocksten för tillverkning av olika typer av konstruktions- och byggnadsmaterial, såsom plattor och skivor, gat- och kantsten, med mera, men även krossberg som bland annat används som ballast i anläggningsarbeten.
Berggrundsgeologisk information
Grundläggande geologisk information som alltid dokumenteras vid SGU:s kartläggningar är hällytor, alltså storlek, position och geometri av det blottade berget, och den eller de bergarter de observerade hällarna utgörs av. Bergarterna beskrivs med bland annat uppträdande, textur, struktur, kornstorlek, färg, mineraluppträdande och metamorfosgrad, därutöver mäts också orienteringen av eventuella strukturer samt bergarternas magnetiska susceptibilitet (mottaglighet för magnetisering). Prover insamlas som framtida referensmaterial men även för vidare undersökning av ovanstående egenskaper och för olika typer av analyser. I vissa fall används även information från borrhål för att skapa modeller av berggrunden i 3D.
Vid malm- och gruvnära kartläggningar av berggrunden läggs också extra stor vikt vid att beskriva mineraliseringarnas uppträdande och relation till värdbergarterna, samt de malmmineral de består av. Även material från varphögar och andra typer av gruvavfall kan vara av intresse, vilket beskrivs och provtas på samma sätt som berg i häll. Därutöver dokumenteras förekomst samt bland annat storlek och djup av äldre övergivna gruvhål.
När SGU bedriver kartläggning inriktad mot bergkvalitet är syftet att bestämma bergets egenskaper utifrån de varierande krav som ställs utifrån olika material- och byggnationstillämpningar. Kunskap om tekniska egenskaper är här prioriterad, såsom hållfasthet och slitstyrka. Stor vikt läggs även vid att kartlägga sprickor i berget, inklusive frekvens och orientering. Prover tas också för olika typer av hållfasthetsanalyser i laboratorium.
Berggrunden, särskilt sedimentär sådan, och sprickor i berg undersöker vi också i samband med kartläggning av grundvattenförekomster, med fokus på dricksvatten och geotermi.
Hur går kartläggningen till?
Vid SGU:s berggrundsgeologiska kartläggning bestäms bergarternas utbredning, inbördes relationer, mineralogiska och kemiska sammansättning, bildningssätt och ålder (relativ och absolut) samt lokala och regionala strukturer. Kartläggningens syfte avgör den slutgiltiga skalan, innehållet och detaljeringsgraden, det kan alltså ibland vara nödvändigt att åter undersöka hela eller delar av områden som tidigare kartlagts.
Undersökningen av berggrunden sker i fyra faser: förberedelser, fältarbete, bearbetning/sammanställning och rapportering. Som en del av och parallellt med berggrundskartläggningen görs också en geofysisk undersökning.
- Förberedelserna består i att sammanställa befintlig geologisk information om det område som ska kartläggas. Vidare införskaffas geografiskt underlag i form av analoga och digitala kartor samt databaser. Information från SGU:s jordkartläggning eller andra källor om hällars lägen överförs till fältkartor.
- Vid fältarbetet undersöks ett antal hällar i det aktuella området och de ingående bergarterna dokumenteras och provtas enligt ovan.
- I bearbetnings- och sammanställningsfasen bereds bergartsproverna för kemisk analys och tunnsliptillverkning, ibland också för radiometrisk åldersbestämning. Kemisk analys ger information om bergarternas sammansättning och om förekomst av specifika metaller eller toxiska grundämnen. Tunnslip medger undersökning av bergarterna med mikroskop och ger information om den mineralogiska sammansättningen samt småskaliga texturer och strukturer. Den insamlade informationen sammanställs tillsammans med geofysiska data till en yttäckande kartbild av bergarternas utbredning.
- All insamlad och tolkad information lagras och tillgängliggörs i SGU:s databaser och kartvisare. När ett kartläggningsprojekt är slutfört publiceras en sammanfattande rapport och i vissa fall en berggrundsgeologisk karta över området. Till vissa kartor görs också en fristående, mer omfattande beskrivning.
SGU:s produkter och tjänster
SGU tillhandahåller berggrundsgeologisk information i ett antal tematiska kartvisare. Rådata som dessa bygger på kan även beställas genom vår kundtjänst.
Senast granskad 2020-04-23