Energi
Geologi, energianvändning och klimat är intimt förknippade med varandra. Geologisk kunskap och information hjälper oss till exempel att lokalisera olika energiråvaror men också att se spår av tidigare klimatförändringar.
Globalt dominerar fortfarande fossila energikällor, som på olika sätt påverkar klimatet. År 2011 kom cirka 80 procent av världens energitillförsel från fossila energislag som kol, olja och naturgas.
I Sverige är situationen bättre, men vår energitillförsel är i dag fortfarande till viss del beroende av importerad råolja och oljeprodukter. Detta trots att Sverige har ovanligt goda förutsättningar för att producera energi på ett långsiktigt hållbart sätt som ger mindre klimatpåverkan.
Geologi för energi
Kunskap och information om jord, berg och grundvatten har ofta avgörande betydelse för en miljöanpassad utbyggnad och omställning av energitillförseln.
Energitorv
Sverige är ett av världens torvmarkstätaste länder. Den mest betydande användningen av torvmarker genom historien har varit inom skogsbruk och jordbruk. Andra betydande användningsområdena för torv är och har varit som bränsle, odlingssubstrat och som strötorv. På SGU finns mycket information om Sveriges torvmarker och handledning om vad man bör tänka på när man ska planera för torvtäkt.
Vindkraft
Vindkraften svarar i dag för en mindre del av den svenska elproduktionen (mindre än 1 TWh) men utbyggnaden sker i rask takt. Av miljöskäl styrs utvecklingen alltmer mot stora havsbaserade vindkraftsparker. För all utbyggnad krävs information om de geologiska förhållandena.
Geotermi och jord- och bergvärme
Vid jord- och bergvärme utnyttjas energin i jordskorpans övre delar. Geotermisk energi är värme som hämtas från jordens inre. Den bildas vid radioaktivt sönderfall av vissa tyngre grundämnen.
Läs mer om jord- och bergvärme
Koldioxidlagring
Ett sätt att minska utsläppen av koldioxid till atmosfären vid förbränning av fossila bränslen är att skilja av och lagra koldioxid i berggrunden.
Vattenkraft
Den svenska vattenkraften anses i de flesta sammanhang som färdigutbyggd. Emellertid kommer alltid frågor om dammsäkerhet, effektivisering och småskalig utbyggnad av så kallad miljöanpassad vattenkraft att kvarstå. På längre sikt kan, på grund av ökad och intensivare nederbörd, nya frågor kring erosion och översvämningar uppkomma. Jordartsgeologisk information används för bedömning av erosionsrisker.
Andra energikällor
I Sverige är tillgången på fossila energiråvaror, till exempel olja och kol, mycket begränsad. Skiffergas är ett energislag som väcker allt mer intresse, framför allt internationellt men i viss mån också i Sverige.
Både för att lokalisera uran, som används som bränsle i kärnkraftsreaktorer, och lagra det utbrända kärnbränslet behövs geologisk information.
Frågor och svar
Via kartvisaren Jorddjup kan du få information om jorddjup och dylikt.
För att besvara frågan behöver man data från till exempel Brunnsarkivet, topografiskt underlag och jordartskartor. I höglänt terräng och i moränområden är jorddjupen oftast måttliga, mindre än 10 meter. Större jorddjup, och därmed längre till berg, förekommer främst i dalgångar och i låglänta områden. Man kan också få vägledning av information om borrningar som gjorts i närheten av den plats där man sjä...
Det finns inga regler för detta men om det är för litet avstånd mellan energibrunnar finns det risk att de påverkar varandra. Det kan få till följd att anläggningens verkningsgrad försämras och energibesparingen inte blir den förväntade. Eftersträva därför att hålla ett avstånd på minst 20 meter mellan brunnarna. Man bör kräva att energibrunnar anläggs minst 10 meter innanför en tomtgräns. Då blir avståndet till närmsta...
Normalt sett borras enskilda vatten- och energibrunnar i diametrarna 115 mm, 140 mm eller 165 mm. Valet av diameter beror på brunnens användning eller vilken utrustning brunnsborraren använder. De flesta brunnsborrare kan dock borra med de dimensioner som nämns ovan. Du bör tänka på att borrkostnaden vanligen stiger med ökad borrhålsdimension. I områden med känd saltvattenrisk eller dålig vattentillgång kan det vara...
Värmepumpsanläggningar för utvinning av värme är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt bestämmelser i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Det är fastighetsägaren som har ansvaret att sända in sådan anmälan eller tillståndsansökan till kommunens miljökontor eller motsvarande. Vattenbrunnar för enskild vattenförsörjning (1–2 familjer) kan i normala fall anläggas utan att man gör en anmälan enligt...
Det är brunnsborraren som ska skicka in protokollet till SGU. Vid energiborrning måste fastighetsägaren innan borrning alltid anmäla till kommunen och i en del fall även skicka in protokoll till kommunen efter utförd borrning.
I många fall har SGU en kopia på brunnsprotokoll. Om brunnen är borrad efter 1976 (vattenbrunn) eller efter 1985 (energibrunn) är sannolikheten stor att SGU har uppgifter om brunnen. Lagen om uppgiftsskyldighet för brunnsborrning för vattenbrunnar kom 1976 och för energibrunnar 1985. Det kan tilläggas att det är brunnsborraren och inte fastighetsägaren som har skyldighet att lämna brunnsuppgift till SGU. Läs mer om...
Det finns cirka 250 certifierade brunnsborrare och ca 10 företag som är certifierade. Fler än 250 brunnsborrare har dock genomgått utbildning i praktisk hydrogeologi och juridik men de behöver ytterligare utbildning innan de är certifierade.
SGU kan inte rekommendera någon viss brunnsborrare, men vi kan svara på om ett företag lämnat brunnsuppgifter. Några allmänna råd: Fråga grannar och vänner om de kan rekommendera någon brunnsborrare. Du kan också be brunnsborraren att visa referenser. Det finns en branschorganisation, Borrföretagen, som du kan ta kontakt med om du har frågor om brunnsborrare. SGU rekommenderar att man anlitar en certifierad brunnsborrare.
En AB-certifierad brunnsborrare är ansvarig inom sitt företag. Hen måste ha: minst tre års erfarenhet av brunnsborrning, ha avlagt svetsprov och fått godkänt resultat på kurserna: Heta arbeten, Säkerhet på väg, Praktisk hydrogeologi samt Juridik för brunnsborrare. AB-utbildningen inom praktisk hydrogeologi samt juridik är mer omfattande och har högre krav för godkännande än för ett B-certifikat. En B-certifierad...