Frågor och svar

Här har vi samlat de vanligaste frågorna vi brukar få. Frågorna är indelade i olika kategorier.
  • Brunnar

    • Behöver jag anmäla en ny brunn till kommunen?

      Värmepumpsanläggningar för utvinning av värme är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt bestämmelser i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Det är fastighetsägaren som har ansvaret att sända in sådan anmälan eller tillståndsansökan till kommunens miljökontor eller motsvarande.

      Vattenbrunnar för enskild vattenförsörjning (1–2 familjer) kan i normala fall anläggas utan att man gör en anmälan enligt miljöbalken. Speciella regler brukar dock gälla inom vattenskyddsområde. Det kan också krävas en anmälan till kommunen enligt 6 kap. 5 § plan- och byggförordningen (2011:338) vid installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt.

      Kommuner kan även införa krav på tillstånd för anläggande av ny vattentäkt om det råder eller befaras uppkomma knapphet på sött grundvatten.

      Anläggning av vattentäkt som betjänar fler än två familjer är dock alltid tillståndspliktiga. Fråga kommunens miljökontor vad som gäller.

      Brunnsborraren har alltid uppgiftsskyldighet vid anläggning av vatten- och energibrunnar. Det innebär att brunnsborraren måste skicka en kopia på brunnsprotokollet till SGU.

    • Jag ska borra för bergvärme på min tomt och behöver veta hur djupt det är ner till berget.

      Via kartvisaren Jorddjup kan du få information om jorddjup och dylikt.

      Till kartvisaren Jorddjup

    • Vad ska jag lägga som lock på min kallkälla eller grävda brunn?

      Du bör undvika impregnerat och laserat eller målat virke. Ett betonglock fungerar bra, men det finns också lock i plast. Plastlocken tillverkas i polyeten eller glasfiberarmerad plast beroende på storlek. Locken finns med låsanordning, vilket är viktigt ur säkerhetssynpunkt. Locket bör också ha ventilation av något slag, till exempel ett böjt rör. Det böjda röret förhindrar att det regnar in i brunnen och se till att ha ett nät för röröppningen. Om nätet saknas kan möss och andra djur krypa in i röret och ramla ner i brunnen. Det är viktigt att locket sluter tätt mot brunnsöverkanten så att det inte kommer in djur. Brunnen ska vara avslutad ovan mark.

    • Har SGU en kopia på mitt brunnsprotokoll?

      I många fall har SGU en kopia på brunnsprotokoll. Om brunnen är borrad efter 1976 (vattenbrunn) eller efter 1985 (energibrunn) är sannolikheten stor att SGU har uppgifter om brunnen. Lagen om uppgiftsskyldighet för brunnsborrning för vattenbrunnar kom 1976 och för energibrunnar 1985. Det kan tilläggas att det är brunnsborraren och inte fastighetsägaren som har skyldighet att lämna brunnsuppgift till SGU.

      Läs mer om Brunnsarkivet

    • Hur långt från en avloppsanläggning bör en brunn ligga?

      En brunn bör om möjligt placeras högre i terrängen, så långt från föroreningskällan som möjligt. Risken för påverkan beror på föroreningskällans art samt jordlagrens mäktighet och genomsläpplighet. Borrentreprenörens rekommenderade minsta avstånd mellan brunn och avlopp är 30 meter. Om man inte kan utesluta påverkan, bör borrentreprenören  täta brunnen till stort djup eller avråda  från borrning.

    • Hur långt är det till berg?

      För att besvara frågan behöver man data från till exempel Brunnsarkivet, topografiskt underlag och jordartskartor.

      I höglänt terräng och i moränområden är jorddjupen oftast måttliga, mindre än 10 meter. Större jorddjup, och därmed längre till berg, förekommer främst i dalgångar och i låglänta områden.

      Man kan också få vägledning av information om borrningar som gjorts i närheten av den plats där man själv tänkt borra. Sådan information finns i kartvisaren ”Brunnar” på SGU:s webbplats. 

      SGU:s jordartskartor kan också vara användbara, särskilt i områden där det inte gjorts några borrningar. SGU har även sammanställt dessa datamängder och redovisar detta i kartvisaren Jorddjup.

      Se mer om jorddjup i brunnar i SGU:s kartvisare ”Brunnar” (nytt fönster)

       

      Se mer om jorddjup i brunnar i SGU:s kartvisare "Jorddjup" (nytt fönster)

    • Hur mycket vatten kan jag få om jag borrar en brunn?

      Det är svårt att ge ett exakt svar på hur mycket vatten du kan få i din brunn. Detta eftersom det beror på en mängd faktorer som du ofta inte känner till i detalj.

      Vid brunnsborrning mäts ofta brunnens kapacitet vilket visar vilken vattenmängd som kan tas ut under en kort tid (fåtal timmar) från brunnen. Ofta är det dock andra faktorer som begränsar vilket uttag som kan göras långsiktigt från en brunn, till exempel grundvattenbildning och markens förmåga att lagra grundvatten under torrperioder.

      SGU har gjort en beräkning av grundvattentillgång i små magasin där flera aspekter, som jordart, jorddjup, bergets genomsläpplighet, grundvattenbildning och längden på torrperiod har inkluderats. I många fall kan dessa egenskaper variera stort inom ett område eller över tid vilket gör att resultatet bara bör användas för en översiktlig bedömning av grundvattentillgången. Resultatet redovisas i en kartvisare och tillhörande rapport:

      Kartvisaren Grundvattentillgång

      Grundvattentillgång i små magasin, SGU-rapport 2021:08

      I rapporten redovisas utförligt hur resultatet är beräknat och hur det kan användas. Några av de viktigare punkter är:

      • Det visar översiktligt hur grundvattentillgången kan vara i ett område. Det är inte tillräckligt detaljerat för att zooma in på en specifik fastighet utan du måste alltid betrakta hur tillgången varierar inom åtminstone 1 km från den fastighet du är intresserad av.
      • Det är avsett att spegla grundvattentillgången under ett år med låg grundvattenbildning eller lång torrperiod. Det utgör dock inte på något sätt en garanterad vattentillgång utan det kan mycket väl finnas områden där grundvattentillgången är mindre (eller större) än vad som presenteras.
      • Resultatet redovisas i enheten l/dygn/ha. Det betraktas som rimligt att man för en fastighet kan nyttja grundvattnet inom en hektar. Men man måste alltid väga in om det finns andra närliggande fastigheter som kan konkurrera om samma grundvattentillgång.

      Tänk på att det viktiga är att du får så mycket vatten att det räcker till hushållet och att vattnet är av godtagbar kvalitet. Enligt Svenskt Vatten använder hushåll i snitt 140 liter dricksvatten per person och dygn (läs mer på Svensk Vatten, Dricksvattenfakta). Det kan dock troligen variera stort beroende på hushållets vanor och standard.

      Dricksvattenfakta (Svenskt Vatten, nytt fönster)

    • Hur många certifierade brunnsborrare finns det?

      Det finns cirka 250 certifierade brunnsborrare och ca 10 företag som är certifierade. Fler än 250 brunnsborrare har dock genomgått utbildning i praktisk hydrogeologi och juridik men de behöver ytterligare utbildning innan de är certifierade.

    • Hur stort avstånd ska det vara mellan två energibrunnar?

      Det finns inga regler för detta men om det är för litet avstånd mellan energibrunnar finns det risk att de påverkar varandra. Det kan få till följd att anläggningens verkningsgrad försämras och energibesparingen inte blir den förväntade. Eftersträva därför att hålla ett avstånd på minst 20 meter mellan brunnarna. Man bör kräva att energibrunnar anläggs minst 10 meter innanför en tomtgräns. Då blir avståndet till närmsta energibrunn alltid blir minst 20 meter.

      Ett alternativ kan vara att ”grada”, dvs. luta, borrhålet bort från det andra borrhålet. Det är en mycket vanlig metod när flera brunnar kopplas till samma värmepump.

    • Jag ska borra ny brunn – kan det påverka mina grannars brunnar?

      Ja, det finns en viss risk, även om den är relativt liten. Det är viktigt att brunnen blir rätt utförd så att den inte orsakar problem på lång sikt. Om brunnsborraren följer kraven i "Vägledning för att borra brunn" (Normbrunn -16) minskar riskerna betydligt.

      Vägledning för att borra brunn (Normbrunn -16, pdf, nytt fönster)

      Exempel på oönskade effekter som kan uppstå.

      • I områden med saltvattenrisk, till exempel i kustnära områden, kan en djup brunn eller ett stort vattenuttag innebära att risken för saltvattenpåverkan ökar.
      • På grund av de stora luftmängder och det tryck som fordras vid dagens sänkhammarutrustningar kan borrningen i enstaka fall medföra att borrkax eller annan sprickfyllnad kommer in i grannens brunn. I de flesta fall räcker det med att du pumpar rent brunnen för att denna olägenhet ska upphöra. Det är också lämpligt att grannen har sin pump avstängd medan borrningen pågår. Då slipper hen pumpa in grumligt vatten från din borrning.
      • Vattentillgången kan minska i brunnar i närheten av en ny brunn om vattentillgången är liten. Det kan vara svårt att klarlägga om det är den nya brunnen som orsakat minskningen. Detta eftersom det oftast inte gjorts någon provpumpning innan den nya brunnen anlades.

      Det kan vara bra att låta göra en analys av vattnet i grannens brunn innan borrningen genomförs. Om någon olägenhet med vattnet senare skulle uppstå kan en vattenanalys vara bra att ha för att reda ut orsaker och ansvar.

    • Min granne i skärgården ska borra för geoenergi (t ex bergvärme) 25 meter från min brunn. Vilka är riskerna för min brunn?

      Det går tyvärr inte att säga hur stor risken är eftersom det beror på hur sprickorna går i berget i tre dimensioner och detta är ofta okänt. Men risken ökar med minskat avstånd.

      Några goda råd om din granne ska borra brunn:

      • Ta ett vattenprov från din brunn innan geoenergiborrningen startar som referens om kvalitén på ditt vatten skulle försämras efter bergvärmeborrningen.
      • Se till att grannen och borrentreprenören känner till var din brunn finns.
      • Observera grundvattenytan i vattenbrunnen medan bergvärmeborrningen pågår för att upptäcka om brunnarna får hydraulisk kontakt med varandra.
      • Att inte använda vattenbrunnen medan bergvärmeborrningen pågår minskar risken för påverkan.
    • Vi borrade en brunn som innehöll otjänligt vatten. Sedan borrade vi en brunn som gav bra vatten, 50 meter från den första. Ska vi gjuta igen den första brunnen?

      Det säkraste är att gjuta igen den första brunnen så att den inte påverkar den nya brunnen.

    • Vad innebär vattengaranti?

      Det förekommer att borrare lämnar garanti på både vattenmängd och vattenkvalitet. Det är dock SGU:s uppfattning att brunnsborrare varken kan garantera att få fram en vattenmängd om 100 l/h mot ett bestämt djup eller en viss råvattenkvalitet. Detta eftersom det är de hydrogeologiska förhållandena som bestämmer både kvantitet och kvalitet.

      Brunnsborrare ska dock kunna garantera att lämpliga åtgärder kommer att utföras för att uppnå önskvärd kvalitet och kvantitet på råvatten från brunn. SGU anser därför att det är bättre att beställaren begär en kostnadsgaranti som gäller vattnets kvalitet och kvantitet. En sådan garanti är också betydligt enklare att tolka. Om inte brunnsborraren uppnår utlovat resultat avgår del av eller hela kostnaden för borrningen.

    • Varför har vattnet i min grävda brunn dålig kvalitet?

      Om ett provsvar visar att du har dåligt dricksvatten bör du som brunnsägare anlita  fackkunnigt folk för att åtgärda problemen. När det gäller problem med den mikrobiologiska kvaliteten ska alltid orsaken utredas först. Oftast beror dålig vattenkvalitet på att ytligt vatten tränger ner i brunnen. Se över följande:

      • Är brunnslocket helt?
      • Finns det läckande skarvar? (Gäller brunnar med betong- eller cementringar)
      • Är brunnsöverkanten avslutad ovan mark? Brunnens överkant bör ligga cirka 30–40 cm ovan mark, annars kan ytligt vatten rinna in i brunnen vid snösmältning eller ihållande regn.
      • Finns det djur runt brunnen? Om brunnen är belägen i en beteshage bör området runt brunnen inhägnas.
      • Finns det bra tätning runt brunnen? Tätningen kan bestå av lera eller tätduk. Det kan också behövas dränering runt brunnen.
      • Finns det något avlopp eller någon gödselstack i närheten av brunnen?

      Dålig kvalitet i den grävda brunnen kan också bero på de geologiska förutsättningarna. För att komma till rätta med problem med kemiska ämnen i dricksvattnet behöver man ibland installera filter. Kontakta en fackkunnig filterleverantör för att diskutera detta. Tänk på följande:

      • Begär referenser av filterleverantören
      • Begär funktionsgaranti på åtgärden. En funktionsgaranti ska säkerställa att filtret löser problemet och inte skapar andra problem som mikrobiologisk aktivitet eller korrosion.
      • Följ upp den installerade vattenreningen genom att ta prov på dricksvattnet en period efter det att vattenreningen installerats.
    • Vattnet i brunnen räcker inte – vad kan jag göra?

      Ta först reda på om vattenförbrukningen har ökat eller om det är vattenmängden i brunnen som minskat. Om inte förbrukningen ökat kan det vara idé att kontrollera om vattenbristen har tekniska orsaker:

      • Läckage, till exempel på vattenledningar eller i kopplingar, hydrofor, hydropress eller varmvattenberedare.
      • En sliten eller gammal pump. Om det finns sand eller andra partiklar i vattnet kan pumpen slitas fortare.
      • För liten hydrofor. Den största belastningen på brunnen är oftast under två timmar på morgonen och två timmar på kvällen. Har man en grund brunn med liten vattenkapacitet men god vattenkvalitet kan det vara idé att försöka lagra vatten.

      Om dessa orsaker kan uteslutas kan man vidta någon av följande åtgärder:

      • Högtryckspolning (eller tryckning).
        Den absolut vanligaste metoden är att trycka brunnen. Med en högtryckspump öppnar man de sprickor som kan vara igentäppta av till exempel kemiska utfällningar eller sprickfyllnader. Med dagens borrteknik med höga lufttryck är det vanligt att borrhål "degar" om man endast får mindre vattenmängder vid borrning. Med detta menas att borrkax blandas med inkommande vatten och lägger sig som cement efter borrväggarna. Då verkar det som om brunnen är torr vid borrningen. Genom att trycka eller spola ur brunnen försvinner oftast detta problem. Om en äldre brunn ska tryckas bör brunnen spolas ren eftersom slam ofta lagrats på botten av brunnen. Detta slam kan tryckas ut i sprickorna och missfärga vattnet eller täppa igen sprickorna.
      • Sprängning av brunnen.
        Denna metod var vanligare tidigare. Den har numera oftast ersatts med tryckning av brunn. Tekniken är att man spränger med dynamit i botten av brunnen. Genom den tryckvåg som bildas rensas och öppnas eventuella sprickor. Riskerna med denna metod är dels att borrhål kan rasa, dels att vattnet tar smak av dynamiten.
      • Fördjupning av brunnen eller borrning av en ny brunn kan ibland vara det bästa alternativet.
    • Vem ska skicka in brunnsprotokoll till SGU? Fastighetsägaren eller brunnsborraren?

      Det är brunnsborraren som ska skicka in protokollet till SGU. Vid energiborrning måste fastighetsägaren innan borrning alltid anmäla till kommunen och i en del fall även skicka in protokoll till kommunen efter utförd borrning.

    • Vilken brunnsborrare rekommenderar SGU?

      SGU kan inte rekommendera någon viss brunnsborrare, men vi kan svara på om ett företag lämnat brunnsuppgifter. Några allmänna råd:

      • Fråga grannar och vänner om de kan rekommendera någon brunnsborrare. Du kan också be brunnsborraren att visa referenser.
      • Det finns en branschorganisation, Borrföretagen, som du kan ta kontakt med om du har frågor om brunnsborrare.

      SGU rekommenderar att man anlitar en certifierad brunnsborrare.

    • Vilken diameter är bäst när jag ska borrar brunn?

      Normalt sett borras enskilda vatten- och energibrunnar i diametrarna 115 mm, 140 mm eller 165 mm. Valet av diameter beror på brunnens användning eller vilken utrustning brunnsborraren använder. De flesta brunnsborrare kan dock borra med de dimensioner som nämns ovan. Du bör tänka på att borrkostnaden vanligen stiger med ökad borrhålsdimension.

      I områden med känd saltvattenrisk eller dålig vattentillgång kan det vara lämpligt att välja en något grövre dimension (140 mm–165 mm). Då kan du öka brunnens vattenmagasinerande förmåga utan att behöva öka borrdjupet.

      I en energibrunn vill man åstadkomma ett maximalt värmeflöde från det omgivande berget in i kollektorn. Därför borras de flesta energibrunnar med minsta dimensionen 115 mm.  Värmeöverföringen mellan borrhålsvägg och kollektorslang påverkas dock bara marginellt med ökad borrhålsdimension.

      Ett för smalt borrhål kan dock medföra ökad risk för att du inte får ner kollektorslangen.

    • Vilken skillnad är det mellan AB- och B-certifierad brunnsborrare?

      En AB-certifierad brunnsborrare är ansvarig inom sitt företag. Hen måste ha:

      • minst tre års erfarenhet av brunnsborrning,
      • ha avlagt svetsprov och
      • fått godkänt resultat på kurserna: Heta arbeten, Säkerhet på väg, Praktisk hydrogeologi samt Juridik för brunnsborrare.

      AB-utbildningen inom praktisk hydrogeologi samt juridik är mer omfattande och har högre krav för godkännande än för ett B-certifikat.

      En B-certifierad brunnsborrare måste ha:

      • minst ett och ett halvt års erfarenhet av brunnsborrning eller borrat minst 100 brunnar
      • avlagt svetsprov och
      • fått godkänt resultat på kurserna: Heta arbeten, Säkerhet på väg, Praktisk hydrogeologi samt Förenklad borrarjuridik.

      På certifieringsorganet SITACs webbplats, www.sitac.se, finns uppgifter om brunnsborrare som har giltiga certifikat och om kraven för att få certifikat.

    • Kan jag skicka in mina vattenprover för analys till SGU?

      Nej, SGU tar inte emot vattenprover. Miljökontoret i din kommun kan lämna information om var du kan lämna ditt vattenprov.

      Läs mer om provtagning av vatten i egen brunn

      Läs mer om dricksvatten i egen brunn hos Livsmedelsverket (nytt fönster)

  • Datavärdskap miljögifter

    • Finns nyhetsbrev för datavärdskap för miljögifter?

      Nej, det kommer inte ut något nyhetsbrev. Det kommer årligen att hållas informationsmöten och/eller webbinarier för att informera om status för datavärdskapet samt för att förbättra informationen på SGU:s och Naturvårdsverkets webbplatser.

    • Varför ska data rapporteras in till datavärdskap miljögifter?

      En nationell sammanställning av miljögiftsdata ger möjlighet för fler att ta del av informationen för olika syften. Tanken är att miljöövervakningsdata ska vara allmänt tillgänglig.

    • När kan jag förvänta mig att SGU:s datavärdskap för miljögifter innehåller samtliga miljögiftsdata?

      All miljögiftsdata som finns kommer inte att finnas i SGU:s datavärdskap för miljögifter. Det finns andra datavärdar som förvaltar data om metaller och miljögifter. Miljögifter i luft och nederbörd finns till exempel även inom datavärdskapet för luftkvalitet (SMHI).

    • Hur ser tidslinjen ut för att föra över data från IVL:s och SGU:s gamla databaser till det nya datavärdskapet för miljögifter vid SGU?

      Allt som har planerats hittills beräknas vara klart under 2022/2023. Det som redan ha migrerats över är SGU:s sedimentdatabas, IVL:s biotadatabas och data som har samlats på hög hos SGU under utvecklingsåren 2016-2020. Under 2023 planeras migreringen av IVL:s screeningdatabas och när det är klart kommer informationen att läggas ut som en nyhet på SGU:s webbplats.

    • Till vilken datavärd ska jag rapportera min undersökning?

      Beställaren av undersökningen kan ge svar på vem som ska förvalta data.

    • Finns det någon förteckning över vilken typ av data som idag är godkänd att rapportera in till datavärdskap miljögifter?

      På SGU:s webbplats finns översiktlig information om vad som ingår i datavärdskapet.

      Läs mer här om datavärdskap för miljögifter.

      Det som idag har en hemvist i datavärdskapet är främst nationella och regionala data som har beställts inom miljöövervakningen av Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten eller länsstyrelserna. Det levereras även vissa andra regionala/lokala data, exempelvis data från samordnad recipientkontroll (SRK) och data från Life IP Rich Waters. Det är beslutat att den data som produceras inom regeringsuppdraget för förorenade sediment (RUFS) ska levereras och förvaltas hos datavärdskap miljögifter. Utöver detta har det kommit förfrågningar om en del andra miljögiftsdata. För dessa data tas beslut i varje fall. Det rör sig till exempel om vissa lokala data, data från efterbehandling av förorenade områden eller sedimentdata som inte ingår i RUFS.

    • Finns det en webbplats där jag kan hitta länkar till de olika filer som behövs för att kunna rapportera in till datavärdskap miljögifter?

      Ja, på SGU:s webbplats finns den information som behövs för att rapportera in data till datavärdskap miljögifter.

      Datavärdskap för miljö­gifter

    • Finns det någon utbildning som jag kan gå för att lära mig hur jag rapporterar in data?

      Det går bra att kontakta SGU för att få stöd med leveransen av data (miljögifter.datavardskap@sgu.se). Det hålls även ett par informationsmöten per år där information och tips på hur du lättast rapporterar in data presenteras.

    • Kommer det att ske leverans av data direkt från analyslaboratoriet?

      Det är inte troligt att data kommer att levereras direkt från laboratorier utan att passera utföraren, annat än i undantagsfall. Förhoppningen är att det ska gå att få ut data från laboratorierna på ett sätt som underlättar utförarens rapportering till datavärden.

    • Får utförarna information om när leveransmallar och kodlistor ändras?

      Mallen och kodlistorna kommer med stor sannolikhet att förändras framöver för att förbättra, utveckla och öka användarvänligheten. Förändringar kommuniceras ut via SGU:s webbplats.

    • Kommer leveransmallen att förenklas?

      Vi arbetar successivt med att underlätta inrapportering inklusive förenklingar av mallen. Justeringar av mallen för datavärdskap miljögifter görs vid ett fåtal tillfällen och kommuniceras ut via SGU:s webbplats.

    • Kommer SGU:s utsökningsfunktion att utvecklas så att det går att söka ut data på fler sätt?

      Målsättningen är att utveckla utsökningstjänsten efter användarnas behov.

    • Kommer ni att informera när gamla databaser migrerats in i SGU:s nya datavärdskap för miljögifter?

      Ja, det kommer att informeras via SGU:s webbplats samt skickas ut meddelande till de som står med på sändlistor till informationsmöten och användarråd.  

    • Kommer SGU:s utsökningsfunktion att utvecklas så att det går att söka ut data på fler sätt?

      Det finns planer på att förbättra utsökningstjänsten efterhand. En begränsning är att data som tidigare har rapporterats in inte är helt ordnad på ett sätt som gör det möjligt att uppfylla alla önskemål för utsökningstjänsten. De kodlistor som används idag medger inte heller alltid sortering av data på det sätt som behövs för att uppfylla de önskemål på utsökning av data som har kommit in. Det pågår ett arbete med att se över de kodlistor som används för att med hjälp dem göra det möjligt att sortera data på fler sätt och därmed göra det möjligt att utveckla söktjänsten.

    • Är det en ny valideringstjänst på gång?

      En förstudie planeras på SGU. SGU vill samordna sina datavärdskap internt och ha en gemensam ingång. 

  • Geokemi

    • Vad är biogeokemisk provtagning?

      Rötter från vattenlevande växter (främst Starr och Älggräs) analyseras på grundämnen.

    • Vad är markgeokemisk provtagning?

      Ett prov från morän tas på cirka 70-100 cm djup och analyseras på grundämnen.

  • Grundvatten

    • Går det att skicka in sina vattenprover till SGU?

      SGU tar inte emot vattenprover. Miljökontoret i din kommun kan lämna information om var du kan lämna ditt vattenprov.

    • Hur bildas grundvatten?

      Grundvatten bildas när regn- och smältvatten tränger ner genom markytan och fyller porer i marken och sprickor i berggrunden. Innan allt vattnet hunnit tränga ner avdunstar en del till atmosfären. Av resten tas en del upp av växtligheten och avgår till atmosfären genom transpiration, växternas naturliga sätt att reglera sin vattenbalans. Resten fortsätter vidare ner mot grundvattenytan och bildar så småningom grundvatten.

    • Hur djupt är det till grundvattnet?

      Grundvattennivån varierar mellan olika platser och över tiden. Grundvattennivån påverkas bland annat av faktorer som jordart, topografiskt läge och typ av grundvattenmagasin. Under våren brukar nivåerna vara högst, ofta nära markytan i låglänta områden. I södra och mellersta delarna av landet brukar nivåerna var lägst i slutet av sommaren eller början av hösten. Nivåerna kan då vara flera meter under markytan, exempelvis i höglänta områden med grovkorniga jordarter. I de stora rullstensåsarna brukar djupet till grundvattnet i allmänhet vara stort, ofta något 10-tal meter under markytan.

      Har du egen brunn kan du själv mäta avståndet ned till vattenytan regelbundet, för att undvika att bli överraskad om brunnen sinar. Om det inte finns en brunn där man kan mäta nivån, kan en sjö eller vattendrag och diken i närheten användas för att göra bedömningar. Om jordarten är genomsläpplig, exempelvis sand eller grus, brukar grundvattennivån vara ungefär densamma som ytvattnets nivå inom ungefär 50–100 meters avstånd. Om det är en tät jordart, som exempelvis lera, bör man dock inte använda ytvatten i omgivningarna för att bedöma grundvattennivån.

      En annan möjlighet är att undersöka om grundvattennivån har bedömts vid någon intilliggande fastighet, exempelvis vid anläggning av enskilt avlopp eller vid brunnsborrning. Uppgifter om grundvattennivån i närheten kan då ge en grov uppskattning av nivån på den aktuella platsen.

      Den säkraste metoden är att gräva en grop tills man når grundvattnet. När man har noterat grundvattennivån måste dock variationen över tiden beaktas. Om den högsta nivån är av intresse bör bedömningen göras under våren efter snösmältningen då grundvattennivåerna brukar vara som högst under året. Om i stället den lägsta nivån är av intresse bör bedömningen göras i slutet av sommaren eller början av hösten i landets södra och mellersta delar. I norra delarna av landet brukar nivåerna vara lägst i slutet av vintern. Skillnaden mellan den högsta och lägsta nivån under året kan vara flera meter.

      Läs om Kartvisaren Brunnar (uppmätta nivåer vid brunnsborrning)

      Läs om Kartvisare för mätstationer (uppmätta grundvattennivåer)

      Läs om Kartvisare för beräknade nivåer

    • Hur kritiskt är det med låga grundvattennivåer och sinande brunnar?

      Det beror på behovet. Till exempel har lantbrukare med stora djurbesättningar akut behov av stora vattenmängder.

    • Hur mycket behöver det regna för att det ska bildas grundvatten?

      Det beror på vilken vattenhalt marken har och vilken jordart det är. Om marken är uttorkad behövs stora nederbördsmängder för att grundvatten ska bildas. I mark som är mättad med vatten, däremot, kan grundvatten bildas redan vid måttliga nederbördsmängder.

      Tiden på året har stor betydelse för grundvattenbildningen. Under en sommarmånad brukar det mesta av nederbörden avdunsta eller tas upp av vegetationen. Det kan då behövas dubbelt så mycket nederbörd som normalt för att det ska bildas grundvatten. Under hösten, däremot, brukar normala nederbördsmängder räcka.

    • Hur snabbt sjunker grundvattennivån under sommarmånaderna?

      Grundvattennivån sjunker vanligtvis cirka 1 cm per dygn.

    • Hur stor betydelse har grundvattennivåernas utgångsläge inför sommaren?

      Utgångsläget inför sommaren är mycket viktigt eftersom det normalt sett inte bildas grundvatten under sommaren. Det har alltså inte så stor betydelse om det är en normal eller regnfattig sommar.

    • När behövs tillstånd eller vattendom till grundvattenuttag?

      Allt uttag av grundvatten är en vattenverksamhet, som hanteras i 11 kap. miljöbalken. Om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom grundvattenuttagets inverkan på vattenförhållandena, eller om grundvattenuttaget avser en vattentäkt för en- eller tvåfamiljsfastighets eller jordbruksfastighets husbehovsförbrukning behövs inget tillstånd. För samtliga övriga uttag av grundvatten behövs ett tillstånd till vattenuttaget i form av en vattendom. Vänd dig till länsstyrelsen i ditt län vid tveksamheter, eftersom det är länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet för vattenuttag.

    • När under året brukar grundvattennivån vara som lägst?

      I Götaland och större delen av Svealand brukar grundvattennivåerna vara som lägst under perioden augusti till september. I större delen av Norrland är nivåerna lägst i mars och april.

    • Vad ska jag tänka på när grundvattennivåerna är låga?

      Du bör undvika att vattna gräsmattan och tvätta bilen och att använda ”vattenslukande” apparater i hushållet, som till exempel pool och badkar. I vissa kustnära områden, till exempel Stockholms skärgård, bör du vara försiktig med vattenförbrukningen under sommaren, även när grundvattennivåerna är normala.

      Läs mer om dricksvattenförsörjning i kustnära områden.

    • Vad är bevattningsförbud?

      Låga grundvattennivåer kan ge vattenbrist och då kan kommunen eller länsstyrelsen komma med antingen förbud eller rekommendationer om bevattningsförbud. SGU:s mätningar inom grundvattennätet kan vara ett underlag inför ett eventuellt beslut om bevattningsförbud.

      Grundvatten används för dricksvattenproduktion i de flesta kommuner

      Många kommuner använder grundvatten för sin dricksvattenproduktion. Grundvattenmagasinen i kommunen kan vara begränsade, vilket innebär att det kan vara svårt att få vattnet att räcka till vid hög förbrukning. Detta gäller särskilt under sommarhalvåret om mer vatten används. Det kan dock även inträffa under andra delar av året när det är låga grundvattennivåer på grund av till exempel liten nederbördsmängd.

      Vissa kommuners begränsade vattentillgångar ligger till grund för bevattningsförbud året runt. Det kan bland annat innebära att du endast får vattna med handhållen slang och inte ha vattenspridare kopplad till det kommunala dricksvattennätet. Om du till exempel ska fylla en trädgårdspool är det bra om den fylls sakta och gärna nattetid.

    • Vad är en grundvattenyta?

      Grundvattenytan kallas den yta under vilken samtliga porer eller sprickor är vattenfyllda, grundvattenzonen. I brunnar observeras enklast en grundvattenyta genom att mäta avståndet ner till vattenytan (grundvattennivån). Grundvatten är en del i vattnets kretslopp och blir ytvatten vid utströmningsområden. Omkring 80 % av allt vatten i sjöar och vattendrag kommer från grundvatten.

    • Vad är fossilt grundvatten?

      Fossilt, eller relikt, grundvatten är ett vatten som uppehållit sig i en akvifer under väldigt lång tid, tusentals år. I Sverige pratar vi ofta om relikt saltvatten som har sitt ursprung från olika perioder av istider när stora delar av Sverige låg under hav med varierande saltinnehåll. Vid stora uttag i brunnar, som ligger i områden som en gång i tiden hade ett salt hav över sig, kan det bräckta eller salta vattnet komma upp i brunnen och göra vattnet odrickbart.

    • Vad är grundvatten?

      Grundvatten är det vatten i den del av jorden eller berggrunden där hålrummen är helt vattenfyllda. Det är det vatten som påträffas när du gräver i marken och det blir vatten stående i gropen. Vatten finns normalt på alla nivåer i jorden och i berggrunden. Med hänsyn till vattnets uppträdande går det att särskilja två zoner. En övre zon, den omättade zonen eller markvattenzonen (där det även finns luft i porerna) och en nedre, den mättade zonen eller grundvattenzonen. Det mesta av vattnet i sjöar och vattendrag kommer från grundvatten.

    • Varför är grundvatten rent?

      Grundvatten filtreras under lång tid i marken och renas naturligt. Ett djupare grundvatten håller generellt en jämnare kvalitet än ett ytligt. Det är därför viktigt att brunnar är ordentligt tätade för att förhindra att ytligare vatten kommer in. Ett grundvatten med lång uppehållstid kan dock få kvalitetsproblem som till exempel förhöjda halter av arsenik, uran, radon och fluor i berggrund som naturligt innehåller sådana ämnen.

    • Varför är grundvattennivåerna så låga under sommaren?

      Under våren och sommaren är växterna aktiva och tar upp stora mängder av markens vatten. Om växtligheten kommer igång tidigt på våren tas därför sammanlagt större vattenmängder upp av växterna (och minskar därmed grundvattenbildningen).

    • Varför är min bergborrade brunn torr när min granne har vatten?

      Kristallint urberg (större delen av berggrunden i Sverige) är så pass tät att vatten bara transporteras i sprickor i berget. Tillgången på vatten är till stor del beroende på hur sprickigt berget är vid brunnen, sprickigheten kan variera mycket på korta avstånd. Två närbelägna brunnar behöver inte vara sammankopplade med samma spricksystem, vilket gör att tillgången kan variera kraftigt mellan två brunnar.

    • Vilka kartvisare om grundvattennivåer finns på SGU?

    • Vilka problem kan jag få med vattnet i min brunn i kustnära områden?

      I kustnära områden kan det bli problem med saltinträngning av havsvatten och med grundvattentillgången. Salt vatten kan medföra angrepp på till exempel ledningar och pumpar.

      Kustnära områden har ofta problem med grundvattentillgång och saltrisk även om nivåerna är normala. Detta beror bland annat på att jordlagren är tunna, vilket innebär en liten magasinerande förmåga. Den magasinerande förmågan i berg är också mycket liten.

    • Vilken månad regnar det mest under året?

      Det regnar vanligtvis mest i juli månad - tvärtemot vad många kanske tror.

    • Är det vanlig med torka?

      Extrema torrår var 1976, 1989 och 1996.

  • Grundvattenförekomst

    • Vad är en grundvattenförekomst?

      Begreppet grundvattenförekomst kan ha olika betydelse. Dels har det en hydrogeologisk betydelse och då syftar det på grundvattnet som finns i ett grundvattenmagasin. Dels används begreppet grundvattenförekomst i en mer specifik betydelse och då syftar det på de grundvattenförekomster som omfattas av EU:s vattendirektiv. Det arbete som följer av vattendirektivet kallas ofta för vattenförvaltning. Vattendirektivet finns för att alla EU-länder gemensamt ska arbeta för att uppnå långsiktigt hållbart användande av Europas värdefulla vattenresurser. I Sverige har vi nästan 4 000 grundvattenförekomster som omfattas av den här lagstiftningen och de täcker ungefär 9 procent av Sveriges yta. Målsättningen är att de alla ska uppnå och bibehålla god kemisk och kvantitativ status. Det administrativa vattenförvaltningsarbetet löper i sexåriga cykler där moment som kartläggning, riskbedömning och statusklassificering ingår. Åtgärder ska sättas in för de grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå eller bibehålla god kemisk och kvantitativ status.

      Läs mer om grundvattenförekomster inom vattenförvaltningen

      Läs mer om SGU:s kartläggning av grundvattenmagasin

    • Vilka regler gäller i en grundvattenförekomst?

      Allt grundvatten i Sverige omfattas av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel. Grundvattenförekomster (som ingår i vattenförvaltningen) omfattas även av regler om miljökvalitetsnormer som finns i femte kapitlet i miljöbalken. Mer detaljerade bestämmelser finns i vattenförvaltningsförordningen och i SGU:s föreskrifter. Syftet med de här bestämmelserna är att säkerställa att alla grundvattenförekomster uppnår och bibehåller god kemisk och kvantitativ status. Och därmed att vi har ett långsiktigt hållbart nyttjande av grundvattenförekomsterna.

      Läs mer om vattenförvaltning av grundvatten

    • Var hittar jag information om grundvattenförekomster?

      Alla Sveriges grundvattenförekomster som ingår i vattenförvaltningen finns i VISS.

      Se grundvattenförekomsterna i VISS

    • Vem bestämmer vad som ska vara en grundvattenförekomst?

      Det finns inget direkt utpekat ansvar för vem som ska besluta om gränserna för grundvattenförekomster i lagstiftningen. I och med att vattenmyndigheterna beslutar om miljökvalitetsnormer för alla grundvattenförekomster blir också avgränsningen indirekt bestämd. Förslag på avgränsning av grundvattenförekomster tas fram i samverkan mellan SGU, vattenmyndigheterna och länsstyrelserna.

      Läs mer om grundvattenförekomster inom vattenförvaltningen

    • Kan gränserna för en grundvattenförekomst ändras?

      Ja, inför varje förvaltningscykel görs en genomgång där kunskap som tillkommit används för att förbättra avgränsningen. Det kan till exempel bero på att SGU har gjort en mer detaljerad kartläggning av det grundvattenmagasin som grundvattenförekomsten finns i.

      Läs mer om grundvattenförekomster inom vattenförvaltningen

  • Uran

    • Var finns det uran i Sverige?

      I Sverige har vi två typer av uranfyndigheter. De mindre men rikare fyndigheterna finns i urberget i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. De större, men mindre rika, fyndigheterna förekommer i alunskiffrarna i fjällkedjan, i Skåne, Västergötland, Östergötland, Närke och på Öland.

    • Hur stor andel av världens urantillgångar bedöms finnas i Sverige?

      Av världens samlade urantillgångar anses 0,2 procent finnas i Sverige. Sveriges tillgångar utgör cirka 27 procent av Europas urantillgångar, utifrån vad som är känt idag (OECD NEA).

    • Hur mycket av uranet är brytbart? Som egen utvinning och som biprodukt?

      Det går inte att säga på förhand utan bestäms av faktorer som storlek på fyndigheten, halt av uran och eventuellt andra utvinningsbara ämnen.

    • Vad händer om uranbrytningsförbudet upphävs?

      SGU:s roll förändras inte. Före 1992 utförde staten prospektering och det är därför SGU har så mycket data. Möjligen kan det bli mer intressant för prospektörer och därmed kan det komma fler ansökningar om undersökningstillstånd.

    • Varför ska vi/ska vi inte bryta uran i Sverige?

      Uranbrytningens vara eller icke-vara är en politisk fråga. Det argument som förs fram mot uranbrytning är i huvudsak farhågor rörande miljö och hälsa, argument för en brytning är moraliska och geopolitiska (moraliska ur den aspekten att varför tar vi inte vara på det uran vi har i berggrunden då vi använder och dessutom öppnat för att bygga ut kärnkraft, och geopolitiska ur den aspekten att Sverige tar en risk när vi gör oss importberoende av uran och andra råvaror).

    • Är det mer riskfyllt att bryta uran jämfört med att bryta andra metaller?

      Brytning av uran är inte farligare än någon annan typ av gruvbrytning, givet att det görs på ett ansvarsfullt sätt och följer den lagstiftning och de regelverk som finns, samt att man använder de skyddsåtgärder som finns (ventilation, skyddsmasker, automation). Alla svenska gruvor har specifika risker som hanteras i tillståndsprocessen i särskilda villkor och är anpassade efter den specifika fyndigheten. Detsamma skulle gälla en eventuell urangruva. Det görs alltid en enskild prövning för att skydda människor och natur.

    • Är det inte bättre att låta uranet ligga kvar även om man tar ut andra mineral och metaller?

      Det är oftast praktiskt svårt att inte samtidigt bryta uranet, däremot kan man låta bli att utvinna det och då hamnar allt uran i gruvavfallet.

    • Är det bättre att bryta fyndigheter som har en högre koncentration av uran?

      Det är en svår fråga att svara enkelt på. Flera olika faktorer spelar roll för om en metall eller ett mineral är brytvärt, inte enbart innehållet av det aktuella ämnen (i det här fallet uran).

       

    • Finns det risker med att bryta i alunskiffer jämfört med i annan berggrund?

      Alla svenska gruvor har specifika risker som hanteras i tillståndsprocessen i särskilda villkor och är anpassade efter den specifika fyndigheten. Detsamma skulle gälla en eventuell gruva där alunskiffer utgör moderbergarten.

    • Vad grundar sig kritiken mot att bryta i alunskiffer på? Varför finns oron?

      Alunskiffer är en bergart som, ifall dess restprodukter hanteras fel, kan leda till utsläpp av surt, metallhaltigt vatten. Dessutom skulle en hel del projekt i alunskiffer antagligen ske i stora dagbrott, vilket kan påverka landskapsbilden. Ofta hänvisas till den brytning av alunskiffer som skett historiskt i Sverige, denna skedde dock – liksom andra gruvprojekt – helt utan miljölagar.

    • Finns det en risk för att uranbrytning kan förorena grundvatten och omkringliggande ytvatten (vattentäkter)?

      Alla svenska gruvor har specifika risker som hanteras i tillståndsprocessen i särskilda villkor och är anpassade efter den specifika fyndigheten. Detsamma skulle gälla en eventuell urangruva. Det görs alltid en enskild prövning för att skydda människor och natur.

    • Finns det risk för att de som arbetar i en urangruva eller bor nära utsätts för farlig joniserande strålning?

      Brytning av uran är inte farligare än någon annan typ av gruvbrytning, givet att det görs på ett ansvarsfullt sätt och följer den lagstiftning och de regelverk som finns, samt att man använder de skyddsåtgärder som finns (ventilation, skyddsmasker, automation). Alla svenska gruvor har specifika risker som hanteras i tillståndsprocessen i särskilda villkor och är anpassade efter den specifika fyndigheten. Detsamma skulle gälla en eventuell urangruva. Det görs alltid en enskild prövning för att skydda människor och natur.

    • Hur ska man hantera restprodukter från gruvan för att säkra att inget uran läcker ut?

      Hur ett avfall skall hanteras beror på vilken typ av fyndighet det är fråga om, och vilken typ av avfall som uppstår. Alla svenska gruvor har specifika risker som hanteras i tillståndsprocessen i särskilda villkor och är anpassade efter den specifika fyndigheten. Detsamma skulle gälla en eventuell urangruva. Det görs alltid en enskild prövning för att skydda människor och natur.

    • Finns det några särskilda aspekter att beakta vid brytning av uran i Sverige, eller i alunskiffer i Sverige?

      Alla svenska gruvor har specifika risker som hanteras i tillståndsprocessen i särskilda villkor och är anpassade efter den specifika fyndigheten. Detsamma skulle gälla en eventuell urangruva. Det görs alltid en enskild prövning för att skydda människor och natur.

    • Finns det exempel på uranbrytning i Europa?

      Talvivaara i Finland är en dagbrottsgruva som producerar såväl nickel som kobolt (batterimetaller), men även zink och koppar. Företaget (Terrafame, som ägs av Finnish Minerals Group, ett företag som är helstatligt) tog över gruvan 2015. Terrafame ansökte om att få tillstånd till uranproduktion 2017, alla nödvändiga tillstånd finns nu på plats och företaget avser att producera det första uranet i sommar (2024). Mineraliseringen sitter en typ av bergart som ofta kallas för svartskiffer, och alunskiffer räknas till svartskiffrarna. 

    • Hur kan man efterbehandla en urangruva på ett säkert sätt efter avslutad gruvbrytning?

      Alla svenska gruvor har villkor som utformas i tillståndsprocessen och som är anpassade efter den specifika fyndigheten. Detsamma skulle gälla efterbehandling av en eventuell urangruva.

    • Varför är det oftast utländska bolag som prospekterar efter uran i Sverige?

      Prospekterings- och gruvbranschen är internationella, och i de flesta länder är det tillåtet för utländska företag att leta malm och starta gruvor. På samma sätt som det är möjligt för svenska bolag att bedriva prospektering i andra länder är det möjligt för utländska bolag att leta i Sverige. Idag investeras förhållandevis lite i prospektering i Europa och Sverige, endast cirka 2 procent av världens investeringar i prospektering som går till Europa (i huvudsak till Finland, Sverige, Serbien och Turkiet exklusive Ryssland). Utländska investeringar och utländsk  kunskap behövs för att öka chanserna att hitta brytvärda fyndigheter av de flesta typer av metaller och mineral.

       

    • Kan det uran som bryts i en gruva används direkt som kärnbränsle?

      Nej, uranet måste anrikas, dvs. i det här fallet behöver halten av uranisotopen uran-235 ökas  (235U). För att göra det måste isotopen 235U skiljas från isotopen uran-238 (238U). Vid anrikningen ökas halten 235U från den naturliga 0,7 procent till mellan 3 och 5 procent.

      Idag köper Sverige anrikningstjänster för det uran vi importerar, och anrikningen sker främst i Frankrike, Holland och Storbritannien.

    • Varifrån kommer det uran som används inom svensk kärnkraft idag?

      I Sverige används årligen cirka 1 500 ton naturligt uran, som köps på världsmarknaden. De viktigaste länderna för kommersiell uranbrytning är Kazakstan, Kanada och Australien.

       

  • Gruvor

    • Behöver jag tillstånd för guldvaskning?

      I normalfallet krävs det inte tillstånd enligt minerallagen för småskalig guldvaskning av hobbykaraktär. Undersökningstillstånd enligt minerallagen krävs om syftet med undersökningen är att påvisa en fyndighet av ett koncessionsmineral. Samt att utröna dess sannolika ekonomiska värde och beskaffenhet. Tillstånd krävs dock endast i den mån undersökningsarbetet innebär intrång i markägarens eller annan rättsinnehavares rätt.

      Beroende på var vaskning sker och på vilket sätt kan det dock krävas andra tillstånd än enbart berörd markägares. Det förekommer att vattendrag har stränder och/eller bottnar känsliga för påverkan eller att det är skyddade vattendrag med restriktioner. Det kan därför vara klokt att höra sig för med länsstyrelsen innan du börjar.

      Om det är fråga om mer storskalig vaskning med motordrivna vaskverk och grävmaskiner, kan det röra sig om sådan vattenverksamhet som är tillståndspliktig enligt 11 kap. miljöbalken. Även om så inte är fallet, kan en anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken behöva ske. Detta om verksamheten innebär en väsentlig ändring av naturmiljön (och inte bara vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena).

    • Vilken enhet inom SGU handlägger ärenden som rör utvinning av mineral?

      Bergsstaten är den organisatoriska enhet inom SGU vars roll är att handlägga ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral. 

    • Var kan jag läsa mer om gruvverksamhet?

      Du kan läsa mer om regelverket kring prospektering och gruvverksamhet på följande sidor:

      Hur en gruva blir till

      Gruvnäringens ekonomi

      Prospektering

      Så fungerar en svensk gruva

    • Mineralersättning – vad gäller, hur räknas den fram?

      Mineralersättning beräknas på bearbetningskoncessioner som trätt i kraft efter 1 maj 2005, då bestämmelserna om mineralersättning infördes.

      Av 7 kap. 7 § minerallagen framgår att ersättningen ska motsvara 2 promille av det beräknade värdet av de mineral som omfattas av koncessionen och som har brutits och uppfordrats inom koncessionsområdet under året. Av ersättningen ska tre fjärdedelar tillfalla fastighetsägare inom koncessionsområdet och en fjärdedel staten. 

      I 48 § mineralförordningen (1992:285) finns detaljerade uppgifter om hur priset för mineral ska räknas fram.

      Bergsstaten inhämtar årligen uppgifter från koncessionshavarna och beslutar om mineralersättningen, som sedan betalas ut av koncessionshavarna. Den andel som går till staten sätts in på ett konto hos SGU.

    • Stämmer det att det är billigt att prospektera eller bedriva gruvverksamhet i Sverige?

      Internationella jämförelser är generellt svåra att göra, eftersom förhållandena och regleringen varierar stort mellan och inom länder. I federala länder kan ”återbäringen” till staten i form av bolagsskatt, vinstskatt, gruvskatt, royalties eller mineralersättning variera från delstat till delstat. I vissa länder är det olika regler om marken är privatägd eller statligt ägd, eller om verksamheten bedrivs inom ett visst område.

    • Vad får jag göra med stöd av ett undersökningstillstånd?

      Ingen fysisk åverkan på mark. För att få utföra undersökningsarbete på annans mark krävs en gällande arbetsplan. Du får inte heller utan arbetsplan påverka djur (till exempel hästar, renar och liknande) eller människor negativt till exempel genom flygmätningar på låg höjd.

      Läs mer om undersökningstillstånd och arbetsplaneprocessen under Prospektering.

    • Vad gäller vid överlåtelse av undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner?

      Undersökningstillstånd och bearbetningskoncession får överlåtas efter medgivande av Bergsstaten. Förvärvaren av ett undersökningstillstånd måste ha möjlighet och avsikt att få till stånd en ändamålsenlig undersökning. Hen får inte tidigare ha visat sig olämplig att bedriva undersökning.

      Precis som när någon ansöker om olja, gas eller diamant krävs för sådan överlåtelse att förvärvaren är lämplig att bedriva sådan undersökning.

      Överlåtelse av bearbetningskoncession får beviljas om förvärvaren är lämplig och fyndighetens belägenhet och art inte i sig utgör hinder.

      Tillstånden övertas i oförändrat skick, det vill säga giltighetstiden räknas från det att tillståndet eller koncessionen ursprungligen meddelades.

    • Vad innebär delgivning? Vad är ett delgivningskvitto?

      Ett delgivningskvitto kan följa med ett brev som du får av Bergsstaten. Du ska skriva under kvittot och skicka tillbaka det som ett bevis på att du tagit emot brevet.

      Att du skriver under är inte ett bevis på att du godkänner innehållet i brevet.

      Om du inte skickar in delgivningskvittot kan Bergsstaten skicka ut en delgivningsman för att få kvittot underskrivet. Delgivningsmannen kan besöka dig i ditt hem eller på din arbetsplats. 

      Använd gärna det förtryckta bladet för att skicka tillbaka kvittot. Om delgivningskvittot kommer bort kan du skriva ett eget. Det kan se ut ungefär så här:

      "Härmed kvitterar jag att jag tagit emot beslutet med diarienummer xx-yyyyy-xx.

      Din underskrift

      Namnförtydligande, adress och telefonnummer"

    • Vad kostar det att söka ett undersökningstillstånd?

      Den som söker ett nytt undersökningstillstånd måste betala:

      • ansökningsavgift: 500 kr per påbörjat område på 2 000 hektar
      • undersökningsavgift:  20 kr per påbörjat hektar, om ansökan avser metaller och industrimineral, eller
      • undersökningsavgift: 2 kr per påbörjat hektar, om ansökan avser olja, gas eller diamant
    • Vem ansvarar för gamla gruvhål?

      Om ingen verksamhetsutövare finns kvar är det (om någon) i första hand markägaren som ansvarar. Polismyndigheten, länsstyrelsen och kommunen kan ha vissa uppgifter.

      Läs mer om gruvor på vår webbplats.

    • Vem kan söka ett undersökningstillstånd?

      Det kan såväl privatpersoner som juridiska personer göra.

  • PFAS

    • Vad är PFAS?

      PFAS, eller högfluorerade ämnen, är ett samlingsnamn för en stor och komplex ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen med varierande egenskaper och bred användning i samhället. Gemensamt för alla PFAS är att de är mycket svåra att bryta ner och vissa PFAS kan ha skadliga effekter, både för människa och miljö. Samtliga PFAS är syntetiskt framställda och finns inte naturligt i miljön. PFAS har tillverkats sedan 1950-talet och används på grund av sina eftertraktade tekniska egenskaper i många olika typer av varor och kemiska produkter. Många PFAS är fett-, smuts- och vattenavvisande och används som impregnering av olika textilier, läder och pappersförpackningar. Många har även ytaktiva egenskaper som gör dem användbara i till exempel rengöringsmedel, färger, skidvalla och kosmetika. Vissa PFAS används också i brandskum som är avsett för att släcka vätskebränder.

      Läs vidare:
      PFAS i SGU:s Bedömningsgrunder i grundvatten
      PFAS i grundvatten på SGU:s webbplats

    • Varför kan PFAS finnas i grundvatten och dricksvatten?

      I och med att PFAS används i väldigt många olika typer av produkter finns också många möjliga påverkanskällor och spridningsvägar till mark och grundvatten. Spridningen av PFAS via brandsläckningsskum är särskilt uppmärksammad eftersom detta tidigare orsakat mycket stora utsläpp och omfattande spridning till mark och grundvatten runt många brandövningsplatser och flygplatser. Sådana verksamheter har även resulterat i problematiska halter av PFAS i grundvattentäkter som använts för dricksvattenproduktion.

      Förutom brandövningsplatser och flygplatser kan en lång rad verksamheter kopplas till PFAS-förorening. Naturvårdsverkets branschlista nämner exempelvis anläggningar för farligt avfall, avfallsdeponier, avloppsreningsverk, bilvårdsanläggningar, gasverk, järnvägstrafik, verkstäder och flera olika typer av industriell verksamhet (elektroteknik, fotografi, färg, glas, massa och papper, textil, ytbehandling med mera). Generellt kan PFAS spridas vid industriella processer under tillverkningsfas, från olika typer av produkter under användningsfas, och vid slut- eller avfallsfas vid exempelvis förbränning eller efter deponering. Atmosfärisk deposition är också en källa till diffus spridning av PFAS till mark- och vattenmiljön.

      Läs vidare:
      PFAS i SGU:s Bedömningsgrunder i grundvatten
      PFAS på Kemikalieinspektionens webbplats

    • Är det farligt med PFAS?

      Skadlighet för människa och miljö varierar bland olika PFAS, och riskerna med exponering för olika PFAS är föremål för mycket pågående forskning där kunskapsläget snabbt förändras. Både studier på försöksdjur och epidemiologiska studier har kunnat koppla PFAS-exponering till en rad skadliga effekter. Inom EU och i Sverige är flera PFAS reglerade med olika typer av gränsvärden för grundvatten, ytvatten, dricksvatten och vissa typer av livsmedel.

      För aktuell information om krav och rekommendationer angående dricksvatten och livsmedel samt information om toxicitet – läs vidare hos Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen:

      PFAS på Livsmedelsverkets webbplats

      PFAS på Kemikalieinspektionens webbplats

  • Koldioxidlagring

    • Vad krävs för att ett område i Sverige ska vara geologiskt lämpligt för koldioxidlagring?

      • Lagringen måste ske till havs, och minst 800 meter under havsbottnen.

      • Den överliggande, täta berggrunden som hindrar koldioxiden från att sippra upp till ytan ska vara minst 100 meter tjock.

      • Sandstenslagret där koldioxiden ska injekteras och lagras måste vara minst 20 meter tjockt, ha en hög genomsläpplighet och en porvolym på över 20 %.

      • Det får inte finnas förkastningar i berggrunden, som skulle kunna leda till läckage

      • Lagringsplatsen måste rymma minst 100 miljoner ton koldioxid.

    • Hur hittar man lämpliga områden för koldioxidlagring?

      Steg ett är att identifiera de områden där det kan finnas djupt liggande sandstenslager. Med hjälp av seismiska mätningar och analyser av borrhål samlas information in om hur tät den överliggande berggrunden (takbergarten) är, om det finns slutna fällor i berget, hur porös och genomsläpplig den tilltänkta lagringsbergarten är, om det finns förkastningar i området samt vilken temperatur och tryck som råder. Om de regionala förutsättningarna ser lovande ut genomförs därefter platsspecifika undersökningar som till exempel injekterings- och täthetstester.

    • Är koldioxidlagring säker?

      De största riskerna med CCS-tekniken finns vid infångning och komprimering (bildning av giftiga ämnen) och vid transport och injektering (läckage och olyckor). Själva lagringen bedöms vara säker, om de geologiska förutsättningarna är de rätta. Den största risken är att lagrad koldioxid sipprar upp till ytan via förkastningar och gamla borrhål. Ett stort sådant läckage skulle kunna påverka havsbotten genom att vattnet blir surt (lågt pH). Noggranna undersökningar inför lagring, och kontinuerlig övervakning under lagring, minimerar den risken.  

    • Vad händer med den lagrade koldioxiden efter att den injekterats i berggrunden?

      När koldioxiden injekterats sprider den sig som en plym i den porösa sandstenen och stiger upp mot den överliggande, täta takberggrunden. Koldioxiden reagerar successivt med det salta vatten som finns i sandstenslagret, fastnar i porutrymmena och mineraliseras.

    • Varför görs undersökningar på land, när koldioxidlagring bara får ske till havs?

      Det bästa alternativet hade varit att borra undersökningshålen till havs, där sandstenslagret ligger tillräckligt djupt för lagring av koldioxid. Att borra till havs är dock extremt komplicerat - och dyrt. Berggrunden på land ligger lite ytligare, men kommer ändå att ge oss bra information som kan användas för att bedöma förhållandena i havsområdena.

    • De landbaserade undersökningarna på Gotland sker på Sudret, varför just där?

      Vi vill göra de landbaserade undersökningarna på platser där sandstenslagret ligger så djupt som möjligt, nära de 800 meter som krävs för lagring. På Sudret på södra Gotland finns sandstenen på mellan 575-800 meters djup. De nya borrningarna ligger också nära de platser där borrningar och seismiska undersökningar genomfördes under 1970-talet, och i områden där vi inte har några indikationer på att det finns större förkastningar eller olja i berggrunden.

      Vid val av borrplatser på Gotland har vi dessutom tagit hänsyn till naturskyddade områden, fornminnen och vattenskyddsområden. Borrplatserna ligger nära befintliga markvägar för att minimera påverkan på terräng eller naturmiljöer.

      Borrhål-sudret-karta.png

      Under 2023 borras två undersökningshål på södra Gotland.

    • Krävs tillstånd för de landbaserade undersökningarna?

      Ja, det gör det.

      SGU har fått tillstånd för undersökningsborrningarna på Gotland från berörda markägare, och klartecken från försvaret. Därefter har tillstånd getts av Länsstyrelsen (enligt 12 kap. 6 §, Miljöbalken) och Region Gotland (enligt 90.520, kap. 29 § 64, Miljöprövningsförordningen). I tillstånden ställs krav på att SGU ska vidta ett antal försiktighetsåtgärder för att skydda naturmiljön och grundvattnet.

      Inför de planerade markseismiska undersökningarna på Gotland kommer en senare ansökan att göras. Detsamma gäller för de borrningar och seismiska undersökningar som planeras i Skåne. 

    • Hur går undersökningsborrningarna till?

      Den första delen av borrningen – ner till 200 meters djup – görs med en vanlig brunnsborrningsrigg, från en i förväg grävd, två meter djup, brunnskammare. För att stabilisera borrhålet och skydda ytligt grundvatten kläs det här borrhålet med foderrör och tätning av cement. I samband med borrningarna mäts salthalten längs hela borrningen. Vattenprover ska också tas från närliggande dricksvattenbrunnar före, under och efter undersökningsborrningen.

      Från botten av det foderklädda borrhålet sker kärnborrningen, som utförs av den så kallade Riksriggen. Riksriggen är en svensk forskningsborrigg, som drivs av Lunds tekniska högskola. Kärnborrningen görs ner till det underliggande urberget, cirka 800 meter ner, och varje hål tar cirka 30 dagar att färdigställa.

      Det vatten som behövs vid borrningarna cirkulerar i ett slutet system. Borrslam, och eventuellt salthaltigt vatten, olja och gas som detekteras samlas upp i separata tankar.

    • Vilka undersökningar görs i borrhålen?

      Undersökningarna på södra Gotland fokuserar på tre sandstenslager (Faludden-, När- och Viklundasandsten) som är mellan 20-50 meter tjocka och finns på mellan 575 och 800 meters djup. Den överliggande så kallade takberggrunden (lerig kalksten, lersten och märgelsten) testas också.

      Vi gör en första geologisk beskrivning av borrkärnan, innan den skickas till labb för analys.

      Vid några tillfällen under borrningen genomförs injektionstester med vatten för att få fram information om tryckförhållanden och genomsläpplighet. I borrhålen gör vi också geofysiska mätningar med instrument (sonder) som ger information om bland annat temperatur, porositet, hårdhet, sprickor, genomsläppliga lager och tryck. När båda hålen är borrade görs ett mindre pumptest med vatten.

      När borrningar och pumptest slutförts återställs borrplatserna, och brunnarna försluts med betongblock. Under 2024-2025 kan det göras enstaka komplettera geofysiska mätningar. När inga fler undersökningar behöver göras fylls hålen igen med cement.

    • Finns det risk att grundvattnet påverkas av undersökningsborrningarna, eller att min brunn sinar?

      Risken är mycket liten. Borrhålet tätas med foderrör ner till ett djup på mellan 150-200 meter. Mellan foderröret och berget görs dessutom en tätning med cement.  Detta gör att berggrunden i princip är opåverkad ner till det djupet. Som jämförelse så brukar vanliga borrade brunnar på Gotland endast ha 6 meter foderrör och sakna cementtätning.

    • Kommer man att lagra koldioxid i dessa borrhål?

      Nej, det här är undersökningsborrhål. En eventuell framtida lagring av koldioxid får bara ske till havs.

    • Förutom borrningar görs markseismiska undersökningar, vad innebär det?

      De seismiska undersökningarna utförs inom en 500 meters radie runt borrplatserna, och sker i samverkan med Uppsala universitet.

      Vid undersökningarna placeras geofoner (vibrationsmätare) ut längs parallella linjer i terrängen. Med hjälp av en Bobcat försedd med en vibrationskälla skapas ljudvågor i marken. Variationer i berggrunden gör att ljudvågorna reflekteras och fångas upp av geofonerna. När de registrerade ljudreflektionerna sätts samman kan vi ta fram en tredimensionell bild av berggrunden.

    • Kommer natur och djur i närheten att påverkas av undersökningarna på land?

      Projektet ska inte påverka naturen. På Gotland har tillstånds för undersökningsborrningarna beviljats av Länsstyrelsen. 

      I själva entreprenadområdet kommer marken delvis att påverkas av tunga maskiner och borrningar, men ska återställas efter undersökningarnas slut.

      Vid borrningen uppstår ljud, men de ligger under nivån för tillåtna värden för att inte störa närboende. Borrningarna sker också under en tid på året när störningskänsliga djurarter inte ska påverkas.

      Under undersökningen sker transporter till och från borrplatserna. Om behov finns så dammbinds vägarna.

      För de planerade seismiska undersökningarna kommer ett separat tillstånd av sökas senare. Inte heller de undersökningarna ska påverka naturen. 

    • Hur går en seismisk undersökning till havs till?

      Vid en seismisk undersökning används ljudvågor för att skapa detaljerade sektioner (tvådimensionella bilder) av berggrundens struktur. Till havs kan de kraftiga ljudpulserna till exempel skapas av en tryckluftskanon, en vattenkanon eller ett så kallat sparkersystem (använder elektricitet).  Ljudvågorna skjuts ner mot botten och reflekteras tillbaka från bottnens och berggrundens olika skikt. De reflekterade ljudvågorna fångas upp och registreras av hundratals sammankopplade tryckmätare (hydrofoner) som dras i vattnet efter fartyget i ett slangliknande system (streamer). Beroende på djupet man vill undersöka kan streamern vara mellan 100 meter och 3000 meter lång.

    • Seismiska metoder alstrar höga ljud, hur påverkar detta det marina djurlivet?

      Det är främst marina däggdjur som tumlare och sälar som kan vara känsliga för undervattensbuller och för de lågfrekventa ljud som alstras av den seismiska utrustningen. För att minimera risken att störa djuren så undviker man att göra undersökningar under vissa perioder på året. Genom så kallad mjuk igångsättning (ljudnivån höjs långsamt) ges de djur som eventuellt ändå finns i närområdet tid att förflytta sig. Man kan också till en viss del reducerar ljudkällans storlek, samt kompensera för hur det påverkar på data genom att använda en mer känslig streamer (som innehåller fler mottagare).

  • Kartläggning

    • Kommer mina djur att påverkas av mätningarna?

      Piloterna försöker så långt möjligt att uppmärksamma och väja kring djur och människor. Om du är orolig för dina djur rekommenderar vi att du, om du har möjlighet, tar in dem den morgon flygning är planerad över aktuellt område. Planerat område syns på SGU:s webbplats. 

    • Var kartlägger ni nu?

      SGU:s geologer och geofysiker kartlägger främst under vår, sommar och höst. Exakt var de befinner sig visas i SGU:s kartvisare "Aktuella kartläggningsprojekt".

      Gå till kartvisaren "Aktuella kartläggningsprojekt"

    • Varför kan ni inte ge mer exakta tidsuppskattningar?

      Undersökningarna är väderberoende och kan, av kvalitets- och säkerhetsskäl, inte genomföras i för hård eller byig vind eller när sikten är för dålig. Detta gör att det inte går att precisera tidplanen mer än vad vi gör i dagsläget.

  • Metaller och mineral

    • Vad är skillnaden mellan metall och mineral?

      Normalt sett är en metall ett grundämne, vilket typiskt bygger upp mineral i kombination med andra grundämnen. Mineral är oftast kemiska föreningar. Det finns dock mineral som är mer eller mindre rena metaller, exempelvis guld.

      Lär dig mer om mineral

    • Vad är skillnaden mellan malmmineral och industrimineral?

      Malmmineral bryts för att utvinna en eller flera metaller ur det; industrimineral bryts för att använda själva mineralet, på grund av dess egenskaper.

      Läs mer om malmmineral och industrimineral

    • Kritiska råvaror eller kritiska material?

      Kritiska råvaror och kritiska material är två termer för samma sak. Andra beteckningar är kritiska metaller och mineral samt kritiska råmaterial.

      Läs mer om kritiska metaller och mineral

    • Vad är REE?

      REE betyder sällsynta jordartsmetaller och ingår i EU:s lista över kritiska och strategiska råvaror (CRM, Critical Raw Materials).

      Läs mer om sällsynta jordartsmetaller

    • Vad är kattguld?

      Beteckningen ”kattguld” har använts för flera olika mineral som kan misstas för guld i naturen. Vanligast här är att man ser små, gulaktiga flagor av en vittrad glimmer som man kan tro är guld, exempelvis i ett vattendrag. I färskt ituslagen sten kan högglänsande, metalliska sulfidmineral som kopparkis och pyrit misstas för guld.

    • Vilken plats finns det flest olika mineral på?

      En av de mineralrikaste platserna i världen (där det finns flest olika mineral) ligger i Värmland. Det är en gammal mangan- och järnmalmsgruva som heter Långban, och som är mest känd internationellt för sin rika och komplexa mineralogi.

      Läs mer om mineralrika miljöer och mineraldiversitet

    • Hur vet jag om jag hittat en meteorit?

      Meteoriter ser ofta ganska speciella ut. Stenmeteoriter är något tunga och har typiskt en svart, tunn ytterskorpa och ett ljust inre, vilket kan innehålla små kulformiga mineralaggregat. Mestadels är de något magnetiska. Järnmeteoriter är mycket tunga och är starkt magnetiska.

      Läs mer om meteoriter

    • Vad är "kritiska metaller"?

      De är sådana metaller som är kritiska för industrin, och mestadels sådana där Europa idag är helt beroende av import. Många av dessa är ovanliga i större koncentrationer, som till exempel de sällsynta jordartsmetallerna. 

      Läs mer om mineral 

  • Produkter

    • Jag saknar höjdvärdet vid det aktuella årtalet i kartvisaren Strandförskjutningsmodell. Kommer SGU att lägga in den informationen?

      Nej, inte i nuläget. Vi är dock medvetna om behovet, men vi kan i dagsläget inte presentera en tidsplan när en sådan funktion kan läggas in i kartvisaren.

      Läs mer om kartvisaren Strandförskjutningsmodell

      Öppna kartvisaren Strandförskjutningsmodell

    • Hur får jag snabbast tillgång till en jordartskarta över ett specifikt område och kostar det något?

      Du kan se om kartan finns tillgänglig via GeoLagret där numera nästan alla våra produkter finns.

      Till sidan om GeoLagret

    • Jag är hobbyguldgrävare och undrar om det finns någon samling kartor eller böcker som jag kan ta del av hos er i ämnet.

      För dig som är intresserad av att vaska guld har SGU tagit fram en guldletarkarta. Den är tänkt som en hjälp att hitta ett område där förutsättningarna för att hitta vaskbart guld är goda. Kartan har delats in i fem blad, från norr till söder, och går att ladda ned.

      Till Guldletarkartan

      Om du vill leta guld och andra mineral kan det vara en god idé att ta med dig en handbok för mineraljägare. Den kan du ladda ner här också. 

      Handbok för mineraljägare

  • Prospektering

    • Vilken enhet inom SGU handlägger ärenden som rör utvinning av mineral?

      Bergsstaten är den organisatoriska enhet inom SGU vars roll är att handlägga ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral. 

    • Var kan jag läsa mer om gruvverksamhet?

      Du kan läsa mer om regelverket kring prospektering och gruvverksamhet på följande sidor:

      Hur en gruva blir till

      Gruvnäringens ekonomi

      Prospektering

      Så fungerar en svensk gruva

    • Stämmer det att det är billigt att prospektera eller bedriva gruvverksamhet i Sverige?

      Internationella jämförelser är generellt svåra att göra, eftersom förhållandena och regleringen varierar stort mellan och inom länder. I federala länder kan ”återbäringen” till staten i form av bolagsskatt, vinstskatt, gruvskatt, royalties eller mineralersättning variera från delstat till delstat. I vissa länder är det olika regler om marken är privatägd eller statligt ägd, eller om verksamheten bedrivs inom ett visst område.

    • Vad kostar det att söka ett undersökningstillstånd?

      Den som söker ett nytt undersökningstillstånd måste betala:

      • ansökningsavgift: 500 kr per påbörjat område på 2 000 hektar
      • undersökningsavgift:  20 kr per påbörjat hektar, om ansökan avser metaller och industrimineral, eller
      • undersökningsavgift: 2 kr per påbörjat hektar, om ansökan avser olja, gas eller diamant
    • Vem kan söka ett undersökningstillstånd?

      Det kan såväl privatpersoner som juridiska personer göra.

    • Vilken enhet inom SGU handlägger ärenden som rör prospektering?

      Bergsstaten är den organisatoriska enhet inom SGU vars roll är att handlägga ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral. 

    • Varför hittar jag ingen information om utmål?

      När den nya Gruvlagen trädde i kraft 2011 valde man att ändra begreppet "utmål" till "bearbetningskoncession". På den här webbplatsen använder vi enbart begreppet "bearbetningskoncession".

    • Var hittar jag information om inmutning?

      När minerallagen uppdaterades 2011 valde man att ändra begreppet "inmutning" till "undersökningstillstånd". På den här webbplatsen använder vi enbart begreppet "undersökningstillstånd".

      Läs om undersökningstillstånd på Bergsstatens webbplats.

  • Radon och strålning

    • Genomför SGU mätningar av radon i inomhusluft?

      Nej, SGU varken genomför eller säljer mätningar av radon i inomhusluft.

      Ett tips är att höra med din kommun om de kan hjälpa dig.

    • Jag ska köpa hus och undrar om det finns radon i marken vid fastigheten?

      Det finns alltid tillräckligt med radon i marken för att orsaka halter över gällande riktvärde om ditt hus är otätt mot marken.

      Normalt sett har din kommun bäst koll på hur det ser ut i just din kommun.

      På SGU finns uppgifter om vilket material som finns i jordytan (se Kartvisaren Jordarter) och om det är hög eller låg strålning där du bor (se Kartvisaren Gammastrålning, uran). Det ger dock en väldigt översiktlig bild.

      Det enda sättet att ta reda på om det är för hög radonhalt i ett hus är att mäta. Om radon inte är mätt i fastigheten kan man inför husköp göra en rådgivande korttidsmätning.

      Läs mer om radon och strålning

      Läs mer om markradon

    • Utför SGU mätningar av radon i inomhusluft?

      Nej, SGU mäter inte radon i inomhusluft. Det har förekommit att företag hänvisat till oss vid marknadsföring, men vi står inte bakom detta. SGU har utfört mätningar av radon i jordluft och radon i grundvatten, främst för allmänna studier, men i vissa fall på uppdrag av kommuner.

      Läs mer om radon och strålning

      Läs mer om markradon

    • Är det farligt att bo i ett högriskområde för radon?

      Om man bor länge i ett hus med höga radonhalter finns risk att man drabbas av lungcancer. Oavsett var man bor är det alltid bra att mäta radonhalten i huset. Är halterna förhöjda går det att åtgärda.

      Utomhus späds det radon som kommer från marken snabbt ut, och halterna blir aldrig speciellt höga.

  • Risker

    • Vad innebär stranderosion?

      Stranderosion drabbar idag främst stränder i södra Sverige, och problemen kan förväntas öka med en stigande havsnivå. SGU:s information kan användas vid kustzonsplanering.

      Vid stranderosion förs sedimenten bort av vågor, strömmar och vind för att så småningom ackumuleras någon annanstans. Om det sker erosion eller ackumulation bestäms av ett samspel mellan vind, vågor, havsströmmar och geologiska förhållanden samt topografi över och under havsytan. Människans anläggningar, till exempel hamnar och olika typer av erosionsskydd, kan också påverka erosionen genom att detta samspel förändras.

    • Vad är ett ras?

      Vid ett ras rör sig block, stenar, grus- och sandpartiklar fritt. Ras sker i bergväggar, grus- och sandbranter.

    • Vad är ett skred?

      Skred är en sammanhängande jordmassa som kommer i rörelse. Skred förekommer i silt- och lerjordar. Skred kan även inträffa i siltiga eller leriga moräner om moränen är vattenmättad.

    • Vad är kvicklera?

      Kvickleror är en speciell typ av leror som framför allt finns i Västsverige. De är normalt sett relativt stabila men blir de utsatta för vibrationer eller ökad belastning, kan de bli mycket lösa. Flera stora skred i Västsverige är av kvickleretyp.

    • Vad är sur sulfatjord?

      I områden där sulfidjordar förekommer bildas ofta sura sulfatjordar vilket många gånger leder till att vattenkemin i vattendragen periodvis påverkas mycket negativt. Höga metallkoncentrationer och lågt pH kan då i vissa situationer leda till fiskdöd.

  • Tröskelvärde

    • Vad är ett tröskelvärde egentligen?

      Tröskelvärdet är en halt av ett ämne som visar var gränsen mellan god och otillfredsställande kemisk status i en grundvattenförekomst går. Den gränsen är viktig eftersom alla grundvattenförekomster har en miljökvalitetsnorm som är uttryckt som god kemisk status. Miljökvalitetsnormen är juridiskt bindande att uppnå och alltså ska alla grundvattenförekomster uppnå och bibehålla god kemisk status. Och det betyder att halterna av ämnen i grundvattenförekomsten ska ligga lägre än tröskelvärdet som gäller för det ämnet i den grundvattenförekomsten. Det finns frågor och svar som förklarar vad en grundvattenförekomst är.

      Läs mer om tröskelvärden i vägledningen för vattenförvaltning av grundvatten

      Läs mer om miljökvalitetsnormer i vägledningen för vattenförvaltning av grundvatten

    • Varför har ni bytt namn från riktvärde till tröskelvärde?

      Tidigare tolkades lagstiftningen som att beslutade riktvärden var halter av ämnen som man helst skulle försöka hålla sig under. Det har sedan kommit domar från EU som klargjort att de beslutade halterna har en skarpare betydelse. Därför fanns anledning att byta till ett ord som bättre reflekterar innebörden av begreppet. Tröskelvärde är dessutom det ord som används i den svenska översättningen av grundvattendirektivet, som är ursprunget till de svenska bestämmelserna. Ordet riktvärde används också inom förorenade områden och det har skapat förvirring.

      Läs mer om tröskelvärden i vägledningen för vattenförvaltning av grundvatten

      Regler om tröskelvärden finns i 3 kap. 4-6 §§ i SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status för grundvatten, SGU-FS 2023:1

    • Vem beslutar om tröskelvärden?

      Tröskelvärden beslutas för varje grundvattenförekomst och det är vattenmyndigheten i det vattendistrikt som grundvattenförekomsten ligger i som beslutar som tröskelvärden för grundvattenförekomsten.

      Läs mer om tröskelvärden i vägledningen för vattenförvaltning av grundvatten

      Regler om tröskelvärden finns i 3 kap. 4-6 §§ i SGU-FS 2023:1

    • Var hittar jag gällande tröskelvärden för en grundvattenförekomst?

      De finns i föreskrifter som är utgivna av den länsstyrelse som är vattenmyndighet i det vattendistrikt som grundvattenförekomsten ligger. Beslut om tröskelvärden finns bilaga 4 till samma föreskrift som miljökvalitetsnormerna för varje grundvattenförekomst. I de senaste besluten används begreppet riktvärde istället för tröskelvärde. Vattenmyndigheten har samlat föreskrifterna på sin webbplats. För de förorenande ämnen som vattenmyndigheten gjort en statusklassificering, kan man se gällande riktvärden i VISS. Detta genom att klicka på det enskilda ämnet under ”Statusklassificering” i vyn för den specifika grundvattenförekomsten. Observera att alla grundvattenförekomstens riktvärden inte synas där. 

      Läs mer om länsstyrelsens föreskrifter om gällande tröskelvärden (riktvärden) 

      Sök en grundvattenförekomst i VISS

    • Vad har ett tröskelvärde för rättslig status, och har SGU:s generella tröskelvärden någon rättslig status?

      Tröskelvärden som är beslutade av vattenmyndigheten är en specificering av var gränsen mellan god och otillfredsställande kemisk status går för den grundvattenförekomsten. Det innebär att halterna av ett ämne i en grundvattenförekomst inte får vara högre än den halt som tröskelvärdet anger. Alla grundvattenförekomster har en miljökvalitetsnorm som är uttryckt som god kemisk status. Att uppnå och bibehålla god kemisk status i grundvattenförekomsten är därför ett krav som följer av reglerna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken, och de är direkt bindande för myndigheter och kommuner att följa. Lite förenklat kan man säga att alla som bedriver en verksamhet som kan påverka grundvattenförekomst är skyldiga att bidra till att halterna av ämnen inte blir högre än det tröskelvärde som gäller i grundvattenförekomsten. 

      De generella tröskelvärden som finns i bilaga 3 i SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status för grundvatten (SGU-FS 2023:1) har ingen rättslig verkan. De finns som ett stöd för vattenmyndigheten i deras arbete med att besluta tröskelvärden för varje grundvattenförekomst.

      Mer information om hur verksamhetsutövare påverkas finns i SGU:s checklista

      Regler om tröskelvärden finns SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status för grundvatten, SGU-FS 2023:1

    • Hur ofta uppdateras tröskelvärden för grundvattenförekomster?

      SGU:s föreskrifter säger att vattenmyndigheten ska besluta om nya tröskelvärden så snart ny information visar att det behövs. Behov av nya eller förändrade tröskelvärdena ska även ses över som en del av det löpande arbetet som genomförs i sexåriga förvaltningscykler. De förändringar som görs utifrån det löpande arbetet brukar beslutas i slutet av förvaltningscykeln. Vattenmyndigheternas senaste beslut är från december 2021.

      Regler om tröskelvärden finns i 3 kap. 4-6 §§ i SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status, SGU-FS 2023:1

    • Varför har SGU reviderat listan med generella tröskelvärden i föreskrifterna?

      Den förra listan var från 2013 och sedan dess har kunskapen ökat om vilka ämnen och halter som kan utgöra ett problem i grundvattnet. I föreskrifterna som beslutades 2023 har flera nya ämnen lagts till på listan och några ämnen som fanns med tidigare har fått förändrade generella tröskelvärden.

      Listan med de generella tröskelvärdena finns i bilaga 3 i SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status för grundvatten, SGU-FS 2023:1 

    • På vad grundar sig det nya urvalet av ämnen på SGU:s lista med generella tröskelvärden?

      Nya ämnen har huvudsakligen förts in för att de är hälso- och miljöskadliga och regleras i dricksvatten- eller ytvattensammanhang samtidigt som ämnena har hittats i betydande halter i grundvatten. Nya ämnen har också förts in på grund av att de ingår i förslaget till revidering av grundvattendirektivet. De generella tröskelvärdena är i de flesta fall baserade på dricksvattengränser, men det finns ett fåtal undantag.

      De tröskelvärden som vattenmyndigheten beslutar för varje grundvattenförekomst kan skilja sig från de halter som finns på SGU:s lista med generella tröskelvärden. Det kan till exempel bero på att grundvattenförekomsten har höga naturliga bakgrundshalter eller grundvattenutströmning till en ytvattenförekomst.

      Läs mer om tröskelvärden i vägledningen för vattenförvaltning av grundvatten

      Listan med generella tröskelvärden finns i bilaga 3 till SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status för grundvatten, SGU-FS 2023:1

    • Varför är det skillnad mellan olika typer av värden för samma ämne om man jämför värden från till exempel SGU, Livsmedelsverket och SGI?

      Det korta svaret är att värdena är framtagna för olika syften. Tröskelvärden för grundvattenförekomster ska ta hänsyn till

      • nuvarande och framtida användning av vattnet för mänskliga behov,
      • kvalitetskrav i ytvattenförekomster,
      • behoven från grundvattenberoende terrestra ekosystem,
      • risken för inträngning av saltvatten eller någon annan förorening och
      • behov från andra typer av skyddade områden.

      Den punkt som innebär hårdast krav på vattenkvaliteten i en grundvattenförekomst avgör vilken halt som ska fastställas som tröskelvärde för det ämnet i den grundvattenförekomsten.  

      När det finns olika sorters jämförvärden från olika myndigheter gäller det alltså att avgöra vad syftet är och använda det eller de värden som stämmer med syftet. Om frågeställningen gäller påverkan på en grundvattenförekomst är det relevant att använda tröskelvärdet. När det finns information som visar att det beslutade tröskelvärdet (idag: riktvärdet) borde ändras kan vattenmyndigheten kontaktas för en avstämning om tidsplan för det.

      Regler om tröskelvärden finns i 3 kap. 4-6 §§ i SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status för grundvatten, SGU-FS 2023:1

    • Vilka bekämpningsmedel ska ingå vid utvärdering mot tröskelvärdet för totalhalten av bekämpningsmedel?

      Det finns ingen fast lista över vilka bekämpningsmedel som ska ingå vid analys och utvärdering mot tröskelvärdet för totalhalten av bekämpningsmedel. SGU rekommenderar att i första hand basera parameterurvalet på lokal kunskap kring vilka bekämpningsmedel som är och har varit i bruk i området och vilka grödor som har odlats, när sådan kunskap finns.

      I SGU:s handledning Bedömningsgrunder för grundvatten finns vissa allmänna rekommendationer kring vilka bekämpningsmedel som kan vara relevanta att analysera.

      Läs mer i Bedömningsgrunder för grundvatten

    • Vilka läkemedel ska ingå vid utvärdering mot tröskelvärdet för totalhalten av läkemedel?

      Det finns ingen fast lista över vilka läkemedel som ska ingå vid analys och utvärdering mot tröskelvärdet för totalhalten av läkemedel. SGU rekommenderar att parameterurvalet baseras på lokal kunskap kring vilka läkemedel som kan förekomma i området, när sådan kunskap finns. Ytterligare rekommendationer kan komma att tas fram till SGU vägledning för vattenförvaltning av grundvatten.

    • Vilka analysresultat ska räknas in i totalhalter?

      Det är bara kvantifierade halter som ska räknas med i totalhalter för till exempel bekämpningsmedel, läkemedel och PFAS, när dessa utvärderas mot tröskelvärden. Ämnen som inte detekteras och ämnen som detekteras med så kallade spårhalter (halter som ligger över detektionsgränsen men under kvantifieringsgränsen) ska alltså inte räknas med. 

  • Våtmarker

    • Vad är en våtmark?

      Områden där grundvattenytan står nära eller strax ovanför markytan kallas våtmarker. De flesta våtmarker bildas i områden som utgör utströmningsområden för grundvatten.

      Läs mer om våtmarker