PFAS i grundvatten

PFAS används sedan 1950-talet i många olika industriella processer och i olika konsumentprodukter för att tillföra kemisk stabilitet och fett- och vattenavstötande egenskaper. Trots dessa egenskaper är många PFAS-ämnen relativt vattenlösliga, vilket gör att de sprids med grundvatten, vattendrag och havsströmmar på ett sätt som få andra organiska miljögifter gör. 

PFAS är dessutom extremt långlivade och har haft en omfattande användning, vilket gör att PFAS idag finns i många miljöer. Till detta bidrar också att det är svårt och dyrt att efterbehandla PFAS-förorenade områden. 

Mer information om påverkanskällor, spridningsvägar, gränsvärden och förekommande halter av PFAS i grundvatten finns i avsnittet om PFAS i SGU:s handledning Bedömningsgrunder för grundvatten:

PFAS i Bedömningsgrunder för grundvatten

Pågående undersökningar av referenshalter i mark och grundvatten 

Sedan 2023 har SGU bistått Naturvårdsverket och Statens Geotekniska Institut (SGI) inom ramen för en pågående regeringssatsning som övergripande syftar till att stärka nationell samordning och vägledning om PFAS-förorenade områden.

SGU:s arbete fokuserar på att undersöka förekomst av PFAS i mark och grundvatten också på platser bortom känt förorenade områden, i syfte att generera underlag för bedömning av diffus spridning i olika typer av referensmiljöer.

Undersökningarna omfattar flera olika delprojekt och moment som avrapporteras löpande i takt med att arbetet fortgår. Insamlade data integreras i de nationella datavärdskapen för grundvatten respektive miljögifter. Delprojekt utförda 2023 beskrivs kortfattat nedan:

• Inledande screening av förekomst av PFAS i grundvatten i områden utan kända lokala föroreningskällor. Arbetet är slutfört och har avrapporterats. Data är integrerat i nationellt datavärdskap för grundvatten. Undersökningarna omfattade undersökningar inom stationsnätet för den nationella miljöövervakningen av grundvatten. Mer konventionellt undersökta PFAS-ämnen påträffades i omkring en tredjedel av de knappa 200 undersökta provplatserna i grundvatten, med få undantag i halter under gällande rikt- och gränsvärden. Det ultrakorta PFAS-ämnet TFA (trifluorättiksyra) påträffades i 90 procent av provplatserna, i halter omkring 100–1 000 gånger högre än övriga kvantifierade substanser.
  
  
• Förekomst av PFAS i skogsmark (morän) i en region utan kända lokala föroreningskällor. Arbetet är slutfört och kommer att avrapporteras inom kort. Data kommer att integreras i nationellt datavärdskap för miljögifter. I samtliga undersökta provgropar förekom minst två PFAS-ämnen, med totalhalter upp till några µg per kg torrsubstans. Totalt påvisades 12 av 32 analyserade PFAS. Alla fynd gjordes i ytliga markskikt. Under cirka 0,6 m djup i mineraljorden saknades spår av PFAS helt (halter under kvantifieringsgränsen). Resultaten indikerar ett diffust tillskott av PFAS till skogsmarken och ackumulation av PFAS i humuslagret och den övre delen av mineraljorden.

Provtagning, analys och utvärdering fortgår under 2024. En del av arbetet kommer att syfta till att öka representativitet och tillförlitlighet i underlag avseende redan undersökta referensmiljöer. Andra delar avser utveckla datainsamlingen till att omfatta också andra typer av referensmiljöer liksom urbana områden och våtmarker. Avsikten är också att göra en mer detaljerad systemanalys av tillförsel och spridning av PFAS i och mellan olika matriser i ett avgränsat avrinningsområde.