För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer om kakor.
Jag godkänner

Mineralstatistik

SGUs uppdrag är att förse samhället med geologisk information. I detta ingår att årligen ta fram statistik över hur mycket metall, mineral och ballast som produceras i Sverige.

På den här sidan presenterar vi interaktiva diagram och tabeller som ger en översiktlig bild av aktuell mineralnäringsstatistik: vad som produceras och hur mycket, hur sysselsättningen ser ut och hur stora prospekteringskostnaderna är.

Produktion

Medan antal gruvor har sjunkit från cirka 240 år 1900 (gruvor och gruvfält) till 12 stycken år 2019 har produktionen gått motsatt väg. 2019 var malmproduktionen den högsta någonsin med 86,5 miljoner ton. Malmproduktionen följer i stort den ekonomiska konjunkturen. I diagrammet gör 30-talets depression, lågkonjunkturen efter andra världskriget och 1970-talets oljekriser tydliga avtryck med sjunkande produktion. Den ekonomiska boomen på 1960-talet gav hög inhemsk och utländsk efterfrågan på malmer. Motsvarande ökning av efterfrågan på 2000 talet är driven från omvärlden, främst från Kina och andra asiatiska länder. Diagrammet visar också den stora utbudsökningen i Sverige från 2010 och framåt som beror på främst ökad malmproduktion i LKABs gruvor och Boliden Aitik men även ökad produktion i andra gruvor.



Koppar, bly och zink

Produktion av basmetaller var stigande fram till 1986. Därefter föll produktionen och nådde en lägre nivå fram till finanskrisen 2008–2009, som är diagrammets tydligaste jack. Från 2010 har metallproduktionen ökat avsevärt vilket beror på den internationella konjunkturen.



Guld och silver

Den långa trenden för silverproduktionen har varit konstant stigande. På 2010-talet gjorde bättre anrikningsprocesser att den ökade markant. De senaste åren har dock produktionen minskat till följd av lägre silverhalter i malmen. Guldproduktionen var länge avhängigt Bolidengruvan i Västerbotten där 1933 ännu står sig som rekord. Den senaste årens stigande guldproduktion kommer från flera gruvor med guld i portföljen. Aitik producerar numera de största mängderna av guld.



Gruvor

Gruvor är oftast en långsiktig verksamhet. Av de gruvor som är i drift idag är åtta äldre än 50 år. Den äldsta gruvan, Garpenbergsgruvan, nämns i skriftliga dokument redan från början av 1300-talet, men gruvbrytning är mycket äldre än så. Arkeologer har funnit spår av metallhantering i området ända från 400-talet.

Detta diagram visar gruvor och gruvfält. Strukturen av gruvor är annorlunda nu än förr. Förr var tekniken relativt enkel vilket ledde till många små gruvor medan den modern tekniken har möjliggjort färre men större gruvor. Denna strukturrationalisering har inneburit nedläggning av ett stort antal gruvor. De som blev kvar har en mycket effektivare produktion. En annan följd är att gruvnäringen nu finns etablerat på mycket färre platser.



Sysselsättning

Gruvindustrin är en processindustri där det passar med stora mekaniska och datoriserade produktionsprocesser vilket inneburit att antal arbetare har minskat. Trots det och att antal arbetsställen har varit rätt konstant sedan 2000-talet har den ökande produktionen inneburit fler anställda och sysselsatta. Sedan 2000 har antalet sysselsatta ökat med 65 procent.



Kvinnor i gruvnäringen

Länge var kvinnliga arbetare i gruvindustrin oerhört sällsynt. Numera växer andelen med någon procent för varje år. Sedan 2000 har antalet kvinnor som arbetar i gruvnäringen ökat med 11 procentenheter.



Prospektering

Prospekteringsinsatserna ökade kraftigt i början 2000-talet då den internationella efterfrågan på metaller tog fart. De senaste åren har den internationella prospekteringen varit svagt avtagande i motsats till svensk prospektering som åter har tagit fart efter några svaga år. Det är emellertid mycket gruvnära prospektering som ökar och inte prospektering efter nya gruvor.


Källa Globala prospekteringskostnader: S&P Global Market Intelligence


Industrimineral och natursten

Produktionen av industrimineral och natursten har en svagt avtagande trend. 



Det finns mer än 60 olika typer av mineral, bergarter och liknande råvaror som räknas in i begreppet industrimineral. Det kan till exempel vara kalksten, som i diagrammet ovan, som används för cementframställning eller som filler i färg. Industrimineral används på många ställen i samhällsbygget, ofta utan att märkas. Övriga industrimineral kan till exempel vara järnockra som används till Falu rödfärg och rödfyr som används till grusade tennisplaner.



Natursten

Naturstensbrotten finns utspridda över stora delar av Sverige. I urberget bryts bland annat granit, gnejs, diabas och gabbro. I den yngre sedimentära berggrunden i södra Sverige, huvudsakligen ordovicisk kalksten. I fjällberggrunden bryts fyndigheter av kalksten och skiffer. Omkring 40 procent av bruten granit, gnejs och diabas exporteras som handelsblock för vidare bearbetning. Naturstensindustrin hade en något minskande produktionstakt under 2019 jämfört med 2018. Under året levererades 184 000 ton färdiga produkter i form av handelsblock, halvfabrikat och färdiga stenprodukter från de 55 producerande naturstenstäkterna.



Mer statistik

SGUs årliga rapport Bergverksstatistik innehåller detaljerade uppgifter om svensk malmproduktion samt statistik över produktionen av energitorv, natursten, industriella mineral, riksintressen och mineralrättigheter.

Bergverksstatistik 2019

Senast granskad: 2020-07-02

Skriv ut Dela med andra: Facebook LinkedIn