Grafit

Grafit består av rent kol, precis som diamanter. Trots detta finns det stora skillnader mellan dem som beror på kolatomernas uppbyggnad. Atomerna i diamant har ett kubiskt kristallsystem som gör diamant till det hårdaste materialet i naturen, medan kolatomerna i grafit förekommer i plana ytskikt. Grafit har många användbara egenskaper, bland annat är den mjuk, lätt, flexibel och har en hög smältpunkt på 3 390 grader Celsius. Dessutom har grafiten hög termisk resistivitet, smörjförmåga och hög värme- och elledningsförmåga.

Grafit används till stor del som eldfast material och smörjmedel inom industrier och är viktig vid tillverkning av stål. På grund av dess låga vikt och smörjförmåga används grafit mycket inom bilindustrin i bland annat bromsbelägg, avgassystem och motorer. Andra användningsområden är som anoder i batterier och i blyertspennor. Grafit går att producera på syntetisk väg men tekniken är idag dyrare än utvinning av naturlig grafit.

Skriv ut Stäng

Fyndigheter och produktion

Omkring 68 procent av världens tillgångar av grafit finns i Kina, med Indien och Brasilien efter på fjorton respektive sju procent. Europas konsumtion av naturlig grafit uppskattas till ungefär 123 000 ton (2012), vilket är tretton procent av världens konsumtion. Nordamerika ligger på nio procent, medan Asien konsumerar 67 procent av all grafit i världen. EU importerar omkring 100 000 ton grafit varje år. Världens behov av grafit väntas öka de närmaste åren, bland annat för användning i batterier.

I Sverige finns stora mineraltillgångar på grafit, uppskattade siffror ligger kring tre miljoner ton grafit (SGU, 2014). Prospektering för grafit sker framförallt i norra delen av Sverige men även på andra platser. Grafit har brutits från och till på en plats i Sverige de senaste åren, Kringelgruvan i Ovanåkers kommun.