
Vismutkristaller.
Vismut
Vismut används för läkemedel och djurfoder, inom medicinteknik och för framställning av vissa metallegeringar. Ingen produktion sker inom EU.
Vismut (Bi) är ett metalliskt grundämne som är mycket sällsynt, det utgör bara ungefär 10 miljarddelar av jordskorpans totala sammansättning. I naturen kan vismut förekomma som gedigen metall, men de viktigaste malmmineralen är vismutsulfiden vismutglans (Bi2S3) och vismutoxiden bismit (Bi2O3). Vismut utvinns framförallt som biprodukt vid produktion av metaller som exempelvis bly, koppar, tenn, molybden och volfram.
Vismuthaltiga föreningar används i läkemedel mot diarré, bakteriellt orsakade magsår, ögoninfektioner, med mera. Vissa vismutföreningar används även i djurfoder. Vismut har relativt hög densitet, nästan lika hög som bly, men anses till skillnad från bly inte vara giftigt. Vismut kan därför i många fall användas som ett giftfritt ersättningsmaterial för bly, till exempel i ammunition för jaktvapen, sänken till fiskeutrustning och i lödtenn. Metallen är också viktig för tillverkning av legeringar med låg smältpunkt. Dessa kan användas som lödningsmaterial, i utlösningsmekanismen hos branddetektorer och sprinklers, eller i gjutarbeten som kräver hög precision som inom till exempel tandvård.
Fyndigheter och produktion
Såväl pris som produktion låg på en ganska stabil nivå under större delen av 1900-talet, men sedan början av 2000-talet har efterfrågan och pris skjutit i höjden samt även produktionen ökat. De största producenterna av vismut är Kina (85 procent), Laos (7 procent) och Mexiko (4 procent). Behovet inom EU tillgodoses nästan uteslutande genom import från Kina. Ingen produktion av vismut sker i Sverige i dag, men tidigare bröts metallen i Svärdsjö gruvor i Dalarna. Kända mineraliseringar finns även på flera platser i Bergslagen.
Vismutkristaller.
Senast granskad 2020-10-07