
3D-modell av karsthällmark vid Sigsarve på mellersta Gotland skapad genom fotogrammetri.
Illustratör: Daniel Sopher/SGU.
SGU har undersökt karst på Gotland
SGU har i en pilotstudie undersökt förekomst av ytnära karst i fyra mindre områden på Gotland. Arbetet är ett led i att öka kunskapen om karst, om var karst förekommer och om dess betydelse för grundvattnet på ön.
I SGU:s arbete har ytnära karst, så kallad epikarst, inventerats i fyra mindre pilotområden på mellersta Gotland; Mallgård, Bjärges, Sigsarve och Tjärdal. För dessa platser har SGU tillgång till aktuell geofysisk och meteorologisk information. Med databearbetning och tolkning av cirka 3 500 strukturer har en statistisk utvärdering av bredd, längd, orientering och andel öppna karststrukturer gjorts.
– Förekomst av karst har stor betydelse för hur grundvattnet på Gotland bildas och förekommer, säger Peter Dahlqvist, på SGU.
Inom ramen för arbetet har SGU använt sig av drönare för att utveckla en ny metodik för att kartlägga epikarst. Totalt dokumenterades drygt 18 hektar karsthällmark med hjälp av drönare, vilket har resulterat i detaljerad information om karststrukturernas utseende och frekvens i de undersökta områdena.
Om karst och epikarst
Karst har skapats genom korrosion av karbonathaltig berggrund. Ofta består ytnära karst av ytliga sprickor som vidgats till kilformiga skrevor. Men även slukhål och sänkor, så kallade doliner, förekommer. På Gotland har karst en betydelsefull roll för de lokala hydrogeologiska förhållandena och den unika miljön. Bland annat finns det i hällområden med epikarst ofta speciella ekosystem med unik fauna och flora vilket gör att karst också har ett stort naturvärde.
– Ökad kunskap om karst ger ett viktigt stöd till bedömning av var det finns speciellt känsliga karsthällmarker på Gotland, både rörande de hydrogeologiska förhållandena och förekomsten av unika ekosystem, säger Mikael Erlström på SGU.
Några resultat från studien
Epikarst på Gotland är vanligtvis en till två meter djup och dess djupgående begränsas ofta av förekomsten av tätare och lerigare kalkstenslager.
• Det meteoriska vattnet (från nederbörd) i epikarst bedöms länkas av relativt ytligt utmed lagringsplan till lägre liggande terräng. Detta kan skapa förutsättningar för temporära våtmarker.
• Mätningar med hjälp av grundvattenrör har gett värdefull kunskap om hur nederbörd och karst interagerar: Vissa karstsprickor håller vatten en längre tid medan andra dränerar vatten snabbt vidare i sidled eller ner via berggrunden. Faktorer som styr är bland andra topografi, sprickriktning och förbindelse till djupare liggande spricksystem och grundvattennivåer. Mätningarna visar att förekomsten av karst främjar andelen nederbörd som bildar grundvatten i berggrunden.
• En systematisk inventering av karstförekomsterna på Gotland behöver göras. Epikarstens utbredning på djupet, samt koppling till grundvattenbildning och våtmarker kring karstområden bör undersökas, liksom förekomst av epikarst under jordlagren.
Schematisk illustration av karststrukturer som vi kan se på Gotland.
Illustration: Daniel Sopher
Senast granskad 2022-04-11