
SGU:s undersökningsfartyg Ocean Surveyor har nyligen moderniserats och topprustats för att kunna samla in och hantera information säkert i minst 25 år framåt.
Foto: SGU
Lyckad första etapp i uppdrag om nationell koldioxidlagring till havs
Under 2023 har Sveriges geologiska undersökning (SGU) provborrat på land och gjort seismiska mätningar både på land och till havs. Syftet är att undersöka om det finns lämpliga och säkra platser för permanent lagring av koldioxid till havs i Sverige, vilket skulle kunna bidra till att minska koldioxidutsläppen i atmosfären.
De geologiska undersökningar som SGU utfört under hösten för att kunna peka ut lämpliga platser på koldioxidlagring utgör den första etappen av ett större regeringsuppdrag som sträcker sig fram till 2026. Årets arbete redovisas i rapporten ”Geologisk lagring av koldioxid, delrapport 1”.
– Analysen av de borrkärnor vi fått upp vid borrningarna på södra Gotland ger tillsammans med tolkning av de seismiska undersökningarna värdefull information om de olika berglagrens utbredning och egenskaper, säger Mugdim Islamovic, enhetschef på SGU.
– Vi är väldigt nöjda med att undersökningarna hittills har gått så bra och att vi har kunnat hålla den förhållandevis snäva tidplanen. En av de faktorer som framför allt kan försena undersökningarna till havs är väderleken.
I Sverige får fullskalig lagring av koldioxid endast ske under havsbottnen. Med hjälp av äldre data har SGU identifierat vilka områden som kan vara intressanta att undersöka närmare. De aktuella platserna är havsområden söder om Skåne och sydöstra Östersjön. Här finns djupt liggande och porösa sandstenlager, som är täckta av tätare berglager, takberglager. Takberglagret utgörs framför allt av lerig kalksten med inslag av bentonit.
Med det specialutrustade undersökningsfartyget Ocean Surveyor har SGU gjort seismiska undersökningar av havsbottnen söder om Skåne. I korthet innebär det att ljudvågor skickas ned mot havsbottnen där de studsar mot de olika geologiska lagren. Hur de studsar tillbaka kan översättas till en bild av hur bottnen, sedimenten och den underliggande berggrunden ser ut.
Att borra djupt till havs är både dyrt och komplicerat. För att få kompletterande information om berggrunden i sydöstra Östersjön har SGU därför borrat två borrhål på Sudret på södra Gotland, där sandstenslagret ligger så djupt ned som möjligt. Borrningarna går ned till cirka 800 meters djup. Därtill har markseismiska undersökningar gjorts runt borrhålen, vilket ger ännu mer information om hur berggrunden ser ut på olika djup.
Några av de saker som SGU vill ta reda på genom sina undersökningar är kapaciteten hos den porösa sandstenen där koldioxiden eventuellt kan lagras, med andra ord hur mycket koldioxid som skulle kunna rymmas där. Det är också viktigt att den ovanliggande takberggrunden är tillräckligt tät och homogen, så att den förhindrar koldioxiden att röra sig upp mot havsbottnen.
– Det är i nuläget för tidigt att säga så mycket om förutsättningarna för koldioxidlagring i områdena. Under 2024 fortsätter vi att samla in ny information och analysera redan insamlad information. Vi kommer också att göra både borrningar och markseismiska undersökningar i södra Skåne och marinseismiska undersökningar i sydöstra Östersjön, säger Mugdim Islamovic.
Läs delrapporten Geologisk lagring av koldioxid, delrapport 1
Läs mer om SGU:s regeringsuppdrag Geologiska förutsättningar för koldioxidlagring i Sverige
Senast granskad 2023-12-18