Geologiska förutsättningar för koldioxidlagring i Sverige

Det är den lokala geologin som ger förutsättningarna för ett koldioxidlager. Oftast utnyttjas sedimentära bergarter, som till exempel porösa och djupt liggande sandstenslager. SGU undersöker och utreder lämpliga platser för permanent lagring av koldioxid i Sverige, på uppdrag av regeringen.

I Sverige består större delen av vår berggrund av kristallina bergarter såsom gnejs och granit, bergarter som alltså inte lämpar sig för koldioxidlagring. Lämpliga sedimentära bergarter finns bara i begränsade delar av landet: i sydöstra Östersjön söder om Gotland och sydvästra Skåne samt havet utanför.

Lagringsområden_ny-627.jpg

Områden med potential för koldioxidlagring i södra Sverige. På bilden visas i sydöstra Östersjön Faluddensandstenens utbredning (ljusgrön) med den potentiella lagringsenheten (turkos), och i sydvästra Skåne utbredningen av Arnagergrönsanden (gul) och dess potentiella lagringsenhet (grön).

Regeringsuppdrag om koldioxidlagring 2023-2025

De bedömningar som tidigare gjorts över vilka områden i Sverige som kan vara intressanta för geologisk lagring av koldioxid har baserats på äldre data. Nu ska kunskapsunderlaget förbättras, i ett projekt som SGU genomför på uppdrag av regeringen.  Målet är att identifiera och kvantifiera möjliga lagringsplatser, samt utreda om geologisk lagring av koldioxid överhuvudtaget är praktiskt möjlig i svensk berggrund.

I projektet ingår:

I regeringsuppdraget ingår också att analysera förutsättningarna för drift av lagringsplatserna, samt bevakning av den utveckling och forskning som pågår om CCS i omvärlden. Regeringsuppdraget inleddes 2023, och ska slutredovisas våren 2026.

Frågor och svar

Fler frågor och svar

Senast granskad 2023-06-26