Schematisk bild av Östersjöns geologi med lagring av koldioxid inom den mest lovande lagringsenheten (Faludden).
Illustration: Daniel Sopher/SGU
Koldioxidlagring i Sverige – bättre geologiskt underlag behövs
SGU har tagit fram en ny rapport om koldioxidlagring i Sverige och grannländerna. I arbetet, som är resultatet av ett särskilt regeringsuppdrag, går SGU igenom vad som behövs för att kunna implementera geologisk lagring av koldioxid i Sverige.
FN:s klimatpanel IPCC och Internationella energirådet IEA pekar på koldioxidlagring (CCS) som en nyckelåtgärd för att möta klimatmålen globalt och i Sverige. CCS innebär avskiljning, transport och lagring av koldioxid, både från fossila och biogena källor.
I Sverige finns geologiska förutsättningar och potential för geologisk lagring av koldioxid. För att säkerställa en effektiv och säker lagring behövs fördjupad kunskap om den aktuella berggrunden, och för detta behövs tillgång till nya, moderna data. Utöver behov av nya data finns det ett antal hinder och utmaningar som behöver hanteras innan ett svenskt koldioxidlager kan aktualiseras.
Enligt IEA:s hållbarhetsscenarier behöver koldioxidlagring utgöra cirka 15 procent av de samlade åtgärderna för att uppnå globalt nollutsläpp 2070. För att möta detta mål behöver miljarder ton koldioxid avskiljas och lagras varje år, och därför behöver alla potentiella lagringsplatser utvärderas och användas. Sverige har förutsättningar för att bidra till detta.
Rapporten är en slutredovisning av ett regeringsuppdrag om koldioxidlagring inom ramen för SGU:s regleringsbrev.
Läs rapporten Geologisk lagring av koldioxid i Sverige och i grannländer - status och utveckling
Läs mer om regeringsuppdraget och lyssna på SGU:s pod om koldioxidlagring här
Senast granskad 2021-12-16