Miljöföroreningar i Vättern undersöks

– Det känns som ett viktigt arbete att ta fram användbara verktyg för att länsstyrelser, företag med flera på ett enklare sätt ska kunna hitta källor till olika föroreningar, säger Sarah Josefsson, statsgeolog och medarbetare i projektet.

Projektet handlar specifikt om källspårning av dioxiner, som är en grupp av 210 ämnen.

– I vanliga fall mäter vi 17 olika dioxiner, medan här tittar vi på alla, säger Sarah Josefsson.

– På så sätt får vi fram en unik sammansättning för provet vi undersöker. Det kan jämföras med ett fingeravtryck. ”Dioxinfingeravtrycket” kan sedan jämföras med avtryck från möjliga källor. Det kan till exempel vara klorblekning, klorfenol som använts vid träimpregnering eller förbränningsprocesser. 

I projektet ingår två studieområden. Det är Vättern, som är ett avgränsat system där det tack vare tidigare undersökningar finns mycket information, och det är Bottenhavet som har höga halter av dioxin.

Bland annat används material och data som SGU har samlat in i den tidigare undersökningen. I första steget används befintlig metodik, och utifrån de resultaten är syftet att utveckla enklare och mer användbara metoder för att kunna spåra källor till dioxinföroreningar. 

Projektet pågår under tre år fram till våren 2027. Arbetet sker i samarbete med Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som också projektleder. Det finansieras av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.

Det tidigare undersökningsarbetet, vars syfte var att ge en samlad bild av miljöföroreningarna i sedimenten i Vättern, var ett samarbete mellan SGU och de fyra länen runt Vättern; Västra Götaland, Jönköping, Östergötland och Örebro. Just nu pågår arbete med att analysera, tolka och sammanställa den information som har samlats in. Slutrapporten för studien beräknas vara klar under senare delen av hösten 2024.