Undersökning av förorenade sediment i Vättern

SGU har under 2022 och 2023 undersökt Vätterns bottensediment. Syftet har varit att få en samlad bild av miljöföroreningarna genom att kartlägga förekomster och mängder av miljögifter i sedimenten.

Den information som SGU har tagit fram ligger till grund för riskklassningar och eventuella åtgärder, och är en del i det robusta samhällsbyggandet. Flera samhällsfunktioner och näringar i området är beroende av att Vätterns vatten och botten är tillräckligt ren.

Risker kopplade till gamla miljögifter

Utsläppen av miljögifter till Vättern har minskat de senaste årtiondena, men tidigare utsläpp ligger fortfarande kvar i bottnarna och riskerar att sprida sig i ekosystemet. Halterna av bland annat dioxin, PCB (polyklorerade bifenyler ), kvicksilver och de under senare år högaktuella PFAS är till exempel förhöjda i flera fiskarter i Vättern. Det begränsar fiskens värde som matfisk och utgör ett hot mot människors hälsa. Vättern är också dricksvattentäkt för många kommuner och vattnets goda kvalitet måste skyddas på lång sikt.

– Det är viktigt att ha kunskap om miljöföroreningarnas utbredning på Vätterns botten, annars är det svårt att sätta in effektiva miljöåtgärder och minska risken för spridning av dem, säger Olof Larsson, maringeolog på enheten Marin miljö på SGU.

Ett bra underlag om Vätterns miljöproblematik är viktigt för att kunna göra en riskklassning av de mest förorenade områdena och besluta om åtgärder behöver sättas in. Detta är ett arbete som nu genomförs av de fyra länsstyrelserna runt Vättern baserat på det underlag som SGU tagit fram.  

Så kartlades Vätterns bottensediment

För att kunna välja lämpliga platser att ta sedimentprover på behöver man veta hur bottnen ser. Därför inleddes undersökningen med bottenmätningar för att få en uppfattning om vilken typ av botten det är.

Sediment och föroreningar kan transporteras långt bort från utsläppskällan innan de avsätts på bottnen. Platserna de avsätts på är i regel mjuka bottnar där det råder lugna förhållanden. Sådana bottnar kallas ackumulationsbottnar i och med att materialet ansamlas, ackumuleras, här.

De inledande bottenmätningarna genomfördes av anlitade konsulter, medan sedimentprovtagningen gjordes från SGU:s undersökningsbåt Ugglan. Proverna analyserades på olika laboratorier och resultaten av mätningarna och analyserna sammanställs i rapporten "Förorenade sediment i Vättern", som kommer att publiceras på SGU:s webbplats våren 2025, med länk från denna sida.

Samarbete mellan SGU och länsstyrelserna runt Vättern

Arbetet med att kartlägga Vätterns sediment utfördes av SGU i samarbete med de fyra länen runt Vättern: Västra Götaland, Jönköping, Östergötland och Örebro. Projektet finansieras av Naturvårdsverket, SGU och regeringsuppdrag om samverkan kring förorenade sediment (RUFS och SESAM).