Bild på vattenspegel.

Förorenade sediment

Människan har under lång släppt ut miljöfarliga ämnen i naturen. Dessa ämnen letar sig genom miljön från luften eller landskapet och hamnar till slut i hav eller sjö där de sedimenterar med partiklar på havs- eller sjöbotten.

I marina miljöer och i sjöar utgör sedimenten inom depositionsområden, det vill säga områden med en kontinuerlig sedimentation av finkorniga sediment, en plats där bland annat metaller och långlivade organiska föreningar ansamlas. Därför kan man i sediment studera hur halter ändras över tiden. Metallerna och de organiska föroreningarna kan sedan cirkulera från sedimenten till vattenmassan genom till exempel erosion av partiklar, utläckage av porvatten, förändring av syreförhållanden eller omrörning av djur, så kallad bioturbation. Detta ökar risken för upptag i organismer och vidare spridning av miljöföroreningar i ekosystemet. Föroreningar i sedimenten spelar därför en viktig roll i de marina och limniska ekosystemens status.

Under de senaste decennierna har sedimentanalyser använts vid miljöövervakning för att dokumentera tillförseln av miljöfarliga ämnen över tid. Prover från sedimentytan används för att undersöka den aktuella miljöbelastningen och för att följa spridningen av utsläpp från industrier och samhällen.

Fibersediment-Västra-Sverige.jpg

Undersökningar av fibersediment i västra Sverige

Inom myndighetssamverkan för bättre kunskap om förorenade sediment, SESAM, har SGU genomfört undersökningar av sediment i Dalsland och Värmland under 2025. Syftet var att få en övergripande bild av förekomsten av förorenade sediment i området, med fokus på sediment som potentiellt har förorenats av utsläpp av fiber från trä-, massa- och pappersindustrin.

Instrument.jpg

Fiberbankar och fiberrika sediment som ligger på botten av recipienten och innehåller föroreningar från processkemikalier och andra ämnen är ett känt problem längs älvar och kuststräckor i norra Sverige. Men det är mindre känt hur problemets omfattning ser ut längre söderut. Undersökningarna genomfördes därför i recipienter nära nedlagda eller fortfarande aktiva massa- och pappersbruk i norra Dalsland och sydvästra Värmland. I området har det funnits ett stort antal bruk, men många av dessa var små och inte aktiva så länge. Vi fokuserade i stället på större bruk som var aktiva åtminstone fram till andra hälften av 1900-talet. Totalt undersöktes elva områden, varav tre i Dalsland och åtta i Värmland. Dessa omfattade Bengtsfors, Billingsfors och Skåpafors i Dalsland, samt bland annat Svaneholm, Köla, Åmotfors, Jössefors, Rottneros och Deje i Värmland.

Först undersöktes områdena hydroakustiskt för att få en uppfattning om sedimentets egenskaper och olika sedimenttypers utbredning. Provtagning gjordes därefter på ackumulationsbottnar, och proverna analyserades för organiska föroreningar som dioxiner, PFAS, TBT och PAH, samt metaller som kvicksilver, koppar och krom. Analyserna är nu slutförda och resultaten kommer att publiceras i en rapport under våren 2027.

Senast granskad 2022-05-25