Fibersediment
Pappers- och massaindustrin har släppt ut stora mängder träfibrer, processkemikalier och andra föroreningar innan striktare lagstiftning infördes. Fibrerna och föroreningar ligger idag ansamlade utanför eller nedströms de olika utsläppskällorna och bildar så kallade fibersediment, vilket består av fiberbankar och fiberrika sediment.
Fiberbankar består av massafibrer och ligger oftast deponerade direkt utanför utsläppskällan. Träfibermaterialet har också spridits på en större yta och blandats ut med naturliga sediment och bildar då fiberrika sediment.
Schematisk bild över fibersediment utanför utsläppskälla. Klicka på bilden för att förstora.
Under de senaste åren har SGU genomfört ett flertal projekt, främst i Norrlandslänen, för att identifiera och bedöma utbredningen av fibersediment samt undersöka föroreningsnivåerna. Sverige har från 1800-talets mitt fram till 1900-talets senare hälft haft en blomstrande skogsindustri med många pappers- och massafabriker. Denna industri bidrog till en levande kulturbygd, men också till rester i form av förorenade fibersediment. Fibersedimenten kan utsättas för erosion från vågor och strömmar vilket gör att föroreningar riskerar att spridas. Det kan också läcka ut stora mängder gas som bildas när det organiska materialet, det vill säga fibrerna, bryts ned. Det kan ses i filmen nedan.
Filmen ovan visar ytan på en fiberbank. Bottenmiljön här karaktäriseras av syrebrist eftersom allt syre som finns löst tillgängligt i vattnet konsumeras när det organiska materialet (massafibrerna) bryts ner. I denna miljö får massafibrerna en mörkt gråsvart färg och på ytan finns ofta ett tunt ljust gråvitt skikt av svavelbakterier. Det som bubblar upp ur botten är rötgaser, främst metan, som bildas när den organiska nedbrytningen fortgår under syrebrist.
Resultaten från projekten kan även användas i beslutsunderlag för att kostnadseffektivt kunna rikta och genomföra ytterligare undersökningar och saneringsåtgärder vid de områden som bedöms ha störst miljöpåverkan.
Nedan finns länkar till rapporter från projekten samt en kortare, sammanfattande rapport.
Metoder för att kartlägga fiberhaltiga sediment. SGU-rapport 2011:04. Kontakta SGU för att ta del av rapporten.
Kartläggning av fiberhaltiga sediment längs Västernorrlands kust. SGU-rapport 2014:16. Rapport.
Kartläggning av fiberhaltiga sediment längs Västernorrlands kust. SGU-rapport 2014:16. Bilagor.
Kartläggning och riskklassning av fiberbankar i Norrland. SGU-rapport 2016:21.
Förorenade fibersediment i svenska hav och sjöar. SGU-rapport 2017:07.
Senast granskad 2022-02-09