Grundvattenåret 2022/2023 – det nya onormala?
På söndag 1 oktober börjar ett nytt hydrologiskt år. Detta är också den tid på året då det normalt är låga grundvattennivåer. Det senaste grundvattenåret kanske faktiskt inte kan betraktas som normalt. Eller är det som har varit onormalt det nya normala?
Vid nyårstider är det vanligt att se tillbaka och reflektera över det år som gått. Under det senaste året sticker två olika perioder ut med ovanligt stora variationer i grundvattennivåer för södra halvan av Sverige med rekordnivåer i både januari och augusti. Den norra halvan av landet har haft en mer normal grundvattensituation sett till hela året.
Grundvattenåret inleddes i oktober 2022 med ovanligt låga grundvattennivåer i stora delar av södra Sverige vilket berodde på en mycket begränsad grundvattenbildning under tidigare månader. Under hösten började grundvattnet fyllas på, men inte lika mycket som vanligt vilket gjorde att nivåerna fortfarande var mycket under de normala för årstiden ända till slutet av december. I början av januari kom det däremot mycket nederbörd samtidigt som vädret var milt i Götaland och stora delar av Svealand. Kombinationen av regn och snösmältning medförde en mycket snabb förändring från låga till ovanligt höga grundvattennivåer under några få veckor. Det blev även översvämningar på flera platser i södra Sverige då.
Den andra perioden som fastnat i minnet är den mycket varierande sommaren. Våren och försommaren var ganska varm och torr i södra Sverige. Under denna årstid vaknar även växter till liv och tar upp mycket vatten vilket resulterade i mycket snabbt sjunkande grundvattennivåer. Under juni var farhågan att vädret skulle fortsätta vara torrt och varmt med en betydande grundvattentorka senare under sommaren som följd.
I juli kom som bekant ett väderomslag till ett ganska blött och inte särskilt varmt väder. Det påverkade dock inte grundvattennivåerna nämnvärt. Mycket av nederbörden gick åt till att minska vattenunderskottet i växtligheten och marken ovanför grundvattenytan som uppkommit under sommarens inledande torka.
Därefter kom augusti med väldigt mycket nederbörd på många platser vid flera olika tillfällen. Fuktig mark leder vatten bättre än torr mark och den ytligare marken hade under juli blivit ganska fuktig. Det innebar att nederbörden i augusti fick ett mycket snabbt och stort genomslag till grundvattnet som medförde höga eller ovanligt höga grundvattennivåer och översvämningar på många håll. Detta är mycket ovanligt då det är en period då grundvattennivåerna ofta är som lägst under året.
På grund av de pågående klimatförändringarna diskuteras ofta de långsiktiga trenderna och vad det nya normala läget kommer att bli för en framtida grundvattentillgång. Ett varmare klimat kan innebära både mer torka och mer nederbörd vilket stämmer bra med de senaste årens stora variationer i grundvattennivåer, där inte minst det senaste året är ett praktexempel. Man kan därför fundera på om det som definierar det nya normala för grundvattennivåerna snarast är en mycket större variation? Det finns dock många kunskapsluckor om vad det nya onormala kommer att bli för grundvattnet i Sverige i framtiden.
Med förhoppning om ett gott nytt, mer normalt, grundvattenår!
Animation över det hydrologiska året 2022-2023 som visar grundvattennivå (vänster) och avvikelse (höger).
Det hydrologiska året
Det hydrologiska året skiljer sig från ett kalenderår genom att det löper från första oktober till sista september. Anledningen är att det vid brytpunkten mellan september och oktober oftast inte finns några stora mängder snö vilket i sin tur förenklar beräkningar av vattenbalans. Tidpunkten sammanfaller normalt sett med att grundvattennivån når sitt årslägsta i södra och mellersta Sverige.
Senast granskad 2023-09-27