Åreskutan. Foto: Gustaf Peterson Becher
Spåren efter slamströmmen i Åre kartlagda
I början av augusti i år drabbades Åre av en så kallad slamström. Intensiv nederbörd drog med sig jord, sten och organiskt material från de branta sluttningarna som omger byn och orsakade skador nere i samhället vid fjällets fot. SGU har dokumenterat slamströmmens framfart och sammanställt observationerna i en rapport.
Natten mellan den 7 och den 8 augusti 2023 regnade det mycket kraftig i västra Jämtland, en kulmen efter flera dagars oväder. Nederbörden ledde till höga flöden i Mörviksån (Susabäcken). Detta orsakade en erosion, där vattnet förde med sig stora mängder material, som i sin tur ledde till översvämning och avsättning av sediment nere i Åre by.
– Slamströmmar är en naturlig process som förekommer i branta sluttningar som utsätts för mycket nederbörd. Sluttningarna kring Åre by är branta och består av siltig eller lerig morän, förutsättningar för erosion och slamströmmar, säger Gustaf Peterson Becher, statsgeolog vid SGU, som genomfört ett begränsat fältarbete i området för att kartlägga de spår som bildats av slamströmmen.
Observationerna visar att erosionen började redan långt upp i Mörviksån och att den mobiliserade nytt material på sin väg ned mot Åre by. Sedimentationsdammarna som konstruerats efter tidigare liknande händelser fylldes och dämpade troligen slamströmmens framfart.
– Tyvärr är slamströmmar understuderade i Sverige. För att kunna göra säkrare förutsägelser om framtiden behöver vi mer kunskap om de geologiska processer som triggar slamströmmar och som är aktiva i samband med dem, säger Gustaf Peterson Becher.
Läs rapporten här
Senast granskad 2023-09-13