Nytt mineral upptäckt i Bergslagen

Mineralet upptäcktes i varpmaterial från Långbangruvan i västra Bergslagen och tillhör den så kallade wermlanditgruppen. Det presenterades i en vetenskaplig artikel i den internationella mineralogiska tidskriften Mineralogical Magazine. Statsgeologen och adjungerade professorn Erik Jonsson vid SGU är en av författarna bakom arbetet, vilket genomförts i samverkan med ryska forskare vid institut i Petropavlovsk, Moskva och S:t Petersburg. Det nya mineralet har namnsatts efter upphittaren av provmaterialet, kemisten Anders Ersson från Stockholm.

– Upptäckten av det nya mineralet erssonit kan bland annat ge ny information kring naturliga, och i förlängningen syntetiska, kristallstrukturer som kan agera som jonbytare, säger Erik Jonsson.

Syntetiska analoger till just medlemmar av wermlanditgruppen har nämligen nyligen fått internationell uppmärksamhet som katjonbytarmaterial, medan övriga analoger/mineral tillhörande hydrotalkitsupergruppen är anjonbytare. Jonbyte är en viktig industriell process för exempelvis vattenrening och renframställning av både kemiska föreningar och metaller. Inom andra delar av materialvetenskapen har man också funnit att wermlanditliknande strukturer kan bli aktuella som emulgeringsmedel, inte minst för vatten-oljesystem.

Kemiskt sett så är erssonit en vattenhaltig kalcium-magnesium-järnsulfat-hydroxid (kemisk formel CaMg₇Fe₂(OH)₁₈(SO₄)₂ ⋅ 12H₂O). Wermlanditgruppen utgör en del av hydrotalkitsupergruppen som består av mineral med en speciell struktur där metall-hydroxidskikt varvas med anjonskikt bestående av exempelvis sulfat- eller karbonatgrupper.

Vad är mineral?

Mineral är kemiska föreningar eller grundämnen med en väldefinierad sammansättning och atomstruktur, vilka bildats genom geologiska processer. Mineral är de byggstenar som bildar bergarterna och är därmed de grundläggande byggstenarna för de fasta planeterna. Genom att bättre känna de mineral som bygger upp berggrunden får vi en djupare förståelse för de processer som bildat och omformat den över geologiska tidsrymder. Därutöver utgörs alla de olika malmer som vi bryter för att få fram de metaller som vårt samhälle, industri och teknik kräver, av mineral, liksom merparten av de icke-biologiska material som vi bygger med (sand, grus, ballast, cement).

Man känner idag till omkring 5 000 olika mineral från jorden samt extraterrestriskt material, efter flera hundra år av systematiska undersökningar. Det gör att nya mineralupptäckter är mycket mera sällsynta än motsvarande upptäckter inom de biologiska vetenskaperna.

Komplexa mineraliseringar utgör fundamentalt sett naturliga laboratorier och ett av de mest avancerade av dessa utgörs av de kontrasterande mineralassociationer som tidigare bröts i Långbangruvan i den värmländska delen av malmprovinsen Bergslagen. Långban är en av de mest mineralogiskt mest diversifierade platserna på jorden.

Ladda ned en högupplöst bild på erssonit. Foto: Erik Jonsson, SGU.