Lättare att förstå världsproduktion och EU:s försörjning av kritiska och strategiska råvaror
Vilka länder producerar de kritiska och strategiska råvarorna och hur ser EU:s efterfrågan på och försörjning av dem ut? Med SGU:s uppdaterade kartgrafik blir det lättare att förstå sambanden.
EU har listat 34 mineral och metaller som bedöms som kritiska och/eller strategiska för vårt samhälle och för välfärden. Dessa råvaror ingår i nyckelteknologier för att säkra grön omställning, digitalisering samt för rymdindustri och försvar. Vad som gör dem kritiska är deras ekonomiska betydelse i relation till risken för störningar i tillgången (tillgångsrisken).
En stor del av produktionen av de kritiska och strategiska råvarorna sker utanför EU. På kartan nedan ser du den globala produktionen av olika kritiska råvaror. Klicka på kartan för att öppna den i ett större fönster.
Så här läser du kartan
Varje cirkel visar uppskattningar av varje lands genomsnittliga produktion av olika kritiska mineral och metaller mellan år 2016 och 2020, räknat på viktsprocent. Produktion avser primär produktion, vilket i de flesta fall motsvaras av malm eller koncentrat. I vissa fall redovisas istället metallinnehåll i någon form av förädlad produkt på grund av avsaknad av tillförlitlig statistik. Procentsatserna som står utskrivna för de olika materialen visar dess andel av världsproduktionen (”tårtbitarnas” sammanlagda ytor för ett visst råmaterial utgör tillsammans 100 procent, fortfarande baserat på vikt). Till exempel står Brasilien för 92 procent av världens produktion av niob. Kartan visar bland annat att Kina helt dominerar den sammanlagda produktionen även om de inte producerar samtliga kritiska råvaror. Observera att denna karta gäller kritiska och strategiska råvaror. Därför finns till exempel inte Sverige med, som annars är en stor producent inom EU av järnmalm, ädelmetaller och basmetaller.
Källa: SCRREEN3/EU.
På kartan nedan redovisas EU:s försörjning av olika kritiska råvaror. Kartan baseras på de vanligaste varukoderna för respektive kritiska eller strategiska råvara mellan år 2016 och 2020. Varukoderna motsvaras i de flesta fall av primär produktion, det vill säga malm eller koncentrat. I vissa fall baseras redovisningen istället metallinnehåll i någon form av förädlad produkt på grund av avsaknad av tillförlitlig statistik. Försörjningen består av både handel med andra medlemsländer och import från internationella avsändare.
Försörjningskedjor för metall och mineralråvaror kan vara mycket komplexa. Råvaror kan importeras och återexporteras flera gånger innan den når sin slutliga destination för att gå in i en förädlings- och produktionsprocess. Detta gör att kartläggning av råvaruförsörjning, som nedanstående karta, ger en förenklad bild och bör tolkas indikativt.
Klicka på kartan för att öppna den i ett större fönster.
– På kartan ser man exempelvis att det sker en omfattande återexport av scandium till EU från Storbritannien. Till Storbritannien importeras skandium troligtvis från de stora globala producenterna, bland annat Kina och Ryssland, berättar Carolina Liljenstolpe, samhällsekonom på SGU.
I Belgien framställs en stor andel av EU:s försörjning av arsenikoxid genom smältning eller rostning av icke-järnmetallmalmer, koncentrat eller stoft från smältverk. Till Belgien och Tyskland importeras också bland annat zinkmalm eller flygaska från kol för framställning av germaniumkoncentrat. Vad gäller tunga sällsynta jordartsmetaller är Kina huvudsaklig global exportör. EU:s import från Japan av råvaran har förädlats i Japan, men kan ha ingått i en ursprunglig produkt som har importerats från Kina. EU är helt beroende av import av litium till batteriproduktion, trots att litium utvinns i Portugal. Den litium som kommer från Portugal är av en annan kvalitet och går helt och hållet in i tillverkning av keramikprodukter.
För flera råvaror måste bilden kompletteras med faktaunderlag för att ge en komplett bild av handelsvägar och ursprungsland. Här på SGU:s webbplats kan du läsa mer om kritiska och strategiska råvaror, hur och var de produceras och varför de är viktiga.
Senast granskad 2024-09-17