Nytt EU-förslag för markhälsa kan motverka den gröna omställningen

Förslaget på ett direktiv om markövervakning och markresiliens grundar sig i EU-kommissionens markstrategi för 2030, vars målsättning är att alla markekosystem inom EU ska vara friska och motståndskraftiga senast år 2050. Frisk mark är viktig av många orsaker och är nödvändig för produktion av livsmedel och rent vatten.

Undersökningar indikerar att omkring 60–70 procent av marken i EU i dagsläget har dålig markhälsa. Orsakerna till detta varierar. Vissa områden har exempelvis problem med erosion medan andra områden kan ha jordar som är negativt påverkade av föroreningar. Dessutom finns det jordar med naturligt höga halter av vissa ämnen.

SGU:s utgångspunkt är att det finns behov av att förbättra markhälsan och att det övergripande syftet med direktivet är bra. Trots det anser SGU att förslaget i sin nuvarande form bör avstyrkas. Ett av skälen är att det finns risk att markexploatering som är nödvändig för den gröna omställningen försvåras.

– Det är viktigt att olika intressen kan vägas mot varandra. Många av de råvaror som behövs för den gröna omställningen utvinns i gruvor och det är därför viktigt att den dåliga markhälsa som kan uppstå under drifttiden kan vägas mot nyttan av de material som utvinns, säger Gustav Sohlenius, statsgeolog vid SGU.

För att kunna uppnå samtliga mål under den gröna given är SGU:s uppfattning att förslaget behöver samspela med de industriinriktade akterna om kritiska råmaterial (CRMA) och nettonollindustrin (Net Zero Act) samt utvinningsavfallsdirektivet.

En annan anledning till att SGU inte står bakom förslaget är att Sverige redan har utfört omfattande arbeten för att kartlägga områden med förorenad mark.

– Förslaget kan komma att innebära att stora resurser behöver läggas på att utföra ytterligare undersökningar i förorenade områden, vilket kan leda till att mindre resurser blir kvar för att åtgärda dessa områden, säger Gustav Sohlenius.

EU-kommissionens förslag innebär en omfattande, återkommande provtagning och avrapportering av markhälsan. Det är dock inte tydligt hur resultaten från det arbetet ska användas för att förbättra markhälsan. Det finns därför risk för att tid och resurser inte kommer att räcka för att uppnå målet frisk och motståndskraftig mark senast år 2050.

Ett annat problem är att förslaget sätter stort fokus på jordbruksmark, vilket medför en risk för att mark med annan användning inte uppmärksammas i tillräcklig omfattning. Detta blir speciellt tydligt i länder som Sverige där jordbruksmark endast utgör en liten andel av all mark.

Läs SGU:s yttrande här:

EU-kommissionens förslag till direktiv om övervakning av jordhälsa och resiliens