På Sudret på Gotlands södra del inleds i dag markseismiska undersökningar inom ramen för det regeringsuppdrag som SGU fått med syfte att identifiera lämpliga platser för permanent lagring av koldioxid.
Foto: SGU
SGU ”avlyssnar” den gotländska berggrunden
I dag, den 7 november, påbörjar Sveriges geologiska undersökning (SGU) markseismiska mätningar på södra Gotland. Undersökningarna ingår i ett pågående regeringsuppdrag, där SGU utreder om det finns lämpliga och säkra platser för permanent lagring av koldioxid till havs i Sverige.
Under sensommaren och hösten har SGU genomfört provborrningar på Sudret på södra Gotland för att ta reda på hur berggrunden ser ut. Lagring av koldioxid på land är inte tillåtet. Men till havs, sydöst om Gotland, finns det en typ av djupt liggande sandstenslager med överliggande tät berggrund som skulle kunna lämpa sig för lagring av koldioxid. Undersökningarna på land utförs för att få en bättre förståelse för förutsättningarna för koldioxidlagring i sydöstra Östersjön.
– Borrningarna har gått över förväntan och vi har fått fram fina resultat. Vi har borrat två undersökningshål ned till urberget på cirka 800 meters djup. Det vi ser på borrkärnorna är att takbergarten ser mycket bra ut och vi håller nu på med analyser av den så kallade reservoarbergarten, säger Lena Yotis som projektleder regeringsuppdraget om koldioxidlagring.
Just nu pågår geofysiska mätningar i borrhålen, men för att ta reda på om berggrunden har rätt geologiska förutsättningar för koldioxidlagring krävs dock kompletterande information som samlas in med seismiska metoder.
– I dag påbörjar vi de markseismiska mätningarna på södra Gotland, och de kommer att pågå under cirka två veckor. Undersökningarna genomför vi i samarbete med Uppsala universitet, säger Lena Yotis.
Inom en radie på 500 meter runt de båda borrplatserna placeras vibrationsmätare, så kallade geofoner, längs parallella linjer i terrängen. Med hjälp av en stor hammare monterad på en frontlastare skapas ljudvågor i marken. Mätningarna gör ingen skada på marken och orsakar väldigt lite ljud.
Variationer i berggrunden gör att ljudvågorna reflekteras och fångas upp av geofonerna. När de registrerade ljudreflektionerna sätts samman skapas en tredimensionell ”röntgenbild” av berggrunden som bland annat visar om det finns förkastningar i berget.
– Vi får också värdefull information som vi använder som stöd vid tolkningen av borrhålstesterna. Tillsammans ger undersökningarna oss en bra bild av geologin i området, säger Lena Yotis.
Fakta
Regeringsuppdraget, som SGU ska slutredovisa våren 2026, är en del av den satsning som regeringen gör på CCS och bio-CCS. CCS är en förkortning från engelska "Carbon Capture and Storage" och innebär att fånga in koldioxiden, till exempel från rökgaserna vid kraftvärmeverk och processindustrier. Därefter komprimeras koldioxiden till flytande form, transporteras och lagras permanent djupt nere i berggrunden.
Läs mer
Frågor och svar
SGU:s kartläggning är fokuserad på storskalig lagring, som kan bidra till att minska samhällets utsläpp av koldioxid till atmosfären. I Sverige är storskalig lagring av koldioxid endast tillåten till havs, och fungerar bäst på ett djup av över ungefär 800 meter under havsbottnen. Den överliggande, täta berggrunden som hindrar koldioxiden från att sippra upp till ytan ska vara minst 100 meter tjock. Sandstenslagret dä...
Steg ett är att identifiera de områden där det kan finnas djupt liggande sandstenslager. Med hjälp av seismiska mätningar och analyser av borrhål samlas information in om hur tät den överliggande berggrunden (takbergarten) är, om det finns slutna fällor i berget, hur porös och genomsläpplig den tilltänkta lagringsbergarten är, om det finns förkastningar i området samt vilken temperatur och tryck som råder. Om ...
De största riskerna med CCS-tekniken finns vid infångning och komprimering (bildning av giftiga ämnen) och vid transport och injektering (läckage och olyckor). Själva lagringen bedöms vara säker, om de geologiska förutsättningarna är de rätta. Den största risken är att lagrad koldioxid sipprar upp till ytan via förkastningar och gamla borrhål. Ett stort sådant läckage skulle kunna påverka havsbotten genom att vattnet blir...
När koldioxiden injekterats sprider den sig som en plym i den porösa sandstenen och stiger upp mot den överliggande, täta takberggrunden. Koldioxiden reagerar successivt med det salta vatten som finns i sandstenslagret, fastnar i porutrymmena och mineraliseras.
Senast granskad 2023-11-07