Undersökningar på land - koldioxidlagring
Med början under hösten 2023 planerar SGU, inom ramen för ett pågående regeringsuppdrag om koldioxidlagring (CCS), att genomföra borrningar och seismiska undersökningar på land: på Gotland och i Skåne. Här finns den typ av djupt liggande sandstenslager med överliggande tät berggrund som kan lämpa sig för lagring av koldioxid. Undersökningarna görs på land, men eventuell framtida koldioxidlagring får bara ske till havs.
SGU:s nuvarande bedömningarna av vilka områden i Sverige som skulle kunna vara intressanta för geologisk lagring av koldioxid bygger på äldre prospekteringsborrningar, gjorda av företag som sökte efter olja och gas. De gamla borrkärnorna ger en generell bild av berggrunden, men vi saknar borrkärnor för analys av den överliggande berggrundens täthet och av sandstenslagrets egenskaper, tryckförhållanden och temperatur. Vi behöver också göra seismiska undersökningar för att ta reda på om det finns förkastningar och fällor i berggrunden.
Frågor och svar
Det bästa alternativet hade varit att borra undersökningshålen till havs, där sandstenslagret ligger tillräckligt djupt för lagring av koldioxid. Att borra till havs är dock extremt komplicerat - och dyrt. Berggrunden på land ligger lite ytligare, men kommer ändå att ge oss bra information som kan användas för att bedöma förhållandena i havsområdena.
SGU undersöker möjligheten att lagra koldioxid i berggrunden till havs. Undersökningarna sker på land eftersom att det är både enklare och billigare. I Skåne genomför vi både borrningar och seismiska undersökningar. Borrningarna görs på platser där sandstenslagret ligger så djupt som möjligt, nära de 800 meter som krävs för lagring. Vi borrar under hösten på två platser i Skåne, ett hål ett i Lilla Beddinge och et...
Vi vill göra de landbaserade undersökningarna på platser där sandstenslagret ligger så djupt som möjligt, nära de 800 meter som krävs för lagring. På Sudret på södra Gotland finns sandstenen på mellan 575-800 meters djup. De nya borrningarna ligger också nära de platser där borrningar och seismiska undersökningar genomfördes under 1970-talet, och i områden där vi inte har några indikationer på att det finns större...
Ja, det gör det. SGU har fått tillstånd för undersökningsborrningarna på Gotland från berörda markägare, och klartecken från försvaret. Därefter har tillstånd getts av Länsstyrelsen (enligt 12 kap. 6 §, Miljöbalken) och Region Gotland (enligt 90.520, kap. 29 § 64, Miljöprövningsförordningen). I tillstånden ställs krav på att SGU ska vidta ett antal försiktighetsåtgärder för att skydda naturmiljön och...
Den första delen av borrningen – ner till 200 meters djup – görs med en vanlig brunnsborrningsrigg, från en i förväg grävd, två meter djup, brunnskammare. För att stabilisera borrhålet och skydda ytligt grundvatten kläs det här borrhålet med foderrör och tätning av cement. I samband med borrningarna mäts salthalten längs hela borrningen. Vattenprover ska också tas från närliggande dricksvattenbrunnar före, under och eft...
Undersökningarna på södra Gotland fokuserar på tre sandstenslager (Faludden-, När- och Viklundasandsten) som är mellan 20-50 meter tjocka och finns på mellan 575 och 800 meters djup. Den överliggande så kallade takberggrunden (lerig kalksten, lersten och märgelsten) testas också. Vi gör en första geologisk beskrivning av borrkärnan, innan den skickas till labb för analys. Vid några tillfällen under borrningen genomförs...
Risken är mycket liten. Borrhålet tätas med foderrör ner till ett djup på mellan 150-200 meter. Mellan foderröret och berget görs dessutom en tätning med cement. Detta gör att berggrunden i princip är opåverkad ner till det djupet. Som jämförelse så brukar vanliga borrade brunnar på Gotland endast ha 6 meter foderrör och sakna cementtätning.
Nej, det här är undersökningsborrhål. En eventuell framtida lagring av koldioxid får bara ske till havs.
De seismiska undersökningarna utförs inom en 500 meters radie runt borrplatserna, och sker i samverkan med Uppsala universitet. Vid undersökningarna placeras geofoner (vibrationsmätare) ut längs parallella linjer i terrängen. Med hjälp av en Bobcat försedd med en vibrationskälla skapas ljudvågor i marken. Variationer i berggrunden gör att ljudvågorna reflekteras och fångas upp av geofonerna. När de registrerade...
Projektet ska inte påverka naturen. På Gotland har tillstånds för undersökningsborrningarna beviljats av Länsstyrelsen. I själva entreprenadområdet kommer marken delvis att påverkas av tunga maskiner och borrningar, men ska återställas efter undersökningarnas slut. Vid borrningen uppstår ljud, men de ligger under nivån för tillåtna värden för att inte störa närboende. Borrningarna sker också under en tid på året n...
Senast granskad 2023-06-26