För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer om kakor.
Jag godkänner
Foto av en man i gula arbetskläder som skriver i en dator utomhus.

Foto: Anna Paulsson/Sweco

18 november 2022

SGU förbereder sanering av förorenat villaområde i Jönköping

I dag, den 18 november, lämnar SGU in en bidragsansökan till Länsstyrelsen i Jönköping för efterbehandling av en förorening inom ett villakvarter i västra Jönköping. I kvarteret finns föroreningar från en kemtvätt som tidigare legat där. I ansökan framgår att den lämpligaste åtgärden är en kombination av termisk och biologisk behandling av jord och berg.

Kvarteret Obygden är ett villaområde i Mariebo i västra Jönköping. Inom kvarteret har ett tvätteri med kemtvätt, färgning, pressning och vittvätt varit verksamt mellan 1952 och 1975. Sedan 2013 har omfattande undersökningar och utredningar genomförts i syfte att kartlägga föroreningssituationen som orsakats av kemtvätten. Föroreningar har påträffats i jord, grundvatten, porluft, inomhusluft och dricksvatten. Källan till föroreningen är hantering av det klorerade lösningsmedlet tetrakloreten. 

Det har konstaterats att det finns ett stort åtgärdsbehov inom området, men eftersom det inte finns någon ansvarig verksamhetsutövare att ställa till svars behöver undersökningar och åtgärder finansieras via det nationella statliga bidragsystemet. Därför söker SGU statlig finansiering via den nu aktuella bidragsansökan.

– 2018 begärde Jönköpings kommun att SGU skulle gå in som huvudman för arbetet med att efterbehandla området. Vi har ansvarat för de undersökningar och utredningar som sedan dess genomförts för att förstå föroreningssituationen och för att utvärdera möjliga åtgärder, säger Karin Eliaeson, projektledare vid SGU.

Flera olika åtgärdstekniker har beaktats och kombinerats för att skapa åtgärdsalternativ som uppnår åtgärdsmålen. I takt med att ny information om föroreningen har framkommit har alternativen omarbetats. Under 2022 har fem olika åtgärdsalternativ tagits fram. För att identifiera de eller det alternativ där totalnyttan bedöms som störst i förhållande till negativa konsekvenser har en riskvärdering gjorts.

– Riskvärderingen visar att det alternativ som är mest lämpligt är termisk behandling i jord och berg inom källområdet, samt biologisk behandling av jord och berg i övrigt åtgärdsområde. Alternativet består av väl beprövad teknik som möjliggör god reduktion av föroreningar, säger Karin Eliaeson.

En förutsättning för att det ska gå att genomföra en efterbehandling är att de byggnader som blockerar åtkomst till de högst förorenade delarna tas bort. Det innebär att boende som påverkas behöver ersättas för att deras boenden försvinner. När byggnaderna är rivna behöver förorening under byggnaderna detaljavgränsas innan man går vidare. 

– I och med att efterbehandlingen kommer att pågå i ett tättbebyggt område är det centralt att försöka minimera påverkan på omgivningen och i möjligaste mån korta genomförandetiden utan att kvaliteten på efterbehandlingen äventyras. Risk för höga energipriser och eventuell energibrist behöver också beaktas innan vi sätter i gång för att säkerställa ett stabilt projektgenomförande, säger Karin Eliaeson.

Läs rapporten Fördjupad åtgärdsutredning, Färgaren (nytt fönster).

Läs mer om saneringsprojektet Färgaren på vår webbplats

Senast granskad 2022-11-18

Kontaktperson

  • Karin Eliaeson

    Telefon: 08-54521508
    Ort: Uppsala
    Avdelning: Mark och grundvatten - Renare mark och vatten
    Skicka e-post

Presskontakt