För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer om kakor.
Jag godkänner

Mudderverk som suger och pumpar upp sediment från botten.

Lijana Gottby

28 juni 2021

Kunskapsbrist fördröjer efterbehandling av förorenade sediment

SGU går i en ny rapport igenom projekt som berör efterbehandling av förorenade sediment, och redogör för vad i projekten som tar tid. En genomgående slutsats är att det saknas kunskap i hela processen, från utredning till åtgärd.

Att åtgärda förorenade sediment är ett komplext och mycket tidsödande arbete. SGU visar utifrån erfarenheter från 42 pågående och avslutade saneringsprojekt de hinder som uppstår under efterbehandlingsprocessen, från identifiering av området till slutrapportering av genomförda sedimentåtgärder. Rapporten inkluderar också intervjuer med 19 av landets 21 länsstyrelser.

Resultaten visar bland annat att det i snitt tar cirka 10 år att utreda och efterbehandla förorenade sediment, och att majoriteten av objekten kombineras med sanering av markförorening. Komplicerade ansvarsutredningar samt brist på fungerande verktyg och underlag för undersökning och riskbedömning orsakar ofta fördröjningar i arbetet. Kunskapsbristen är påtaglig i hela processen, från utredning till åtgärd.

Rapporten utgör en del av SGUs insats i det pågående regeringsuppdraget om förorenade sediment (RUFS). Inom RUFS samarbetar flera myndigheter för att ta fram mer kunskap och vägledningar för det fortsatta arbetet med efterbehandling av förorenade sediment. Bland annat kommer RUFS att resultera i vägledningar om riskbedömning och vid åtgärder, prioriteringsunderlag, ökad samordning och tillgång till information om ansvarsutredningar och erfarenheter från forskning och pilotprojekt.


Läs rapporten Varför riskerar sedimentprojekt att stanna av? (nytt fönster)

Senast granskad 2021-06-28