Förbättrade jordartsdata från SGU underlättar samhällsplanering och klimatanpassning
Hur bygger vi säker infrastruktur och hållbara bostadsområden? För det krävs geologiska data om jordförhållandena. Sveriges geologiska undersökning (SGU) har uppdaterat och förbättrat informationen om jordarter för flera områden i Sverige, däribland östra Södermanland, Enköpingsområdet, norra Västernorrland och längs Lule älv. Informationen nås via kartvisare och som nedladdningsbara öppna data.
Kunskap om de geologiska förhållandena är en förutsättning för hållbar utveckling av samhället. SGU ansvarar för att serva samhället med den informationen. Enköping, Södermanland, och Göteborgsregionen tillhör några av landets mest expansiva områden för bostads- och infrastrukturbyggande. Behovet av jordartsdata är därför stort. SGU arbetar med att förse dessa prioriterade områden med modern och heltäckande jordartsgeologisk information.
– Våra jordartsdata visar på markförhållandena och är därför mycket viktiga för planeringen av ett hållbart samhälle. Informationen kan användas av kommuner, myndigheter och konsulter, bland annat för att bedöma om ett område är lämpligt att bebygga, var det finns värdefulla grundvattentillgångar och för att göra klimatanpassningsåtgärder, säger Henrik Mikko, statsgeolog vid SGU.
I Södermanland har karteringen av sand- och grusavlagringar förbättrats västenligt i den uppdaterade kartan. Sand- och grusavlagringar är centrala för samhällsplaneringen eftersom avlagringarna är värdefulla både för materialförsörjning och grundvattenmagasinering.
I norra Västernorrland har ett område nära Gideå, mot gränsen till Västerbotten, kartlagts. Därmed finns det nu geologisk information för hela Sveriges kuststräcka. I kartläggningen framkommer att ler- och siltområdena runt Gideå kan ha problem med sulfidhaltiga sediment samt en del skred- och rasproblematik längs älvarna.Planering för hållbar vattenförsörjning är särskilt viktigt i ett förändrat klimat. I ett område kring Slite på Gotland har jordartskartan förbättrats för att få ett bättre underlag vid framtagande av grundvattenkartor och beräkningar av grundvattenflöden i området.
Klimatförändringarna förväntas även leda till en ökad risk för skred och ras i finkorniga jordar. Områdena längs de stora norrländska älvarna är särskilt sårbara, till exempel längs Lule älv.
– Även på västkusten och i Göteborgsområdet finns en ökad risk för skred och ras. Ett exempel i närtid är skredet i Stenungsund i höstas, vilket delvis utlöstes av extrema regnmängder, säger Henrik Mikko.
På Öland har uppdatering av jordartskartan genomförts parallellt med en pågående kartläggning av stranderosion som SGU genomför längs kusten i södra Sverige. Jordartskartan är därför uppdaterad inom ett cirka 500 meter brett stråk längs med Ölands kust.
Den nya jordartsinformationen finns tillgänglig i SGU:s kartvisare, WMS-tjänster samt via beställning hos vår kundtjänst.
Lantmäteriets höjddata är till stor hjälp för att uppgradera och därmed förbättra jordartskartornas geografiska noggrannhet. Bilden till vänster föreställer en äldre jordartskarta och till höger en ny uppgraderad karta över samma område. I båda kartor ses en skuggning som baseras på höjddata. Modifierad från Johnson, Fredin, Ojala, & Peterson (GFF 2015).
Senast granskad 2024-02-08