För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer om kakor.
Jag godkänner

Trender för sulfat

Fakta om sulfat i grundvatten

De naturliga halterna av sulfat (SO42-) är vanligtvis låga i svenska grundvatten. På många håll finns sulfider i berggrund och jordlager som kan oxideras till sulfat och därmed ge upphov till höga halter. Naturligt förhöjda sulfathalter kan också förekomma i områden med relikt saltvatten från den senaste istiden (det vill säga områden under den så kallade marina gränsen). I havsstrandnära områden kan inträngning av nutida havsvatten i djupborrade brunnar bidra. Problem med saltvatteninträngning (relikt såväl som nutida) kan förvärras vid stora grundvattenuttag. Även naturlig deposition av sulfat, från havssalter och vulkanutbrott, förekommer.

Halterna av sulfat i grundvattnen har under flera decennier varit förhöjda, allra mest i södra Sverige, på grund av deposition av luftburen svaveldioxid från trafikutsläpp och andra förbränningsprocesser. Utsläppen har dock minskat kraftigt de senaste decennierna, framför allt på grund av övergången till bränsle med lågt svavelinnehåll. I dag är svaveldioxidhalterna i luft mycket låga, men fortfarande något högre i södra jämfört med i norra Sverige.

Som en följd av de minskade svaveldioxidutsläppen klingar nu sulfathalterna i grundvattnet sakta av. Halterna är dock fortfarande högre än vad som motsvaras av dagens deposition, eftersom mycket sulfat har lagrats i marken under en längre tid.

Stadsmiljön medför ofta mycket höga sulfathalter i grundvattnet som till exempel kan härröra från tidigare genomförda sänkningar av grundvattennivån eller läckage från avloppsledningar. Lokala föroreningskällor, som till exempel sulfidmalmsgruvor och deponier, och dränering av jordlager med högt svavelinnehåll kan också ge höga sulfathalter i grundvatten.

Mer information om sulfat finns att läsa under Mer på vår webbplats och om utsläpp av svaveldioxid till luft under Andra webbplatser.

Trender i grundvatten

För perioden 1996–2018 finns trendberäkningar för sulfathalt för 295 provtagningsplatser för vilka 62 % (182 st.) har en minskande trend, 29 % (87 st.) saknar signifikant trend och 9 % (26 st.) har en ökande trend. En kustnära provtagningsplats i Skåne län har en medelvärdeskoncentration som överskrider det nationella riktvärdet för god kemisk grundvattenstatus som är fastställt till 100 mg SO42-/l. Trenden för denna provtagningsplats är minskande.

För perioden 2009–2018 finns trendberäkningar för 897 provtagningsplatser för vilka nära hälften (443 st.) saknar signifikant trend, 39 % (350 st.) har en minskande trend och 12 % (104 st.) har en ökande trend. Samtliga provtagningsplatser med medelvärdeskoncentration över det nationella riktvärdet är belägna i den södra halvan av Sverige. Tre av dessa har en minskande trend, två saknar trend och en har en ökande trend.

Förändringar i sulfathalt kan uppkomma genom förändringar av grundvattenytan, eftersom sulfat omvandlas till sulfid i syrefattiga miljöer och sulfid omvandlas till sulfat under oxiderande förhållanden. Att många provtagningsplatser uppvisar en minskande trend beror dock i de flesta fall på minskande utsläpp av svaveldioxid till luft. Ökande sulfathalter kan också bero på punktkällor av något slag, eller att sulfid lagrat i marken (naturligt eller som följd av tidigare förorening) oxideras.

Fördelning av trender för sulfat under perioden 2009–2018.

Fördelning av trender för sulfat under perioden 2009–2018.

Senast granskad 2020-11-12

Skriv ut Dela med andra: Facebook LinkedIn