Trender för fosfat
Fakta om fosfat i grundvatten
Fosfor förekommer naturligt i svenska grundvatten och beror i de flesta fall på berggrundens och jordlagrens innehåll av fosformineral.
I grundvattnet uppträder fosfor främst i form av två olika fosfatjoner, vätefosfat (HPO42–) eller divätefosfat (H2PO4–). Vilken av dessa fosfatjoner som dominerar avgörs av pH-värdet.
Höga fosfathalter i grundvattnet kan vara av geologiskt ursprung, i synnerhet i djupt berggrundvatten. I ytligare jordgrundvatten indikerar däremot höga halter oftast att grundvattnet är påverkat av lokala föroreningskällor, som till exempel avlopp, gödsling eller deponier.
Eftersom fosfat binds hårt i marken kan förhöjda fosfathalter indikera snabba flödesvägar via makroporer (som till exempel maskgångar och sprickbildningar) mellan markytan och grundvattnet.
Mer information om fosfat finns att läsa under Mer på vår webbplats.
Trender i grundvatten
För perioden 1996–2018 finns trendberäkningar för fosfathalt för 129 provtagningsplatser för vilka hälften har en minskande trend. Trettionio procent av provtagningsplatserna saknar signifikant trend. En svagt ökande trend kan ses hos fjorton (11 %) provtagningsplatser. Merparten (11 st.) av provtagningsplatserna med ökande trend är belägna i Södra Östersjöns vattendistrikt. En av dessa, som är belägen i Kalmar län, har en medelvärdeskoncentration som överstiger 0,6 mg PO43–/l, vilket klassas som mycket hög (tillståndsklass 5) enligt ”Bedömningsgrunder för grundvatten”. Inga ökande trender har noterats i Bottenvikens eller Västerhavets vattendistrikt.
För perioden 2009–2018 finns trendberäkningar för 284 provtagningsplatser för vilka nära hälften (140 st.) saknar signifikant trend. En av dessa, som är belägen i Södra Östersjöns vattendistrikt, har en mycket hög medelvärdeskoncentration (mer än 0,6 mg PO43–/l). 46 procent (130 st.) av provtagningsplatserna har en minskande trend. En provtagningsplats, belägen i Västernorrlands län, minskar kraftigt med 0,035 mg PO43–/l om året. 14 (5 %) provtagningsplatser har i stället en svagt ökande trend. Merparten (9 st.) av dessa är belägna i Bottenhavets vattendistrikt. Inte heller för denna kortare beräkningsperiod noteras några ökande trender i Bottenvikens eller Västerhavets vattendistrikt.
Ökande fosfathalter kan bero på lokala föroreningskällor av något slag, eller att naturligt förekommande fosfor gått i lösning. Eftersom fosfat binds hårt i marken är rörligheten genom marken begränsad. Fosfat mobiliseras dock vid reducerande förhållanden. Variationer i grundvattenytan kan alltså leda till förändrade fosfathalter.
Utsläppsmängden av fosfat från avlopp har minskat sedan förbud kom mot fosfat i tvättmedel (år 2008) och diskmedel (år 2011), vilket kan ha lett till minskande halter för vissa provtagningsplatser.
Fördelning av trender för fosfat under perioden 2009–2018.
Senast granskad 2022-09-19