Undersidor

Trender för kvicksilver

Fakta om kvicksilver i grundvatten

I de svenska grundvattnen är kvicksilverhalterna oftast låga. Kvicksilver (Hg) kan förekomma naturligt i grundvatten men kan också bero på mänsklig påverkan, främst via luftburen deposition från exempelvis metallindustri och förbränning. Utsläppen har minskat med nästan tre fjärdedelar sedan 1990, vilket framför allt beror på att användningen av kvicksilver minskat och att reningen av rökgaser förbättrats. Mycket långvarig deposition via luften har dock lett till att kvicksilver ackumulerats i det översta marklagret. Vanligtvis är det läckage från detta marklager som bestämmer kvicksilverhalterna i ytligt grundvatten.

Lokala föroreningskällor som till exempel industriell verksamhet, deponier och avloppsslam kan också ge upphov till höga kvicksilverhalter i mark och grundvatten.

Mer information om kvicksilver finns att läsa under Mer på vår webbplats.

Trender i grundvatten

Eftersom kvicksilver förekommer naturligt i mycket låga halter i grundvattnet analyseras tungmetallen sällan. Det finns därför endast trendberäkningar för kvicksilverhalt för tre provtagningsplatser för perioden 1996–2018 och tio platser för perioden 2009–2018. Samtliga provtagningsplatsers medelvärdes-koncentration underskrider det nationella riktvärdet för god kemisk grundvattenstatus som är fastställt till 1 µg Hg/l. Högsta medelvärdeskoncentration är 0,01 µg Hg/l, vilket klassas som måttlig halt (tillståndsklass 3) enligt ”Bedömningsgrunder för grundvatten”.

För perioden 1996–2018 har två provtagningsplatser svagt minskande trender och en provtagningsplats saknar signifikant trend.

För perioden 2009–2018 saknar nio provtagningsplatser signifikant trend och en provtagningsplats har en svagt minskande trend.