Kartläggning
SGU kartlägger berg, jord och grundvatten i Sverige. Vi har ansvar för att tillgodose samhällets behov av geologisk information.
Kunskap om de geologiska förhållandena runt oss – mark, jordlager, berggrund och havsbottnar – är en förutsättning för vårt välstånd och för en hållbar utveckling av vårt samhälle. SGU är den myndighet i Sverige som har till uppgift att tillgodose samhällets behov av geologisk information.
Berggrundsgeologisk kartläggning
Berggrundsgeolog i fält.
Foto: Anders Damberg
Den berggrundsgeologiska informationen används bland annat för fysisk planering, prospektering och vid arbete med miljö och hälsofrågor. Informationen är även viktig för forskning och utbildning. När vi undersöker berggrunden bestämmer vi bland annat bergarternas utbredning, deras mineralogiska sammansättning, bildningssätt och ålder (relativ och absolut) samt eventuella strukturer. Inom vissa projekt undersöker vi även berggrundens tekniska egenskaper för att bedöma olika bergarters lämplighet som byggmaterial.
Jordartsgeologisk kartläggning
Vid kartläggningen av jordarter tar man fram information om jordarnas utbredning, deras uppbyggnad och egenskaper.
Informationen om jordarter används som planeringsunderlag för länsstyrelser och kommuner eller som underlag för att identifiera avlagringar med stora grundvattentillgångar, vid planering av byggnads- och anläggningsarbeten och vid lokalisering av miljöfarlig verksamhet. Den kan också användas vid ledningsdragning, för att fastställa stabilitetsförhållanden och vid skogsplantering.
Geofysik – att se ner i berget
SGU:s geofysiska kartläggning handlar främst om att få en uppfattning om berggrunden framför allt där den är täckt av jord eller vatten. Därför gör vi mätningar av magnetfältet, gammastrålningen, det elektromagnetiska fältet och tyngdkraftsfältet. Mätningarna ger också en möjlighet att "se" strukturer som sträcker sig djupt ned i marken.
Geokemisk kartläggning
Genom SGU:s geokemiska kartläggning undersöker vi jordarnas naturliga halter av metaller och för oss andra viktiga ämnen. Informationen visar till exempel var det finns områden med guld, var det är brist på vissa viktiga ämnen såsom fosfor och magnesium, eller risk för naturligt förhöjda halter av till exempel arsenik, kadmium med mera.
Informationen från den geokemiska kartläggningen används bland annat inom mineralprospektering, skogsbruk, markforskning, kommunal planering, miljöövervakning och medicinsk forskning.
Kartläggning av grundvattentillgångar
Geolog undersöker grundvatten.
Foto: Anders Damberg
Vi mäter grundvattennivåerna i observationsrör och brunnar för att se hur grundvattentillgången förändras under året. Som en del i den nationella miljöövervakningen av grundvattnet tar vi också vattenprover för att undersöka vattnets kemi. SGU:s kartläggning av grundvattentillgångar syftar till att ge en översiktlig bild av var det finns stora grundvattenmagasin, hur mycket vatten man kan ta ur magasinen, hur vattnet rör sig i marken och var det finns risk för att vattnet innehåller höga halter av salt eller fluorid. Vi samlar också in information om landets dricksvatten- och energibrunnar, om större vattentäkter, källor och grundvattnets kemi.
Maringeologisk kartläggning
Geologer på SGU:s undersökningsfartyg Ocean Surveyor.
Foto: Carl-Erik Alnavik/SGU
Den maringeologiska informationen används bland annat för projektering av marina anläggningsarbeten, som underlag för fiskerinäringen, för militär övervakning, inom miljöövervakning och för kommuners och länsstyrelsers fysiska planering. Med hjälp av vårt specialutrustade fartyg Ocean Surveyor kartläggs havsbottnens geologi för att få en bild av bergens och sedimentens egenskaper under havsytan. Vi tar också sedimentprover som visar spridningen av miljöfarliga ämnen. Proverna visar hur till exempel halterna av bland annat kadmium, kvicksilver, PCB, TBT och flamskyddsmedel har varierat över tiden.
Senast granskad 2022-07-04