Runt omkring oss i naturen finns metaller och andra ämnen i omlopp. Många av dem finns där naturligt och kommer från berggrunden eller jordlagren, andra har frigjorts genom mänsklig aktivitet. Givetvis påverkar dessa ämnen naturen och oss som lever där, på gott och ont.

Informationen från den geokemiska kartläggningen används bland annat inom mineralprospektering, skogsbruk, markforskning, kommunal planering, miljöövervakning och medicinsk forskning.

Hur går kartläggningen till?

För att kartlägga jordarnas naturliga halter av så kallade huvud- och spårelement tas prover på cirka en meters djup i morän. Proven analyseras i laboratorium, och i varje prov mäts halten av mer än 30 grundämnen samt surhetsgrad (pH). Idag är provtagningstätheten 1 prov per 6–7 km2.

Geokemiskt laboratorium

Genom den geokemiska kartläggningen har SGU också byggt upp en stor databas med resultat från så kallad biogeokemisk kartläggning. För att få en bild av den totala halten av olika ämnen som är i omlopp och som delvis är tillgängliga för växters och djurs upptag, har vi analyserat rötterna från levande växtrötter och vattenlevande mossor i mindre vattendrag. Analyserna visar förekomsten av ca 30 olika ämnen i naturliga vatten. Idag är provtagningstätheten 1 prov per cirka 6–7 km2. Denna kartläggning bedrivs inte nu, men resultaten är ändå aktuella.