För höga grundvattennivåer kan medföra negativa konsekvenser som till exempel översvämningar och försämrad markstabilitet.
Foto: Peter Dahlqvist, SGU
Så kan Sveriges grundvatten förändras – ny klimatmodell med fokus på framtiden
Mer grundvatten i norra Sverige och mindre i söder som kan resultera i fler översvämningar och ökad grundvattentorka i olika delar av landet. Så kan framtiden se ut, enligt en ny klimatmodellering som Sveriges geologiska undersökning (SGU) har gjort för perioden 2011–2100.
Grundvatten spelar en avgörande roll för flera funktioner i samhället, inte minst för vattenförsörjningen. Men det är inte bara för lite grundvatten och torka som kan skapa problem. Även för mycket grundvatten kan medföra negativa konsekvenser som översvämningar, försämrad markstabilitet och inläckage i konstruktioner under markytan. Därför är det viktigt att ta reda på hur grundvattnet i Sverige kan påverkas av ett förändrat klimat.
I en ny rapport, som släpps i dag, presenterar Sveriges geologiska undersökning (SGU) hur grundvattenförhållandena har varit under perioden 1961–2020, men också hur de kan komma att förändras vid olika klimatscenarier under perioden 2011–2100. Det är första gången som den här typen av geografiskt heltäckande modellering med många olika scenarier tagits fram.
– Det vi kan förvänta oss i framtiden är dels mer nederbörd som ger mer grundvatten, dels ökad temperatur som ger mindre grundvatten. Förändringarna är inte jämnt fördelade över landet eller över tiden, vilket leder till olika effekter för olika årstider, perioder och delar av Sverige, säger Calle Hjerne, grundvattenspecialist vid SGU.
Ungefär hälften av Sveriges dricksvattenförsörjning är beroende av grundvatten. Men eftersom landet har en mycket varierande geologi så skiljer sig grundvattenresurserna åt. Med allt från mycket stora uttagsmöjligheter som kan försörja hela städer, till mycket små som kanske inte ens är tillräckliga för ett hushåll. Beroendet av grundvatten skiljer sig också mycket åt runt om i landet. Därför kommer konsekvenserna av förändrade grundvattenförhållanden troligen bli högst varierande i Sverige.
Resultaten i rapporten utgör inte ett fullständigt underlag för klimatanpassning av samhället med avseende på grundvatten. Samtliga beräkningar gäller så kallade små grundvattenmagasin och presenteras som förändring av medelvärden över 30-årsperioder jämfört med referensperioden 1971–2000. Därmed tar beräkningarna inte hänsyn till extrema händelser.
– Det är egentligen extremvärdena som påverkar samhället mest. Det räcker inte att vi har tillräckligt med vatten nio av tio år. Vi behöver dricksvatten varje dag, året runt alla år. Därför är det viktigt att analysen av klimatmodelleringen fördjupas. Bland annat genom fokus på mer extrema händelser och specifika delar av året, säger Calle Hjerne.
Ladda ner rapporten Klimatmodellering av grundvatten – Grundläggande analys. SGU-rapport 2024:04
Senast granskad 2024-04-09