Klimatet står under ständig förändring. I dag pågår dessutom en global uppvärmning. De pågående klimatförändringarna kommer inte enbart att påverka temperaturen utan även leda till förändringar i det hydrologiska kretsloppet genom ändrade avdunstnings- och nederbördsmönster. Grundvattnet är en viktig del i det hydrologiska kretsloppet och förändringar i temperatur och nederbörd kommer att påverka den mängd grundvatten som bildas och som sedan finns tillgängligt för olika användning (dricksvatten, bevattning m.m.).

Grundvattennivåerna har redan förändrats

I stora delar av landet har både de lägsta och högsta grundvattennivåerna ökat mellan 1975 och 2014, den största ökningen har skett i södra Sveriges kustområden. Grundvattennivåns avsänkningsperiod under sommaren har de senaste 20 åren förlängts med ett par veckor.

Noterbart är även att det har skett en förhöjd grundvattenbildning i juli mellan åren 1995 och 2004, vilket tydligast observerats i sydvästra Sverige. Resultaten omfattar inte åren 2015–2017 där speciellt 2016 och 2017 i vissa delar av landet hade låga grundvattennivåer. De förändringar som har observerats ligger i linje med de scenarier som presenterats i tidigare studier över klimatförändringar och grundvatten, undantaget är att inga sänkta grundvattennivåer kunnat konstateras i sydöstra Sverige.

Grundvattnets förväntade förändring

Den största förändringen i framtiden förväntas ske under vinter och vår med höjda grundvattennivåer under vintern i norra Sverige och sänkta grundvattennivåer i främst sydöstra Sverige under våren. Även sänkta grundvattennivåer under hösten kan bli aktuellt i slutet av seklet. En av de stora förändringarna är att grundvattnets regimer kommer att ändras och då främst i norra Sverige, där tidpunkten för när de lägsta grundvattennivåerna infaller kommer att skifta från vinter till höst.

Södra Sverige kan få lägre lägstanivåer än vad vi haft tidigare i både de snabb- och långsamreagerande grundvattenmagasin. Perioden med sjunkande grundvattennivåer förväntas bli längre när tidpunkten för när grundvattnet börjar sjunka tidigareläggs under året, samtidigt som tidpunkten när grundvattenbildningen börjar på hösten senareläggs. Detta hänger samman med en förväntad förlängning av vegetationsperioden.

Enligt beräkningar kommer grundvattenbildningen att öka med cirka 15 procent i södra Norrland och minska med 5–15 procent i sydöstra Sverige i grov jord (långsamreagerande grundvattenmagasin). I morän (snabbreagerande grundvattenmagasin) visar studien samma tendens som för grov jord, men den relativa minskningen är både större (upp till 20 procent) och mer utbredd. Läs och se mer.

Ändrat klimat påverkar grundvattenkemin

Klimatförändringarna kan också leda till ändrad markanvändning, odling av nya grödor, längre växtsäsonger och ökad användning av gödsel och bekämpningsmedel vilket kan medföra påverkan på grundvattenkvaliteten. Den ökade nederbörden kan dessutom medföra fler och större översvämningar samt höjda ytvattennivåer som kan påverka grundvattnet genom ökat inflöde av ytvatten till grundvattenmagasin.

Både höjda och sänkta grundvattennivåer kan påverka grundvattenkvaliteten. När grundvattennivåerna sjunker ökar halter av kemiska ämnen och ökande grundvattennivåer medför minskade halter, det vill säga det sker en utspädning. Detta gäller generellt för de flesta vittringsberoende parametrar som till exempel alkalinitet.

Om grundvattennivåerna ligger nära markytan gäller istället det omvända sambandet – ökande halter när grundvattennivåerna stiger och minskande halter när grundvattennivåerna sjunker. Orsaken är att upplagrade tungmetaller i de översta markskikten transporteras av grundvattnet.

I kustområdena kommer havsnivåhöjningen att påverka grundvattnet genom att risken för saltvatteninträngning ökar i enskilda brunnar.

Effekter på föroreningar i mark och vatten av ett förändrat klimat

Mer läsning

Rapporterna är pdf-filer som öppnas i nytt fönster:

Vattenkemiprovtagning i Hammarby källa. Foto: Liselotte Tunemar. Vattenkemiprovtagning i källa. Foto: Liselotte Tunemar.