Jordarts­geologisk kartläggning

SGU utför uppgraderingar av jordartsgeologiska kartor. Jordartskartor används exempelvis av kommuner som underlag vid samhällsplanering. I filmen ovan får du följa med tre statsgeologer som kartlägger jordarter.

Den information som SGU tar fram genom att kartlägga Sveriges jordarter används som underlag i frågor som bland annat rör:

• markens bärighet, stabilitet och schaktbarhet, till exempel vid förprojektering av vägar och olika anläggningar
• skredrisker
• bedömning av grundvattentillgångar, utformning av skyddsområden samt modellering av grundvattnets spridningsbild
• risker för spridning av miljögifter och andra skadliga ämnen i mark och grundvatten
• markens näringsinnehåll, vattenhållande förmåga och känslighet för försurning
• lokalisering och utformning av avloppsanläggningar och deponier
• identifiering och värdering av grusförekomster och torvtillgångar
• markens upptag och emission av växthusgaser
• markanvändning i allmänhet
• naturvärdesbedömningar
• landskapets utveckling och klimatförändringar
• arkeologiska arbeten

Viktiga användare av jordartsinformation är kommuner, länsstyrelser, centrala myndigheter, konsulter, företag inom  bygg-, ballast-, mineral- och torvindustrin, Försvarsmakten och universitet.

Hur går kartläggningen till?

De flesta av SGU:s jordartskartor har tagits fram genom flygbildstolkning samt fältrekognoscering. De detaljerade kartorna (skala 1:50 000) har tagits fram rekognosceringen till fots i terrängen, inom den översiktliga (regionala) kartläggningen har fältrekognosceringen i huvudsak skett längs vägar. Idag används Lantmäteriets mycket detaljerade höjdmodell (upplösning 2x2 meter) som underlag för att ta fram jordartskartor.

Eftersom olika jordarter kännetecknas av olika morfologiska egenskaper kan denna höjdmodell användas för att med hög geografisk precision avgränsa olika jordarter från varandra. Detta arbetssätt möjliggör att det idag går mycket snabbare att ta fram jordartskartor, samtidigt som de kartor som tas fram har en betydligt bättre geografisk noggrannhet och kan användas i skala 1:25 000. Höjdmodellen används även för att uppgradera de jordartskartor som tagits fram tidigare.

I fält görs jordartsbestämningar okulärt med hjälp av spade, spadborr eller stickspjut. För att verifiera de okulära jordartsbestämningarna tas jordprover för kornstorleksanalys. Maskinsonderingar, maskingrävningar och seismiska undersökningar görs på särskilda platser för att belysa jordlagrens tredimensionella uppbyggnad.

Uppgradering av jordartskartan

En stor del av kartläggningen av Sveriges jordarter gjordes i mitten av 1900-talet, då man sakande tillgång till GPS och digitala verktyg. För att förbättra jordartskartornas lägesprecision och detaljrikedom, görs därför löpande en uppgradering av äldre kartor. I det arbetet används framförallt Lantmäteriets Nationella höjdmodell som ger möjlighet att avsevärt förbättra kartornas geografiska precision. Arbetet sker främst vid datorn, men för att säkerställa de nya tolkningarna görs stickprov i fält. Exempel på förbättringar vid uppgraderingen är att jordartsgränsernas lägesprecision bättre stämmer med verklighetens, samt att hällar och mindre ytor som inte tidigare upptäckts kan ritas in på kartan. Dessutom ger höjdmodellen möjlighet att bättre definiera morfologiska former i jordtäcket t ex ändmoräner. Figuren nedan visar hur jordartskartan i ett område ser ut före (vänster) och efter (höger) uppgradering.

Läs analysen (nytt fönster)

Uppgradering av jordartskartor sker i områden där det från samhället finns frågeställningar som kan besvaras m h a förbättrade jordartskartor. Det handlar exempelvis om storstadsområden och andra områden som berörs av stora infrastrukturprojekt. På många platser uppgraderas dessutom jordartskartor för att bättre kunna avgränsa isälvsavlagringar som utgör grundvattenmagasin.

En nyligen utförd analys ha visat att det ur samhällsekonomiskt perspektiv är mycket lönsamt att uppgradera jordartskartor i områden där stora infrastrukturprojekt planeras. Det exempel som analyserats berör ett område där en ny järnväg ska byggas.

Hur presenteras jordartsinformationen?

Den jordartsgeologiska informationen presenteras i form av kartor (tryckta kartor och kartdatabaser) som visar en heltäckande bild av olika jordarters och bergets utbredning i eller nära markytan. Jordlagrens mäktighet och egenskaper på djupet redovisas dessutom som punktobservationer. Kartorna ger också information om avlagringarnas ytformer. 

Du kan läsa mer om kartornas detaljeringsgrad (skala) och innehåll på sidan
Jordarter i kartvisaren.

I kartbladsbeskrivningar och grunddatabaser finns kompletterande information, som till exempel resultat av jordartsanalyser, borrningar, sonderingar samt uppgifter om isräfflor, och, i en del fall, geologiska sevärdheter. Beskrivningarna innehåller dessutom läsanvisningar till kartan samt kortfattade redogörelser för den geologiska utvecklingen. Vissa kartor saknar beskrivning.