Vatten och stenar.Utströmmande grundvatten i Sandån i Bergslagen. Foto: Magdalena Thorsbrink, SGU.

Kunskapen om grundvattenberoende ekosystem utgör ett tvärvetenskapligt område där olika ämnesområden, såsom biologi, geologi, hydrogeologi, grundvattenkemi och hydrologi, möts med vattnet som den sammanfogande länken. Komplexiteten i bildningssätt och funktion gör att fakta måste inhämtas från flera områden för att identifiera och förstå dessa ekosystem. Geologin är ett av dessa ämnesområden.

Grundvattenberoende ekosystem kan vara grundvattenberoende på flera olika sätt. De kan vara beroende av grundvattnets mängd, såsom flöde och nivå, men även av dess innehåll av näringsämnen och mineraler. Ekosystemen kan även påverkas negativt av bland annat vattnets innehåll av olika ämnen.

Kunskapsunderlag rörande grundvattenberoende ekosystem

För att rätt kunna bevara känsliga miljöer måste kunskapen om dessa processer stärkas. Därför bedriver SGU ett arbete med att förstärka kunskapsunderlaget rörande ekosystem som är beroende av grundvatten. En utgångspunkt i det arbetet är att utgå från Natura 2000-områden och den inventering av naturtyper som har utförts inom dessa.

Bedömningskriterier för känslighet och värde

För några år sedan tog Vattenmyndigheterna fram en delrapport för klassning av Natura 2000-naturtyperna utifrån deras känslighet för ändrade grundvattenflöden, ”Grundvattenberoende ekosystem. Översiktlig klassificering av känslighet och värde för svenska naturtyper och arter inom nätverket Natura 2000”. SGU har efter det tagit fram en delrapport som visar på naturtypernas känslighet för vissa kemiparametrar i grundvattnet, "Grundvattenkemiberoende ekosystem. Översiktlig klassificering av känslighet för svenska naturtyper inom nätverket Natura 2000."

Dessa båda delrapporter har senare legat till grund för en rapport som beaktar både de grundvattenberoende ekosystemens känslighet för nivåpåverkan och deras känslighet för kemisk påverkan. I rapporten återfinns de grundvattenberoende naturtyper som har högt naturvärde och som samtidigt är känsliga för förändringar.

Delrapporterna och rapporten med den sammanvägda bedömningen utgör ett viktigt underlag för att lyfta grundvattenfrågan vid naturvärdesbedömningar och i miljökonsekvensbeskrivningar. De kan därmed utgöra ett värdefullt verktyg vid bl.a. planering av grundvattenövervakning och val av skyddsåtgärder.

Geologins betydelse för grundvattenberoende ekosystem

Genom jordlagrens och berggrundens varierande karaktär skapas skiftande kvalitativa och kvantitativa förutsättningar förgrundvattnet.

Som ett led i kunskapsuppbyggnaden har SGU inom ett internt utvecklingsprojekt arbetat med att beskriva geologins betydelse för de grundvattenberoende ekosystemen. Faktorer som beaktats och som redovisats är geologins betydelse för tillgången på grundvatten, geologins betydelse för kvaliteten på det grundvatten som ekosystemen är beroende av, samt geologins betydelse för ekosystemens tillrinningsområden. Vi har även gjort en översiktlig beskrivning av ett antal grundvattenberoende Natura 2000-naturtyper tillsammans med en diskussion kring geologins och grundvattnets funktion i de olika naturtyperna.

Agkärr vid Bluttmo källmyr inom N2000-området Gildarshagen på Gotland. Agkärr är en naturtyp som kräver en hög grundvattennivå eller öppet vatten.Agkärr vid Bluttmo källmyr inom Natura 2000-området Gildarshagen på Gotland. Agkärr är en naturtyp som kräver en hög grundvattennivå eller öppet vatten. Foto: Magdalena Thorsbrink, SGU.

Mer att läsa i rapporter: