Undersidor

Bild. — Foto: Magdalena Thorsbrink, SGU.

Grundvattenberoende ekosystem

Det är inte bara människan som behöver vatten. Även naturens ekosystemen är beroende av tillgång till vatten. Våtmarker och källor är exempel på ekosystem som är helt beroende av grundvatten.

Utströmmande grundvatten i Sandån i Bergslagen.

Foto: Magdalena Thorsbrink, SGU.

Kunskapen om grundvattenberoende ekosystem utgör ett tvärvetenskapligt område där olika ämnesområden, såsom biologi, geologi, hydrogeologi, grundvattenkemi och hydrologi, möts med vattnet som den gemensamma nämnaren.

Grundvattenberoende ekosystem kan vara grundvattenberoende på många olika sätt. De kan vara beroende av grundvattnets mängd, såsom flöde och nivå, men även av grundvattnets innehåll av olika ämnen exempelvis näringsämnen och mineraler. Ekosystemen kan påverkas negativt av både för mycket vatten och för lite vatten. Ekosystem kan också påverkas negativt både av för höga halter av ett ämne och för låga halter. Det här innebär att många grundvattenberoende ekosystem är känsliga för förändringar.

I vattendirektivet poängteras vikten av att grundvattnet ska bidra till att både grundvattenberoende akvatiska och terrestra ekosystem mår bra. Annars kan inte vattendirektivets mål om god status uppnås. I vattendirektivet finns också en tydlig koppling till den EU-lagstiftning som specifikt är till för att skydda värdefulla ekosystem och som heter Art- och habitatdirektivet.

För att förhindra att känsliga grundvattenberoende miljöerna skadas behöver kunskapen om ekosystemen och vad de tål öka. Som ett bidrag till detta SGU beställt och tagit fram ett antal rapporter som finns länkade längst ner på sidan. En utgångspunkt i arbetet har varit Natura 2000-områden och de inventering av naturtyper som har utförts inom dessa.

SGU publicerade 2018 ny vägledning för hur Vattenmyndigheterna ska arbeta med grundvattenberoende ekosystem inom vattenförvaltningen av grundvattenförekomster. Vägledningen bygger på den kunskap som tagits fram i det tidigare arbetet. Det finns fortfarande ett stort behov av att öka kunskapen på området. Exempelvis saknas det bedömningsgrunder för att avgöra hur stor förändring av grundvattennivån, grundvattenflödet eller grundvattnets kemiska sammansättningen som olika ekosystem tål.

Historik om framtagande av kunskapsunderlag

För några år sedan tog Vattenmyndigheterna fram en delrapport för klassning av Natura 2000-naturtyperna utifrån deras känslighet för ändrade grundvattenflöden, ”Grundvattenberoende ekosystem. Översiktlig klassificering av känslighet och värde för svenska naturtyper och arter inom nätverket Natura 2000”. SGU har efter det tagit fram en delrapport som visar på naturtypernas känslighet för vissa kemiparametrar i grundvattnet, "Grundvattenkemiberoende ekosystem. Översiktlig klassificering av känslighet för svenska naturtyper inom nätverket Natura 2000."

Dessa båda delrapporter har senare legat till grund för en rapport som beaktar både de grundvattenberoende ekosystemens känslighet för nivåpåverkan och deras känslighet för kemisk påverkan. I rapporten återfinns de grundvattenberoende naturtyper som har högt naturvärde och som samtidigt är känsliga för förändringar.

Delrapporterna och rapporten med den sammanvägda bedömningen utgör ett viktigt underlag för att lyfta grundvattenfrågan vid naturvärdesbedömningar och i miljökonsekvensbeskrivningar. De kan därmed utgöra ett värdefullt verktyg vid bland annat planering av grundvattenövervakning och val av skyddsåtgärder.

Geologins betydelse för grundvattenberoende ekosystem

Genom jordlagrens och berggrundens varierande karaktär skapas skiftande kvalitativa och kvantitativa förutsättningar förgrundvattnet.

Som ett led i kunskapsuppbyggnaden har SGU inom ett internt utvecklingsprojekt arbetat med att beskriva geologins betydelse för de grundvattenberoende ekosystemen. Faktorer som beaktats och som redovisats är geologins betydelse för tillgången på grundvatten, geologins betydelse för kvaliteten på det grundvatten som ekosystemen är beroende av, samt geologins betydelse för ekosystemens tillrinningsområden. Vi har även gjort en översiktlig beskrivning av ett antal grundvattenberoende Natura 2000-naturtyper tillsammans med en diskussion kring geologins och grundvattnets funktion i de olika naturtyperna.

Agkärr vid Bluttmo källmyr inom N2000-området Gildarshagen på Gotland. Agkärr är en naturtyp som kräver en hög grundvattennivå eller öppet vatten.

Agkärr vid Bluttmo källmyr inom Natura 2000-området Gildarshagen på Gotland. Agkärr är en naturtyp som kräver en hög grundvattennivå eller öppet vatten

Foto: Magdalena Thorsbrink, SGU.