Det här avsnittet innehåller fördjupad vägledning om grundvattenberoende ekosystem. Vattendirektivet kräver att grundvattenberoende ekosystem ingår i förvaltningen av grundvatten. De grundvattenberoende ekosystemen utgör länken mellan grundvatten och ytvatten samt mellan grundvatten och terrestra ekosystem.
Vattnet rör sig i ett kretslopp i naturen och att se kopplingen mellan grundvatten och ytvatten är avgörande för att nå en sammanhållen förvaltning av våra vatten, vilket är huvudsyftet med vattendirektivet. De grundvattenberoende ekosystemen utgör en viktig länk mellan grundvatten och ytvatten samt mellan grundvatten och terrestra ekosystem. Arbetet med grundvattenberoende ekosystem ska vara en integrerad del av allt arbete inom vattenförvaltningen.
Syftet med att arbeta med grundvattenberoende ekosystem inom vattenförvaltningen av grundvatten är att fullgöra våra åtaganden enligt Vattendirektivet (2000/60/EC) och Grundvattendirektivet (2006/118/EG). I preambeln till grundvattendirektivet framgår att grundvattnet är en värdefull naturresurs som bör skyddas och att detta är särskilt viktigt för grundvattenberoende ekosystem och för användning av grundvatten i dricksvattenförsörjning. De båda direktiven är bland annat genomförda i svensk lagstiftning genom Vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och föreskrifter om grundvatten utgivna av SGU (se avsnitt Vattendirektivet och svensk lagstiftning).
I artikel 4 i vattendirektivet anges de miljömål som medlemsstaterna har att uppnå. För grundvatten gäller att god kemisk och god kvantitativ vattenstatus ska uppnås. Kemisk och kvantitativ status utgör miljökvalitetsnormer (MKN) för grundvatten. Av bilaga 5 till vattendirektivet framgår att för att en grundvattenförekomst ska uppnå god kemisk och kvantitativ vattenstatus får ingen betydande påverkan ske varken på anslutna ytvatten eller grundvattenberoende terrestra ekosystem (se lagtexten citerad i blå rutan nedan).
(Vattendirektivets bilaga V, punkt 2.1.2)
"Grundvattennivån i grundvattenförekomsten är sådan att den tillgängliga grundvattenresursen inte överskrids av den långsiktiga genomsnittliga uttagsnivån per år. Grundvattenförekomsten är följaktligen inte utsatt för sådan mänsklig påverkan som kan leda till
(Vattendirektivets bilaga V, punkt 2.3.2)
"Den kemiska sammansättningen av grundvattenförekomsten är sådan att koncentrationen av förorenande ämnen
I SGU:s föreskrifter anges exempelvis att information om grundvattenanslutna ytvattenförekomster och grundvattenberoende terrestra ekosystem ska tas fram i den inledande kartläggningen (2 kap. 1 § SGU-FS 2023:1). Vid riskbedömning ska miljökonsekvenser som leder till att god status inte kan uppnås eller bibehållas pekas ut (3 kap. 3 § SGU-FS 2023:1). Statusklassificeringen syftar till att undersöka nuläget i en grundvattenförekomst och då ingår hänsyn till anslutna ytvattenförekomster och grundvattenberoende terrestra ekosystemen. God kvantitativ status kan bara uppnås om mänsklig påverkan inte leder till att en miljökvalitetsnorm i en grundvattenansluten ytvattenförekomst inte kan uppnås eller till betydande sänkning av statusen i sådana ytvattenförekomster, och inte heller leder till betydande skada på skyddsvärda grundvattenberoende terrestra ekosystem (4 kap. 5 § SGU-FS 2023:1). Motsvarande koppling finns även för grundvattenförekomstens kemiska status genom bestämmelser om fastställande av tröskelvärden i 3 kap. 4-6 § samt klassificering av kemisk status i 4 kap. 3-4 § SGU-FS 2023:1. Om en förekomst bedöms vara i risk ska operativ övervakning upprättas (12 och 16 §§, SGU-FS 2014:1) och åtgärdsprogram fastställas (6 kap. 1 § vattenförvaltningsförordningen). Se avsnitt Sammanfattning av vattenförvaltningscykeln för att få en överblick över de olika momenten.
Arbetet med grundvattenberoende ekosystem är således en nödvändig del i arbetet med vattenförvaltning av grundvatten och målsättningen med den fördjupade vägledningen är att föra arbetet med grundvattenberoende ekosystem framåt. Arbetet inom vattenförvaltningen kommer leda till att viktiga grundvattenberoende ekosystem identifieras och skyddas. Slutsatserna från vattenförvaltningen kommer också ge värdefullt underlag inför bland annat prövning av verksamheter enligt miljöbalken och därmed bidra till att nya verksamheter etableras utan att påverka viktiga grundvattenberoende ekosystem negativt. Det ger därmed förutsättningar för att förebygga att nya problem uppstår.
Målgruppen för den fördjupade vägledningen om grundvattenberoende ekosystem är handläggare på vattenmyndigheter och länsstyrelser, som arbetar med vattenförvaltning av grundvatten enligt vattendirektivet. Den fördjupade vägledningen utgör också en viktig del av arbetet för att uppnå miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet.
Grundvattenförekomster som påverkar ett grundvattenberoende ekosystem ska risk- och statusbedömas med hänsyn till ekosystemets tillstånd. Tröskelvärdena för grundvatten, som definierar gränsen mellan god och otillfredsställande kemisk status, ska vid behov anpassas för att tillgodose skyddet av ett grundvattenberoende ekosystem. Statusklassningen kommer då även att omfatta status i förhållande till ett grundvattenberoende ekosystem. Övervakning av grundvattennivåer och grundvattnets kemiska sammansättning ska ske och bör samordnas med eventuell övervakning av ekosystemen som är beroende av grundvattnet. Åtgärder ska sättas in för att ge ekosystemen ett skydd mot försämring.
Det kan finnas anledning att jobba mer fokuserat med grundvattenberoende ekosystem framförallt på grund av att området är komplext. Därför presenterar denna fördjupade vägledning en sammanhållen arbetsmetod, som inkluderar de vanliga momenten inom vattenförvaltningen: kartläggning (inklusive påverkansanalys), riskbedömning, beräkning av tröskelvärde, fastställande av tröskelvärden och miljökvalitetsnormer, övervakning, statusklassificering och inrättande av åtgärder. Dessa moment finns utförligt beskrivna i tidigare avsnitt i denna vägledning.
Den rekommenderade arbetsmetoden utgår från grundvattenförekomsten och baseras på ett antal olika frågeställningar som presenteras i flödesscheman:
Principen är att börja med alla grundvattenförekomster och stegvis sortera bort de som inte bedöms ha en negativ påverkan på grundvattenberoende ekosystem. På så sätt minskas antalet grundvattenförekomster att arbeta vidare med. I de senare stegen krävs en större arbetsinsats och därför är det viktigt att koncentrera det arbetet till rätt grundvattenförekomster. Det är mycket viktigt att dokumentera hela processen. För att nå framgång inom arbetet med dessa ekosystem krävs samarbete mellan personer med ämneskunskaper inom exempelvis hydrologi, geologi, limnologi och biologi.
Grundvattenberoende ekosystem delas inom vattenförvaltningen upp i akvatiska och terrestra miljöer. Akvatiska ekosystem finns i ytvatten, som bäckar, åar eller sjöar. De terrestra ekosystemen återfinns på land eller i gränstrakten mellan land och ytvatten och utgörs till stor del av olika typer av våtmarker.
Alla akvatiska och terrestra grundvattenberoende ekosystem som uppfyller kriterierna enligt föreskrifternas definition (se avsnitt Anslutna akvatiska ekosystem samt Grundvattenberoende ekosystem) ska ingå i vattenförvaltningsarbetet. Akvatiska ekosystem och terrestra ekosystem är lika viktiga enligt lagstiftningen. Utgångspunkten för prioritering bör vara att hitta de grundvattenberoende ekosystem som är utsatta för störst negativ mänsklig påverkan, enligt rapporter framtagna på EU-nivå (se EU-kommissionens tekniska rapporter om anslutna akvatiska ekosystem samt terrestra grundvattenberoende ekosystem). Otillfredsställande status och stor risk för påverkan i ekosystemet är skäl för en högre prioritering. Observera att endast mänsklig påverkan på grundvattenförekomsten och eventuella följder av det ska ingå i arbetet.
SGU rekommenderar att i första hand prioritera arbete med befintliga grundvattenförekomster. Motivet till denna prioritering är att föreskrifterna kräver att alla grundvattenförekomster ska beskrivas, riskbedömas och statusklassas med hänsyn till grundvattenberoende ekosystem. Det kan dock i vissa fall vara befogat att avgränsa nya grundvattenförekomster, om de platsspecifika förhållandena motiverar det. Vägledning för att avgränsa nya grundvattenförekomster utifrån grundvattenberoende ekosystem ingår inte i den fördjupade vägledningen om grundvattenberoende ekosystem.
En regional prioritering av grundvattenberoende ekosystem kan göras utifrån kända, värdefulla naturområden. Det kan exempelvis handla om olika typer av skyddade områden eller områden som är viktiga för turism och rekreation. Inkludera både akvatiska och terrestra miljöer. En regional identifiering och prioritering av grundvattenberoende ekosystem kan med fördel startas genom ett möte med bred inbjudan till experter inom olika naturmiljöer. Undersök om de identifierade naturområdena är kopplade till någon grundvattenförekomst. Arbeta sedan vidare enligt någon av de arbetsmetoder som beskrivs i respektive flödesschema. Om ett viktigt grundvattenberoende ekosystem med stor risk för negativ grundvattenrelaterad påverkan saknar kontakt med en befintlig grundvattenförekomst, kan man överväga att avgränsa en ny grundvattenförekomst.
Det är mycket viktigt att dokumentera arbetet med grundvattenberoende ekosystem. Dokumentera underlaget för bedömningar noga för att kunna använda i nästa förvaltningscykel. SGU rekommenderar att underlagen för bedömningarna görs tillgängliga i VISS. Dels för att uppfylla rapporteringskraven från EU-kommissionen. Dels för att informationen ska kunna utgöra en indikation på vilket ytterligare underlag som sökande behöver ta fram för att undersöka risken för påverkan på grundvattenberoende ekosystem vid exempelvis tillståndsprövning av verksamheter enligt miljöbalken.
Övervakningsdata ska rapporteras till nationell datavärd. För grundvattennivåer och grundvattenkemi är det SGU som är datavärd.
Senast ändrad 2023-03-02