Anslutna akvatiska ekosystem
Akvatiska ekosystem finns i ytvatten som bäckar, åar, sjöar och havsvikar. Ett grundvattenberoende akvatiskt ekosystem kan omfatta en hel ytvattenförekomst eller utgöra en mindre del av den.
Akvatiska ekosystem finns i ytvatten som bäckar, åar, sjöar och havsvikar. Ett grundvattenberoende akvatiskt ekosystem kan omfatta en hel ytvattenförekomst eller utgöra en mindre del av den.
Omarbetning av vägledningen pågår. Texten kommer att uppdateras utifrån de nya föreskrifter som trädde i kraft den 1 mars 2023. Då ersattes SGU-FS 2013:1 och 2013:2 med SGU-FS 2023:1 och 2023:2.
Vattendirektivet innehåller ingen klar definition av begreppet grundvattenberoende ekosystem. Det finns däremot i föreskrifterna om kartläggning och analys (SGU-FS 2013:1): ”Anslutna akvatiska ekosystem är ekosystem i ytvatten som genom hydraulisk kontakt med en grundvattenförekomst utbyter betydande mängder vatten med denna.” För att räknas som ett anslutet akvatiskt ekosystem ska det ligga inom en ytvattenförekomst, enligt EU-kommissionens tekniska rapport om anslutna akvatiska ekosystem.
(Vattendirektivets bilaga V, punkt 2.1.2)
"Grundvattennivån i grundvattenförekomsten är sådan att den tillgängliga grundvattenresursen inte överskrids av den långsiktiga genomsnittliga uttagsnivån per år. Grundvattenförekomsten är följaktligen inte utsatt för sådan mänsklig påverkan som kan leda till
(Vattendirektivets bilaga V, punkt 2.3.2)
"Den kemiska sammansättningen av grundvattenförekomsten är sådan att koncentrationen av förorenande ämnen
Föreskrifternas definition är en tolkning utifrån vattendirektivets definition av kvantitativ och kemisk grundvattenstatus (se blå ruta). I vattendirektivet anges att målet är att förbundna ytvatten inte ska få en betydande sänkning av statusen. För akvatiska ekosystem används begreppet betydande sänkning av statusen både för kvantitativ status och för kemisk status. Lagtexten ska tolkas som att grundvattnets flöde (kvantitet) eller kemiska beskaffenhet (kvalitet) ska vara sådant att det inte påverkar hela ytvattenförekomstens ekologiska eller kemiska status negativt. Om det finns grundvattenberoende Natura 2000-områden inom ytvattenförekomsten ska hänsyn tas även till dessa.
Definitionen av anslutna akvatiska ekosystem i SGU-FS 2013:1 anger att det krävs ett betydande utbyte av vatten mellan grundvattenförekomsten och det akvatiska ekosystemet för att konsekvensen ska bli en negativ påverkan på ytvattenförekomsten. Observera att mängden vatten som behövs för att det ska vara ett betydande utbyte beror på den påverkan det riskerar att ge upphov till. Det kan alltså variera beroende på om det är en kvantitativ (nivårelaterad) eller kvalitativ (kemisk) påverkan som studeras. Bedömningen av vilken vattenmängd som behövs ska alltid utgå från ekosystemets känslighet för aktuell parameter.
Kemisk påverkan kan uppkomma genom oförsiktig användning av insektsmedel på åkermark. Den aktiva substansen i insektsmedlet kan transporteras till grundvattnet och sedan vidare till ytvattnet där det kan leda till att riktvärdet överskrids och vattenlevande organismer tar skada. Ett annat exempel på kemisk påverkan är när grundvatten från förorenade områden innehåller höga halter av ämnen som vid transport till ytvatten kan leda till att riktvärden för en ytvattenförekomst överskrids. Näringsämnen och PFAS är exempel på andra substanser som kommer från mänsklig aktivitet och som kan leda till negativ påverkan på ytvattnet.
Kvantitativ påverkan kan uppkomma när ett grundvattenuttag leder till att utflödet av grundvatten till ett vattendrag minskar. Om det är ett vattendrag som är viktigt för fiskreproduktion måste vattennivåerna hållas uppe under hela året. Under lågvattenperioder på sommaren kan tillförseln av grundvatten vara helt avgörande för att vattendraget ska fungera som reproduktionsplats för fisk.
Följande är SGU:s förslag till prioriteringsordning.
Den största risken för negativ påverkan från en grundvattenförekomst på ekosystemet i en ytvattenförekomst bedöms av SGU i nuläget vara kemisk påverkan. Det är också enklast att börja jobba med kemisk påverkan eftersom det finns tydligt stöd i form av miljökvalitetsnormer för ytvattenförekomsterna att förhålla sig till. Förändringar i grundvattennivå hos en enskild grundvattenförekomst som får till följd att ytvattenförekomstens status påverkas negativt bedöms vara mindre trolig. Det är också svårare att utläsa den typen av negativ påverkan på ytvattenförekomsten. Prioriteringsordningen är en generell rekommendation om var arbetet ska inledas utifrån en översiktlig riskbedömning. Observera dock att det alltid är de platsspecifika förhållandena som är styrande i det enskilda fallet.
Prioriteringslistan ovan utgår från påverkan på hela ytvattenförekomster. I ytvattenförekomster kan det finnas mindre avgränsade ekosystem som är starkt grundvattenberoende. Om dessa bedöms vara av stort värde är de troligen utpekade som Natura 2000-områden. Skyddet av akvatiska Natura 2000-områden ska ingå i bedömningen av ytvattenförekomster. Om man i bedömningen av ytvattenförekomster inte tagit hänsyn till Natura 2000-områden bör arbetet med grundvattenberoende ekosystem innefatta även dessa. SGU har tidigare låtit göra flera rapporter om de mest grundvattenberoende akvatiska naturtyper inom Natura 2000. Ett par av dessa har direktlänkar här intill, övriga hittas via SGU:s webbplats med generell information om grundvattenberoende ekosystem.
Senast ändrad 2022-09-01