Flödesschema för kemisk påverkan på ytvattenförekomst

Flödesschemat visar frågeställningar att arbeta med vid bedömning av kemisk påverkan på anslutna akvatiska ekosystem i ytvattenförekomster. För varje ruta finns en förklarande text, se respektive bokstav. För att förenkla förståelsen av exemplet i flödesschemat har det antagits att grundvattenförekomsten endast har kontakt med en ytvattenförekomst. I verkligheten kan en grundvattenförekomst ha kontakt med flera ytvattenförekomster. Om så är fallet får frågorna i de olika stegen besvaras för varje ytvattenförekomst.

Skriv ut Stäng

Om grundvattenförekomsten har hydraulisk kontakt med en ytvattenförekomst: gå vidare till ruta B. Om grundvattenförekomsten inte har hydraulisk kontakt med någon ytvattenförekomst: gå till slutruta G.

B. För att få en helhetsbild av ämnen som påverkar den kemiska statusen i grundvattenförekomsten måste både den kemiska och ekologiska ytvattenstatusen inkluderas. Undersök om ytvattenförekomsten har god kemisk status. Om så är fallet, utgå från att problem med tillförsel av prioriterade ämnen är små och därför finns inte skäl att fortsätta till ruta C.

Undersök sedan om ytvattenförekomsten har hög respektive god ekologisk status. Här ingår ett stort antal ämnen som bedöms kunna påverka ytvattenförekomsten. De kallas särskilda förorenande ämnen (se faktarutan nedan). Undersök även om ytvattenförekomsten har problem med förhöjda halter av kväve och fosfor. Den informationen finns under den Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktor som heter Näringsämnen. Även under de andra fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna kan det finnas relevant information. Om ytvattenförekomsten har hög eller god ekologisk status finns normalt inte skäl att fortsätta till ruta C. Läs även riskbedömningen för ytvattenförekomsten. Om ytvattenförekomsten har utpekad risk för relevanta parametrar finns skäl att gå vidare till ruta C.

Undersök om det finns ett akvatiskt Natura 2000-område i kontaktpunkten mellan grundvattenförekomsten och ytvattenförekomsten. Om så är fallet, kontrollera att Natura 2000-områdets tillstånd är inkluderat i bedömningen av ytvattenförekomsten. Annars finns anledning att även väga in Natura 2000-områdets tillstånd i bedömningarna i denna och följande rutor. 

Om minst en av frågorna i ruta B har besvarats med nej: gå vidare till ruta C. Om båda frågor besvaras med ja: gå till slutruta H.

C. Frågorna i ruta C och D i flödesschemat motsvarar riskbedömningen. Sammanställ en lista över de aktuella ämnena. Identifiera de ämnen som är orsak till att ytvattenförekomsten inte uppnår god kemisk status alternativt har måttlig, otillfredsställande eller dålig ekologisk status. Gör en första rimlighetsbedömning om de kan komma från mänsklig påverkan på grundvattenförekomsten. Använd påverkansanalysen och riskbedömningen som finns för grundvattenförekomsten som jämförande underlag.

Det finns vissa ämnen som i princip är "överallt överskridande" och därför orsak till att inga svenska ytvattenförekomster bedöms uppnå god kemisk status enligt gällande gränsvärden. Det handlar framför allt om kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Kvicksilver har släppts ut både i Sverige och internationellt under lång tid. Orsaken till att alla svenska vatten har förhöjda halter av kvicksilver är deposition från långväga lufttransport. Det kan dock finnas grundvattenförekomster som påverkas av punktkällor så som sågverk och pappersmassaindustri. För PBDE har en nationell extrapolering gjorts som visar att gränsvärdet överskrids över hela landet. PBDE är en grupp industrikemikalier som använts som flamskyddsmedel i bland annat byggnadsmaterial. Spridningen kommer från läckage vid användning av produkter innehållande ämnet och från avfallsupplag men även via deposition från långväga lufttransport. Generellt bedöms varken kvicksilver eller PBDE vara ämnen som är relevanta att fokusera på särskilt inom arbetet med grundvattenberoende ekosystem, undantaget platser i närheten av punktkällor för kvicksilver.

Om det finns ämnen som orsakar problem i ytvattenförekomsten och dessa ämnen potentiellt kan komma från grundvattenförekomsten: gå vidare till ruta D. Om inte: gå till slutruta H. 

D. Använda information från miljöövervakning av grundvattenförekomsten som stöd för riskbedömningen. Om det saknas miljöövervakningsdata kan problem inte uteslutas: fortsätt därför till ruta E.

Om det finns miljöövervakningsdata: undersök om den ger information om halter av aktuella ämnen. Jämför i så fall de uppmätta halterna i grundvattnet med det aktuella ämnets gränsvärde (ämnen inom kemisk ytvattenstatus) eller relevant klassgräns (ämnen som är fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer inom ekologisk ytvattenstatus) för ytvattenförekomsten. Utvärdera om proverna är tagna på en relevant plats, både i förhållande till föroreningskällan och till kontaktpunkten med ytvattenförekomsten. Om halterna i grundvattenförekomsten är lägre än ämnets gränsvärde/klassgräns i ytvattenförekomsten kan man normalt anta att tillförsel från grundvattnet endast utgör en liten del av påverkan på ytvattnet (gå i så fall till slutruta H). Om halterna i grundvattnet är lika höga, eller högre än ämnets gränsvärde i ytvattenförekomsten behövs mer utredning för att bedöma hur stor risken för negativ påverkan är. Fortsätt till ruta E. Observera att detta resonemang inte gäller för ämnen som ackumuleras i ytvattenförekomsten, för dessa är även låga halter i grundvattnet relevanta. 

E. Undersök noggrannare om det finns mänsklig påverkan som tillför de aktuella ämnena (identifierade i ruta C) till grundvattenförekomsten. Gör en fördjupad genomgång av informationen från påverkansanalysen för grundvattenförekomstens och ta exempelvis reda på:

• om mänsklig påverkan bidrar med de aktuella ämnena till grundvattenförekomsten, 
• var eventuell mänsklig tillförsel av aktuella ämnen sker och hur denna plats ligger i förhållande till platsen (eller platserna) där grundvattenförekomsten har hydraulisk kontakt med ytvattenförekomsten,
• om det är ett diffust bidrag eller en punktkälla.

Mer stöd finns i SGU:s vägledning Metod för kartläggning och påverkansbedömning av grundvatten.

F. Gör en fördjupad bedömning av om flödet av förorenat vatten från grundvattenförekomsten till ytvattenförekomsten är så stort att det kan anses betydande för det akvatiska ekosystemet. Med betydande flöde menas att flödet av förorenat vatten är så stort att det orsakar, eller riskerar att orsaka, att ytvattenförekomsten inte uppnår god kemisk status alternativt har måttlig, otillfredsställande eller dålig ekologisk status för relevanta parametrar. Även risken för försämring av ytvattenförekomstens status ska inkluderas i bedömningen.

Använd bedömningen av mänsklig påverkan från ruta E och väg samman med information om vattenflöden i grundvattenförekomsten. I bedömningen ska hänsyn även tas till ämnesegenskaper, mängder och känsligheten hos ekosystemet. I det fall ytvattenförekomsten utgör ett Natura 2000-område ska bevarandemålen för Natura 2000-området tas med i bedömningen. Flödet av förorenat vatten bedöms som betydande om det leder till risk att bevarandemålen för Natura 2000-området inte uppnås.

Som underlag krävs i regel en fördjupad kartläggning av förhållandena i och i anslutning till grundvattenförekomsten, exempelvis geologi, tillrinning och flöden, se rapporten vägledning Metod för kartläggning och påverkansbedömning av grundvatten. Även kännedom om karaktären och behoven hos det berörda ekosystemet är värdefull för bedömningen.

Om någon av frågan i ruta F besvaras med ja, innebär det att man har konstaterat att det sker ett betydande utbyte av vatten från grundvattenförekomsten till ytvattenförekomsten och därmed uppfylls föreskriftens definition av en grundvattenansluten ytvattenförekomst (SGU-FS 2023:1). Gå då till slutruta I. Om flödet inte bedöms som betydande: gå till slutruta H. 

Slutsatser från analysen

Flödesschemat leder till någon av rutorna G, H eller I som slutpunkt. Oavsett slutsats är det viktigt att dokumentera, både underlaget och själva slutsatsen. Dokumentationen bör göras tillgänglig i VISS.

G. Slutruta G i flödesschemat innebär slutsatsen att inget anslutet akvatiskt ekosystem har identifierats. Dokumentera underlaget till slutsatsen och se till att följande information finns i VISS:

• grundvattenförekomsten har inte hydraulisk kontakt med någon ytvattenförekomst,
• att det saknas anslutet akvatiskt ekosystem.

H. Slutruta H i flödesschemat innebär att den inledande kartläggningen har lett fram till slutsatsen att det finns hydraulisk kontakt mellan en grundvattenförekomst och en ytvattenförekomst. Dock har riskbedömningen visat att det inte finns kemisk påverkan från grundvattenförekomsten på ytvattenförekomsten i så stor omfattning att ytvattenförekomstens status påverkas eller riskerar att påverkas negativt. Grundvattenförekomsten bedöms alltså inte vara i risk till följd av negativ kemisk påverkan på ett anslutet akvatiskt ekosystem. Därför har ingen fördjupad kartläggning gjorts och därmed inte heller någon bedömning av om ytvattenförekomsten och grundvattenförekomsten utbyter betydande mängder vatten. Utbytet av betydande mängder vatten är avgörande för om ytvattenförekomsten ska räknas som ett anslutet akvatiskt ekosystem eller inte. Eftersom den bedömningen inte har gjorts vet man inte om ytvattenförekomsten är ett anslutet akvatiskt ekosystem. 

Bedömningen innefattar endast parametrar som är en följd av mänsklig påverkan på grundvattenförekomsten. Grundvattenförekomstens MKN påverkas inte och inte heller den kemiska statusen. Operativ övervakning behövs inte, utan det räcker med kontrollerande övervakning av grundvattenförekomsten. Dokumentera underlaget till slutsatser och se till att följande information finns i VISS:

• grundvattenförekomsten har hydraulisk kontakt med en ytvattenförekomst, 
• den aktuella ytvattenförekomstens unika id,
• det saknas anslutet akvatiskt ekosystem (eftersom det inte verifierats att det sker ett betydande flöde av vatten).

Om den kemiska belastningen på grundvattenförekomsten förändras krävs en ny bedömning. Detsamma gäller om ytvattenförekomstens kemiska eller ekologiska status (med avseende på särskilda förorenande ämnen) försämras. I praktiken innebär det att en ny bedömning ska göras i varje förvaltningscykel, eller tidigare om behov uppstår.

I. Slutruta I i flödesschemat innebär att ett anslutet akvatiskt ekosystem har identifierats. Riskbedömningen visar att grundvattenförekomsten tillför något eller några ämnen till ytvattenförekomsten i sådan omfattning att det finns risk för negativ påverkan på dess kemiska status eller ekologiska status (med avseende på särskilda förorenande ämnen). Det krävs beräkning av ett tröskelvärde för det aktuella ämnet i grundvattenförekomsten utifrån vad det anslutna akvatiska ekosystemet tål. Beskrivning av en metod för beräkning av tröskelvärde finns i avsnitt Beräkning av tröskelvärde med hänsyn till anslutet akvatiskt ekosystem. En miljökvalitetsnorm ska fastställas så att den tar  hänsyn både till det grundvattenberoende ekosystemet och mänskliga hälsoaspekter (det vill säga dricksvattenkvalitet). Grundvattenförekomsten ska ha operativ övervakning med avseende på kemisk status med minst ett prov per år. Mer vägledning om övervakning av anslutna akvatiska ekosystem finns i avsnitt Miljöövervakning av anslutna akvatiska ekosystem. Det ska även tas fram åtgärder för grundvattenförekomsten. Om halterna av det aktuella ämnet i grundvattenförekomsten överskrider det fastställda tröskelvärdet ska den kemiska grundvattenstatusen fastställas till otillfredsställande. Dokumentera underlaget för slutsatserna och se till att följande information finns i VISS:

• grundvattenförekomsten har hydraulisk kontakt med en ytvattenförekomst,
• den aktuella ytvattenförekomstens unika id,
• det finns ett verifierat anslutet akvatiskt ekosystem (eftersom det sker ett betydande flöde av vatten),
• det anslutna akvatiska ekosystemet ska identifieras med ytvattenförekomstens unika id, 
• grundvattenförekomsten bedöms ha risk att kemisk status inte uppnås till följd av negativ påverkan på ett anslutet akvatiskt ekosystem,
• det tröskelvärde som är fastställt inkluderar hänsyn till det akvatiska ekosystemet,
• om det är tröskelvärdet för det akvatiska ekosystemet eller mänsklig hälsa som är styrande,
• ange när den kemiska statusen är otillfredsställande till följd av påverkan på anslutna akvatiska ekosystem.

En ny bedömning ska göras i varje förvaltningscykel, eller tidigare om behov uppstår.