I det här avsnitt finns en sammanfattande beskrivning av momenten i den sexåriga vattenförvaltningscykeln för grundvatten.
De olika momenten som ingår i vattenförvaltningen är inledande och fördjupad kartläggning, riskbedömning, fastställande av tröskelvärden och vända trend-värden, statusklassificering, övervakning, fastställande av miljökvalitetsnormer och framtagande av åtgärdsprogram och förvaltningsplan. Arbetet med vattenförvaltningen bedrivs i sexåriga förvaltningscykler, där de olika momenten revideras i varje cykel. I det här avsnittet beskrivs alla moment översiktligt. Utförligare förklaringar och mer detaljerad vägledning finns i de efterföljande avsnitten i vägledningen. Hela vägledningen är till för att förtydliga vad som skrivs i SGU:s föreskrifter om vattenförvaltning av grundvatten.
Syftet med vattenförvaltningen av grundvatten är uppnå ett långsiktigt hållbart nyttjande av Europas grundvattenresurser. Målet är att alla grundvattenförekomster ska uppnå och bibehålla god kvantitativ status och kemisk status. Det beskrivs i vattendirektivets artikel 4. Ett långsiktigt hållbart nyttjande inkluderar mänsklig användning av grundvattnet, men även att grundvattnet ska bidra till en god miljö för växter och djur i sjöar, vattendrag och grundvattenberoende terrestra ekosystem. För grundvattenarbetet innebär det att åtgärder ska vidtas för att:
Vattenförvaltningen omfattar det grundvatten som är viktigt för vattenförsörjningen nu eller i framtiden, eller som är viktigt för att upprätthålla grundvattenberoende ekosystem. Förvaltningsarbetet utgår från så kallade grundvattenförekomster, en avgränsad volym grundvatten, vilket är ett begrepp som beskrivs mer detaljerat i avsnitt Grundvattenförekomster.
Vattendirektivet infördes i svensk lagstiftning år 2004 och den inledande förvaltningscykeln avslutades 2009. Vi är nu inne i den fjärde förvaltningscykeln.
Senast ändrad 2023-12-11
