Förvaltningsarbetet utgår från grundvattenförekomster. Med grundvattenförekomst menas vattnet i ett grundvattenmagasin. Grundvattenmagasinet i sin tur är en avgränsad del av en eller flera akviferer som kan bestå av både jord och berg.
Omarbetning av vägledningen pågår. Texten kommer att uppdateras.
Vattenförvaltningen ska omfatta sådant grundvatten som är viktigt för vattenförsörjning nu eller i framtiden. I vattenförvaltningsförordningen definieras grundvattenförekomster som ”en avgränsad volym grundvatten i en eller flera akviferer”. Vattendirektivets artikel 7 anger en undre gräns för dricksvattenuttag till minst 10m3 per dygn eller att vattnet distribueras till minst 50 personer för att grundvattnet i magasinet ska identifieras som en dricksvattenförekomst. För grundvattenförekomster utan dricksvattenuttag sätter direktivet ingen minimigräns för möjlig uttagsmängd, men definitionen av en grundvattenförekomst innebär att grundvattenmagasinet ska medge uttag av betydande mängder grundvatten och 10 m3 per dygn används som undre gräns för detta. Uttagsmöjligheterna är emellertid vanligen mycket större för Sveriges grundvattenförekomster. Läs om hur Sveriges grundvattenförekomster har avgränsats i faktarutan Sveriges avgränsningar av grundvattenförekomster.
!
Sveriges avgränsning av grundvattenförekomster
I ett europeiskt perspektiv har Sverige, tillsammans med Norge och Finland, en specifik geologi som är präglad av kvartärtidens inlandsisar. Många europeiska länder har stora sammanhängande grundvattenmagasin i berggrund, medan Sveriges grundvattenmagasin är betydligt mindre och utgörs oftast av jordavlagringar. Därför är grundvattenförekomsterna små och många. Sveriges grundvattenförekomster är identifierade och avgränsade av SGU och är indelade i tre grupper:
Sand- och grusavlagringar, t.ex. våra isälvsavlagringar (grusåsar och deltan).
Sedimentär berggrund, t.ex. kalksten, sandsten och lerskiffer.
Övriga geologiska bildningar, som ibland kan betraktas som akviferer (kristallint berg, t.ex. granit och gnejs, och andra jordarter, t.ex. morän, svallgrus och svallsand).
SGU:s grundvattenkartering har som mål att beskriva grundvattenmagasin. Grundvattenmagasinet utgörs av grundvattnets matris, det vill säga de jord- och berglager som grundvattenförekomsten finns inom. Grundvattenförekomsterna som SGU avgränsat utifrån grundvattenmagasinen är framtagna antingen med underlag från den hydrogeologiska karteringen. Grundvattenförekomster som har en bedömd uttagsmöjlighet på 5 liter/sekund (cirka 432 m3/dygn) eller mer har avgränsats och de förekomster som har en vattentäkt registrerad i SGU:s Vattentäktsarkivet har definierats som dricksvattenförekomster. För grundvattenförekomster i kristallint berg har man utgått från vattentäkter och avgränsat det område varifrån grundvattenbildningen till den aktuella dricksvattentäkten sker.
Grundvattenförekomster ska också avgränsas där det finns risk att grundvattnet har en betydande påverkan på ett akvatiskt ekosystem eller ett terrestert ekosystem. SGU har inte avgränsat grundvattenförekomster utifrån denna aspekt ännu.
Vattenförvaltningen omfattar även sådant grundvatten som är viktigt för att upprätthålla god status i anslutna ytvattenförekomster och bidra till en god livsmilljö i grundvattenberoende terrestra ekosystem. Om grundvatten utanför en befintlig grundvattenförekomst är viktig för en ytvattenförekomst eller ett terrestert ekosystem med ett särskilt bevarandevärde, t.ex. ett Natura 2000-område, kan man välja att avgränsa dessa magasin till en ny grundvattenförekomst.
Ny avgränsning av befintlig förekomst
En befintlig grundvattenförekomst kan behöva en ny avgränsning. Det kan bero på förbättrad information från SGUs karteringsverksamhet eller vattenmyndigheternas uppgifter från kartläggningen.