Vägledning Vattenförvaltning av grund­vatten

Beskrivning av grundvattenförekomster

Här beskrivs den grundläggande information som behöver tas fram för alla grundvattenförekomster. Informationen är ett viktigt underlag till bland annat riskbedömningen. Avsnittet beskriver även hur informationen ska redovisas.

§

2 kap. 1 § För samtliga grundvattenförekomster ska vattenmyndigheten identifiera följande attribut:

  1. unik identitet,
  2. lokaliering och gräns,
  3. geografisk region,
  4. grundvattenförekomststyp,
  5. tillrinningsområde,
  6. över- och underliggande grundvattenförekomster,
  7. grundvattenförekomstens sårbarhet,
  8. grundvattenanslutna ytvattenförekomster,
  9. skyddsvärda grundvattenberoende terrestra ekosystem,
  10. övriga grundvattenberoende skyddade områden, och
  11. gruppering, om grundvattenförekomsten ingår i sådan.

Unik identitet

Alla grundvattenförekomster ska ha en unik identitet. Det krävs för att praktiskt kunna administrera det stora antalet grundvattenförekomster. Den unika identiteten ska redovisas i VISS och rapporteras till EU-kommissionen.

Lokalisering och gräns

Grundvattenförekomsternas utbredning och gränser ska bestämmas. Geometrierna grundar sig främst på uppgifter från lokala jordartskartor och hydrogeologiska kartor med efterföljande tolkning av grundvattenförekomsternas utbredning. Mer information om hur grundvattenförekomster tas fram finns i avsnitt Grundvattenförekomster. Geometrierna ska redovisas i VISS och rapporteras till EU-kommissionen.

Geografisk region

Sverige har delats in i tio olika geografiska regioner med likartade storskaliga naturförutsättningar. Hänsyn har tagits till berggrund, jordartsförhållanden, klimat och hydrologi. För varje geografisk region finns sammanställningar av naturliga bakgrundshalter i grundvatten. Den informationen kan användas som stöd i riskbedömningen för att bedöma om uppmätta koncentrationer inom övervakningen kommer från mänsklig verksamhet. Mer beskrivning av de geografiska regionerna finns i SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten.

Grundvattenförekomststyp

Information om vilken jordart eller bergart som grundvattenförekomsten finns i ska tas fram och redovisas i VISS. Det finns även ett rapporteringskrav med förbestämda kategorier där grundvattenförekomstens vattenförande strukturer ska anges tillsammans med en översiktlig beskrivning av uttagsmöjligheterna. Informationen ger en väldigt generaliserad bild av grundvattenförekomsten och dess uttagsmöjlighet, och har använts för att på europeisk nivå jämföra grundvattenförekomster i olika länder.

Följande rapporteringskategorier finns:

  • Porakvifer med goda uttagsmöjligheter.
  • Porakvifer med måttliga uttagsmöjligheter.
  • Sprickakvifer i sedimentär berggrund inklusive karstområden med goda uttagsmöjligheter.
  • Sprickakvifer i sedimentär berggrund inklusive karstområden med måttliga uttagsmöjligheter.
  • Sprickakvifer i kristallin berggrund med goda uttagsmöjligheter.
  • Sprickakvifer i kristallin berggrund med måttliga uttagsmöjligheter.
  • Begränsad akvifer med lokala och låga uttagsmöjligheter.

Hålrummen där grundvattnet flödar i akviferen (grundvattenmagasinet) utgörs av porer eller sprickor. De utgörs av porer i akviferer i jord, av sprickor i kristallint berg och av kombinationer av porer och sprickor i sedimentärt berg. I vissa typer av sedimentär berggrund kan även rena por- eller sprickakviferer förekomma (se bilden). Den sammanlagda informationen om jordart eller bergart, vattenförande struktur och uttagsmöjlighet ger en grundläggande förståelse för hur grundvattnet rör sig i marken vilket i sin tur kan visa till exempelvis hur föroreningar sprids i förekomsten.

Tillrinningsområde

Tillrinningsområdet för en grundvattenförekomst är det område eller de områden varifrån nederbörd eller annat vatten kan strömma mot och tillföras grundvattenförekomsten. Information om grundvattenförekomstens tillrinningsområde är viktig i riskbedömningen, för att avgöra om en mänsklig verksamhet riskerar att leda till att god kemisk och kvantitativ status inte kan uppnås eller bibehållas. Tillrinningsområden inkluderar både områden där tillrinning sker genom marken och områden där tillrinningen sker via vattendrag som har utbyte med grundvattenförekomsten. Tillrinningsområden via vattendrag omfattar större områden. Tillrinningsområden rapporteras inte till EU-kommissionen utan används som underlag i riskbedömningen.

Över- och underliggande grundvattenförekomster

Över- och underliggande grundvattenförekomster anger om det finns flera grundvattenförekomster som överlappar varandra och i så fall på vilket sätt. Det har till exempel betydelse för risken för spridning av föroreningar och vad som händer vid ett vattenuttag. Uppgifterna rapporteras till EU-kommissionen.

Grundvattenförekomstens sårbarhet

Grundvattenförekomstens sårbarhet anger ett grovt mått på risken att en förorening som hamnar på markytan ska infiltrera i marken och spridas vidare till grundvattnet. Sårbarhet är en sammanvägning av uppgifter om

  • egenskaper hos den jord som överlagrar grundvattenmagasinets mättade zon
  • grundvattenflödets riktning
  • djupet från markytan till grundvattenytan.

 

 

Tabell med jordarternas indelning i sårbarhetsklasser. 
Jordart Sårbarhet Kommentar

Flygsand, grus, isälvssand, isälvssediment, klapper, sand och sandiga älvsediment

Hög sårbarhet och hög genomsläpplighet

 

Berg i dagen (berghällar som inte är täckta av jord), morän och finsandiga älvsediment

Medelhög sårbarhet eller varierande sårbarhet

Sårbarheten i dessa områden varierar mycket beroende på moränens sammansättning och frekvensen av sprickor i bergmassan.

Lera, silt och torv

Låg sårbarhet och låg genomsläpplighet

Områden med torrskorpeleror kan vara mycket genomsläppliga i de ytligare lagren.

 

Grundvattenanslutna ytvattenförekomster 

Ytvattenförekomster som har hydraulisk förbindelse med grundvattenförekomster ska identifieras. Sjöar och vattendrag utgör ofta utströmningsområden för grundvatten och därför kan mänsklig påverkan på grundvattenförekomsten få följdeffekter i en ytvattenförekomst. En ytvattenförekomst kan vara beroende av en viss grundvattenutströmning, grundvattennivå eller kemisk sammansättning hos grundvattnet. En mer omfattande beskrivning finns i avsnitt Fördjupning grundvattenberoende ekosystem.

Skyddsvärda grundvattenberoende terrestra ekosystem

Identifiera de skyddsvärda terrestra ekosystem som är beroende av grundvatten från grundvattenförekomsten. Ett terrestert ekosystem kan vara beroende av en viss grundvattenutströmning, grundvattennivå eller en viss kemisk sammansättning hos grundvattnet. Grundvattenberoende terrestra naturtyper som är Natura 2000-områden räknas alltid som skyddsvärda ekosystem. En mer omfattande beskrivning finns i avsnitt Fördjupning grundvattenberoende ekosystem.

Övriga grundvattenberoende skyddade områden

De skyddade områden som vattendirektivet omfattar, men som inte omfattas av tidigare punkter, är områden som skyddas genom nitratdirektivet och de grundvattenförekomster som är avsedda för dricksvattenuttag som är större än 10 m3/dygn eller kan försörja minst 50 personer. Dessa ska identifieras och registreras i VISS, samt rapporteras till EU-kommissionen.  

Gruppering

Ange om grundvattenförekomsten ingår i någon gruppering (se avsnitt Gruppering av grundvattenförekomster).

 

Vilka uppgifter från beskrivningen av grundvattenförekomster ska redovisas?

§

6 kap. 1 § Vattenmyndigheten ska redovisa information per grundvattenförekomst från inledande kartläggning enligt 2 1 § och fördjupad kartläggning enligt 3 kap. 2 § samt resultat av riskbedömning enligt 3 kap. 1 §.

Alla uppgifterna som ingår i de elva punkterna i 2 kap. 1 § (SGU-FS 2023:1) ska redovisas i VISS och flera av uppgifterna rapporteras till EU-kommissionen. Det finns särskilda krav på redovisning av information om skyddade områden i 6 kap. 3 §.

§

6 kap. 3 § Vattenmyndigheten ska redovisa information om grundvattenberoende skyddade områden och ange 

  1. områdets geografiska avgränsning i standardiserat GIS­format,
  2. unik identitet för det skyddade området, om sådan finns,
  3. områdets namn,
  4. enligt vilket eller vilka EU-­direktiv som området är utpekat,
  5. svensk lagstiftning som skyddar området, och
  6. syftet med skyddet. 

Vattenmyndigheten ska inkludera följande typer av skyddade områden:

  • Grundvattenförekomster som bidrar med grundvatten i betydande mängd till områden som fastställts för skydd av livsmiljöer eller arter enligt art- och habitatdirektivet.
  • Grundvattenförekomster som idag används eller är avsedda för dricksvattenuttag som är större än 10 m3/dygn eller kan försörja fler än 50 personer.
  • Grundvattenförekomster som ligger inom områden som är känsliga för näringsämnen enligt nitratdirektivet.

Skyddade områden enligt art- och habitatdirektivet identifierar vattenmyndigheten i 2 kap. 1 § punkt 9. Även i ytvattenförekomster kan det ingå grundvattenberoende naturtyper, de ska vattenmyndigheten ta hänsyn till via grundvattenanslutna ytvattenförekomster (2 kap. 1 § punkt 8). Dricksvattenanvändning och områden känsliga för näringsämnen identifierar vattenmyndigheten i 2 kap. 1 § punkt 10. Medlemsländerna ska ha register över alla dessa typer av skyddade områden. Den information som ska ingå i registret framgår av redovisningskraven i 6 kap. 3 §.

Senast ändrad 2024-02-13

Skriv ut