§
2 kap. 3 § Vattenmyndigheten ska utifrån listan i bilaga 1a identifiera mänskliga verksamheter som grundvattenförekomsten är eller kan förutses bli utsatt för.
§
Bilaga 1 a. Lista med mänskliga verksamheter som ska användas enligt 2 kap. 3 §.
- Punktkällor – förorenade områden
- Punktkällor – deponier
- Punktkällor – IEDindustri
- Punktkällor – inte IEDindustri
- Punktkällor – lakvatten från gruvdrift
- Punktkällor – vattenbruk
- Punktkällor – andra signifikanta punktkällor
- Diffusa källor – jordbruk
- Diffusa källor – transport och infrastruktur
- Diffusa källor – enskilda avlopp
- Diffusa källor – skogsbruk
- Diffusa källor – urban markanvändning
- Diffusa källor – andra signifikanta diffusa källor
- Diffusa källor – förorenad mark/gammal industrimark
- Diffusa källor – materialtäkt
- Vattenuttag – jordbruk
- Vattenuttag – kommunal eller allmän vattentäkt
- Vattenuttag – tillverkningsindustri
- Vattenuttag – andra relevanta uttag
- Konstgjord vattenåterföring
- Annan signifikant påverkan
- Grundvattennivåförändringar
- Okänd påverkan
- Historisk förorening
Att identifiera mänsklig verksamhet som har inverkan på grundvattenförekomster är en del av den inledande kartläggning som ska utföras för samtliga grundvattenförekomster. Informationen om mänsklig verksamhet ska användas för att bedöma om grundvattenförekomsten riskerar att inte uppnå eller bibehålla god kemisk och kvantitativ status. Vattenmyndigheten ska redovisa de typer av påverkan som de mänskliga verksamheterna ger upphov till enligt listan i bilaga 1a. Den grundar sig på de kategorier som kan rapporteras till EU-kommissionen.
Flera olika mänskliga verksamheter kan ge upphov till samma typ av påverkan. I den inledande kartläggningen är det tillräckligt att identifiera de mänskliga verksamheterna enligt listan och notera storleksordningen på omfattningen av verksamheten. I de fall som det behövs mer omfattande underlag för att göra riskbedömningen tas den informationen fram genom fördjupad kartläggning.
Vilken sorts mänskliga verksamheter ska inkluderas?
Mänsklig verksamhet som har kemisk och/eller kvantitativ påverkan ska tas med i kartläggningen. De kemiska påverkanskällorna delas in i punktkällor och diffusa källor. De kvantitativa påverkanskällorna är olika typer av vattenuttag samt konstgjord vattenåterföring (konstgjord infiltration). Notera att begreppet vattenuttag inte bara inkluderar de uttag som görs för att använda grundvattnet, utan även bortledning av grundvatten från till exempel tunnlar, akvedukter, gruvor och täkter ingår. Klimatförändringar är orsakade av mänsklig verksamhet och ingår därför. Det spelar ingen roll om den mänskliga verksamheten har tillstånd att bedrivas eller inte. Det som är väsentligt är om verksamheten ger upphov till en påverkan som gör att grundvattenförekomsten riskerar att inte uppnå eller bibehålla god status. I statusklassificeringen ingår inte mikrobiella aspekter. Därför ska inte heller mänsklig verksamhet som ger upphov till mikrobiell påverkan inkluderas.
Hur stort område ska undersökas?
I många fall återfinns den mänskliga verksamheten inom grundvattenförekomsten eller dess tillrinningsområde, men även till exempel långväga transport av föroreningar ska inkluderas om de kan innebära en risk att grundvattenförekomsten inte uppnår eller bibehåller god status.
Ska historiska, nutida och framtida verksamheter tas med?
Verksamheter som pågår ska inkluderas. Historiska verksamheter ska inkluderas när det finns en kvarvarande negativ effekt av verksamheten. Till exempel ska förorenade områden tas med oavsett om den verksamhet som släppte ut föroreningen finns kvar eller inte. Anledningen är att det kan finnas ett åtgärdsbehov, som i så fall ska ingå i förvaltningsarbetet. Kvantitativt kan det till exempel finnas nedlagda materialtäkter som gett upphov till en permanent förändring av grundvattennivån. Dessa ska tas med om förändringen ger negativa effekter på något skyddsvärt, till exempel ett dricksvattenuttag eller ett ekosystem, och därför behöver åtgärdas.
Mänskliga verksamheter som beviljats tillstånd, men ännu inte startat sin verksamhet, ska inkluderas. Detsamma gäller om verksamheten har startat och i dagsläget medför en liten påverkan med där tillståndet innebär att omfattningen av påverkan kommer öka. Det kan till exempel gälla täkter och gruvor. När det pågår tillståndsprövning av en verksamhet ska vattenmyndigheten inte föregå domstolens prövning genom att inkludera den ansökta verksamheten i riskbedömningen.
Hur små mänskliga verksamheter ska inkluderas?
Informationen om mänsklig verksamhet ska användas för att bedöma om grundvattenförekomsten riskerar att inte uppnå eller bibehålla god status. Därför är det gränserna för när grundvattenförekomsten har god eller otillfredsställande kemisk och kvantitativ status som avgör om den mänskliga verksamheten är liten eller stor. Alla verksamheter som är stora nog att kunna påverka grundvattenförekomstens status ska inkluderas. Den kemiska statusen bedöms mot tröskelvärdet och den kvantitativa statusen bedöms mot fyra kvalitetsfaktorer. Ha i åtanke att flera mänskliga verksamheter kan bidra med samma typ av belastning, det vill säga samma förorening eller uttag som påverkar samma kvalitetsfaktor. Det gör att även verksamheter som inte ensamt riskerar att påverka statusen måste inkluderas.
Vilka krav finns på redovisning och rapportering?
I föreskrifterna finns det ingen särskild paragraf som kräver att vattenmyndigheten redovisar den identifierade mänskliga verksamheten, men det finns krav på rapportering från EU. Rapporteringskravet från EU-kommissionen omfattar i nuläget enbart de mänskliga verksamheter som medför en risk att grundvattenförekomsten inte uppnår eller bibehåller god status. SGU förordar att vattenmyndigheten ändå registrerar alla identifierade mänskliga verksamheter i VISS eftersom informationen är viktig för det fortsatta arbetet inom förvaltningscykeln.