Undersidor

Grundvatten och förändrat klimat

Förändrad nederbörd och högre temperaturer kommer att leda till förändrade grundvattenförhållanden i Sverige. Men förändringarna är inte jämnt fördelade över landet eller över tiden, vilket leder till olika effekter för olika årstider, perioder och delar av Sverige.

Grundvatten spelar en mycket stor roll för flera funktioner i samhället. Inte minst för vattenförsörjningen, men det kan till exempel också vara avgörande för vissa miljöer. Det är inte bara för lite grundvatten och torka som kan skapa problem. Även för mycket grundvatten kan medföra negativa konsekvenser som ökad risk för översvämningar, försämrad markstabilitet och inläckage i konstruktioner under markytan.

Nybildningen av grundvatten, vilket också kallas grundvattenbildning, sker framför allt genom att nederbörd i form av regn eller smältvatten infiltrerar markytan och rinner ner genom marken och bildar grundvatten. Förutom nederbörd är också avdunstning från mark och växter en viktig faktor för grundvattenbildningen. Avdunstning beror mycket av temperaturen och under den varma delen av året brukar merparten av nederbörden avdunsta. En längre period med liten eller ingen grundvattenbildning, som ofta inträffar sommartid, brukar kallas grundvattentorka.

Klimatet förändras kontinuerligt och det pågår en global uppvärmning som förväntas fortsätta. Den förändring av klimatet som pågår påverkar inte bara temperaturen utan även nederbörden. Förändringarna förväntas inte bli jämnt fördelade över landet eller över tiden, vilket påverkar både grundvattenbildning och grundvattentorka men även grundvattenkvalitet på olika sätt för olika årstider, perioder och delar av Sverige.

Både mängd och kvaliteten på grundvattnet påverkas av de lokala markförhållandena på platsen som jordart, jorddjup, topografi, berggrund, med mera. Sverige har en mycket varierande geologi och vilket gör att grundvattenförhållandena skiljer sig åt väldigt mycket inom landet. Dessutom varierar användningen och beroendet av grundvatten stort mellan olika delar av landet och under året.

Kombinationen av varierande markförhållanden, användning och beroende av grundvatten tillsammans med olika temperatur- och nederbördsförändringar gör att konsekvenserna av förändrade grundvattenförhållanden förväntas skilja sig åt betydligt mellan olika platser, årstider och perioder.

Grundvattennivåerna och grundvattentemperaturen har redan förändrats

I Sverige är grundvattenbildningen inte jämnt fördelad över året. Den ökar ofta under hösten eftersom avdunstningen från mark och växter minskar när temperaturen sjunker. Under vintern kan det uppstå grundvattentorka, fram för allt i norra Sverige, om nederbörden lagras som snö och is i stället för regn som kan infiltrera i marken. Under tidig vår kan grundvattenbildningen vara stor. Dels på grund av snösmältning, dels på grund av att avdunstningen är liten i förhållande till nederbörden. Senare under våren och sommaren kan det uppstå grundvattentorka, fram för allt i södra Sverige på grund av att avdunstningen blir stor.

Den varierande grundvattenbildningen, som ofta följer ett årstidsmönster, medför att även grundvattennivåerna har en återkommande årstidsvariation. Den pågående klimatförändringen gör dock att det blivit förändringar i denna årstidsvariation vilket också har noterats sedan SGU påbörjade övervakning av grundvattennivåerna i slutet av 1960-talet. Exempelvis har perioden med tydligt sjunkande grundvattennivåer på grund av vintertorka blivit kortare. Mätningarna visar också att grundvattennivåns avsänkningsperiod under sommarhalvåret har förlängts med ungefär två veckor under perioden 1995–2014.

Läs mer om grundvattennivåernas årstidsvariationer

SGU:s mätningar visar också att grundvattnets temperatur har ökat med ungefär 1,5 grader sedan 1970-talet. Temperaturökningen följer trenden från andra mätserier som exempelvis SMHI:s data för lufttemperatur och är ytterligare ett tecken på ett varmare klimat.

Läs mer om grundvattnets temperaturökning

Grundvattenkartering.

Foto: Peter Dahlqvist, SGU.

Grundvattnets förväntade förändring

SGU har genomfört flera studier för att utreda vilka förändringar som kan förväntas i framtiden. Eftersom geologin i Sverige är mycket varierande har separata studier gjorts för stora och små grundvattenmagasin.

Läs mer om stora och små grundvattenmagasin

För små grundvattenmagasin, som är viktiga för den enskilda vattenförsörjningen, förväntas enligt den senaste rapporten från år 2024 följande förändringar av medelvärden för 30-årsperioder jämfört med referensperioden 1971–2000:

Kortare grundvattentorka på vintern samt ökad grundvattenbildning och höjd grundvattennivå i fjällkedjan och Norrlands inland.
Oförändrad eller minskad grundvattenbildning och oförändrad eller sänkt grundvattennivå i Götaland och i stora delar av Svealand
Längre grundvattentorka i Götaland och i stora delar Svealand samt längs Norrlandskusten där de större förändringarna ofta uppträder nära kusten eller de större sjöarna.
Förändringarna är mer påtagliga för kraftigare klimatscenarier och senare tidsperioder.

För stora grundvattenmagasin, som är viktiga för den allmänna vattenförsörjningen, förväntas enligt en SGU-rapport från år 2015 följande förändringar:

Grundvattnets årsmedelnivå beräknas höjas i större delen av Sverige utom i landets sydöstra delar där nivåerna i stället beräknas sjunka. Detta har störst betydelse för den allmänna vattenförsörjningen.
Grundvattnets högsta och lägsta nivåer beräknas stiga i norra Sverige medan de i stället beräknas sjunka i södra Sverige.
Skillnaden mellan högsta och lägsta nivå under året beräknas minska i norra delen av landet medan de beräknas öka i landets södra och sydvästra delar.

Ändrat klimat påverkar grundvattenkemin

Klimatförändringarna kan också leda till ändrad markanvändning, odling av nya grödor, längre växtsäsonger och ökad användning av gödsel och bekämpningsmedel vilket kan medföra påverkan på grundvattenkvaliteten. Ökad nederbörd kan dessutom medföra fler och större översvämningar samt höjda ytvattennivåer. Detta kan påverka grundvattenkvaliteten genom ökat inflöde av ytvatten till grundvattenmagasin samt att föroreningar i marken frigörs.

Både höjda och sänkta grundvattennivåer kan påverka grundvattenkemin. När grundvattennivåerna sjunker eller stiger kan halter av kemiska ämnen förändras på grund av förändrade redoxförhållanden. Stigande grundvattennivåer kan medföra minskade halter när det sker en utspädning av grundvattnet, detta gäller generellt för de flesta vittringsberoende parametrar som till exempel alkalinitet. Bilden är dock komplex. Om grundvattennivåerna ligger nära markytan kan det omvända sambandet gälla, till exempel kan stigande grundvattennivåer medföra att upplagrade metaller i de översta markskikten frigörs vilket kan leda till ökande halter.

I kustområdena kommer havsnivåhöjningen att påverka grundvattnet genom att risken för saltvatteninträngning ökar. Enskilda brunnar i kustnära områden kan ha små marginaler och en större risk för saltvattenpåverkan.

Effekter på föroreningar i mark och vatten av ett förändrat klimat