Geopolitisk oro i världen präglar fortsatt metallpriserna under årets andra kvartal

I början av april var priset på järnmalm 98,3 dollar per ton, en lägsta nivå de senaste elva månaderna. Priset steg igen mot mitten av april till följd av ökade efterfrågan från kinesiska stålverk. Järnmalmspriset nådde sin högsta nivå den 21 maj efter nyheten om ytterligare statligt stöd för den kinesiska fastighetssektorn och att den Internationella valutafonden (IMF) uppgraderade Kinas årliga BNP-tillväxtprognos till 5 procent för 2024. Mot slutet av andra kvartalet sjönk priset igen på grund av högtidsdagar och en fortsatt svag stålindustri i Kina.

Kopparpriset påverkades också av beskedet om statliga stödåtgärder i Kina. Det var tidvis försämrad tillgång till koncentrat och det fanns spekulativ handel på metallbörsen i London, LME. Ökad efterfrågan i USA och fraktförseningar från Latinamerika bidrog till sjunkande lagernivåer. Den 20 maj nådde priset 10 800 dollar per ton, den högsta nivån på flera år. Flera basmetaller följde utvecklingen på koppar.

Zinkpriset nådde en 15-månaders högsta nivå på 3 086 dollar per ton den 21 maj. Priset föll tillbaka något i juni på grund av marknadens minskade förväntningar på industrin. Nickelpriset nådde en åttamånaders högsta nivå den 20 maj. Priset på nickel drevs framför allt upp på grund av dess roll i nyckelteknologier i klimat och energiomställningen. Nickelpriset påverkades också av politiska oroligheter i Nya Kaledonien, världens tredje största producent av nickel. Priset sjönk tillbaka igen under juni på grund av ökade lagernivåer.

– Det finns nickelöverskott på marknaden eftersom utbudet, som domineras av Indonesien och Kina, fortsätter att vara högre än efterfrågan, säger SGU:s samhällsekonom och utredare Carolina Liljenstolpe.

Guldpriset sköt i höjden till en historisk topp på 2 427 dollar per uns den 21 maj, efter att Irans president Ebrahim Raisis dog i en helikopterkrasch den 20 maj.

– Den geopolitiska instabiliteten med konflikter i Mellanöstern och i Ryssland-Ukraina fortsätter att bidra till ökad efterfrågan på guld. Därtill har spänningarna ökat ytterligare på grund av att USA har höjt tullavgifter på kinesiska varor, säger Carolina Liljenstolpe.

Guldpriset påverkades också uppåt av tecken på minskad inflationstakt och förväntningar om kommande räntesänkningar. Silverpriset höll jämn takt med guldet. Priset nådde en rekordnivå på 31 815 dollar per uns den 22 maj. Teknologier inom solenergi bidrar till den höga efterfrågan på silver och utbudet har svårt att hålla jämn takt.

Platina följde guldets utveckling och priset steg över 1 000 dollar per uns i mitten av maj. Palladiumpriset sjönk samtidigt under 900 dollar per uns under delar av andra kvartalet och återigen återspeglas den tudelade efterfrågan. Platina efterfrågas inom fordons-, smyckes- och industriell tillverkning och metallen är viktig inom väteproduktion och bränslecellsteknologier. Palladium används i hög grad i katalysatorer för dieselfordon och där kan den dessutom ersättas av platina.

Litium- och koboltpriserna har varit relativt låga sedan början av året. I maj sjönk priserna på litium marginellt på grund av ökat utbud. Priset på kobolt påverkas också fortfarande av ett högt utbud eftersom utvinningen i Demokratiska Republiken Kongo har ökat. Den 1 augusti kommer USA och EU att införa högre tullar på elfordon (BEV) från Kina vilket förväntas ytterligare dämpa efterfrågan på batterimetallerna.

Priset på uran har legat på försiktiga nivåer under andra kvartalet. Den 10 juni var priset 83,4 dollar per pund, en sex månaders lägsta nivå. Marknaden fortsätter att försöka bedöma situationen. Nyligen meddelade USA och 20 andra länder planer att tredubbla sin kärnkraft till 2050. Kina leder satsningarna på kärnenergi och bygger för närvarande 22 av världens 58 reaktorer, medan Japan återstartade projekt för att bygga kärnreaktorer. Det är också oklart vilken inverkan USA:s förbud mot import av ryskt kärnbränsle kan ha på globala leveranskedjor.

Se statistik för metallprisernas utveckling april–juni 2024