
Den från början horisontella lagringen i bergarten är idag ställd på ända. Det skedde vid meteoritnedslaget som bildade den ringformade struktur som Siljanssjön ingår i. Foto: Britt-Marie Ek, SGU.
Styggforsen – magisk kanjon med berglager på ända
När meteoriten slog ner här för 377 miljoner år sedan försatte den bokstavligen berg. Ett område på en mil i diameter deformerades ögonblickligen. Vid Styggforsen kan du se tydliga spår av denna dramatiska tid i jordens historia.
Meteoritnedslaget sände en enorm chockvåg genom berggrunden och krossade allt i sin väg, skapade slagkäglor och chockad kvarts. Hålet vidgade sig snabbt i en väldig explosion och bildade en av världens största kratrar, 52 km stor, idag känd som Siljansringen.
Sekunder senare pressades underlaget tillbaka i en sorts rekylrörelse. De centrala delarna av kratern reste sig som en kupol av krossat urberg, medan kraterns ytterdelar försköts nedåt i ringformiga förkastningar.
Tredimensionell bild av ett meteoritnedslag
Idag är Siljansområdet ett utmärkt ställe att studera vad som händer med berggrunden vid ett stort meteoritnedslag. På många håll är berggrunden naturligt blottad och gör det därför möjligt att se vad som hänt i tre dimensioner.
Vid Styggforsen står lager av skiffer, kalksten och sandsten som bildades under silur (444–419 miljoner år sedan) dramatiskt på högkant till följd av meteoritnedslaget.
Vattnets väldiga kraft
Siljansringen har också styrt inlandsisarnas smältvatten. Här vid Styggforsen har en djup kanjon skulpterats ut och skapat en naturlig blottning av berggrunden och bidragit till att skapa en trolsk natur. Själva Styggforsen faller i två grenar mer än 30 meter utför bergsbranterna.
På kanjonens ena sida och i vattenfallet där ån bryter ner i dalbottnen finns uppbrutna block av prekambrisk berggrund som granit och gnejs, och på motsatt sida finner man den sedimentära kalkrika berggrunden.
Vatten och kalk ger den trolska miljön
Kanjonen, vattenfallet, de brantställda berglagren och skogen ger tillsammans en dramatisk och trolsk natur. Olika sorters växtlighet och djurliv gynnas av den fuktiga miljö som forsen skapar, liksom av den kalkrika berggrunden. På grund av tillgången till kalk och vattenkraft har här förr dessutom skett cementtillverkning och funnits kraftstation och kvarn.
Styggforsens vatten, tillsammans med smältvatten från inlandsisen, har skapat smala och höga erosionsrester i berggrunden.
Foto: Britt-Marie Ek, SGU.
Senast granskad 2023-05-05