Nothamn – ett geologiskt fönster mot Bergslagens födelse
Inom en sträcka av någon kilometer finns en fascinerande mångfald av mineral och bergarter med livfulla veckningsmönster. Vid Nothamn på Väddö kan även en lekman promenera på klipporna vid havet och uppleva stora delar av Bergslagens geologiska historia.
Med en exkursionsguide i handen kan även ett otränat öga utan större ansträngning läsa naturen som en lärobok och förstå hur berggrunden här och i resten av Bergslagen bildats. Yngre berggrund ligger ovanpå äldre, yngre gångar och sprickor skär genom äldre partier och fragment av äldre material ligger inbäddat i yngre. I kontakt mellan vit marmor och svart lava har gröna och orange mineral bildats. Söder om hamnen finns jättekristaller av fältspat och små röda ädelstenar av granat.
Halvmeterstora kristaller av fältspat finns att titta på.
Foto: Per Nysten, SGU.
Vulkaner och tidigt liv
För 1,9 miljarder år sedan fanns här explosiva vulkaner som sprutade aska och lava över ett grunt hav som täckte området. På havsbotten levde tidiga former av liv, mikroorganismer, som tillsammans byggde upp kalkstenslager. I kalkstenen fälldes järn ut och skikt av järnmalm bildades, något som är vanligt i hela Bergslagen. På djupet, under vulkanerna har stora magmakammare stelnat till bergarterna diorit och gabbro.
Plattkrockar gav marmor
Kring Nothamn syns resultatet av att tektoniska plattor kolliderat under stort tryck och hög värme. Vid kollisionen har de tidigare vulkaniska och kalkiga lagren veckats ner till stort djup och därmed omvandlats. Bevis för detta ser vi bland annat i bildningen av marmor från kalksten. Marmorlagren är dessutom brant uppresta och veckade. Idag ser vi ytligt bildade bergarter i kontakt med djupbergarter då berggrunden blottlagts genom nerbrytande krafter och samtida höjning av hela jordskorpan.
Veckad marmor med inlagrad vulkanaska.
Foto: Per Nysten, SGU.
Förkastningar - resultat av jordbävningar
Berggrunden har också deformerats mer ytnära under upprepade tillfällen. Berggrundsrörelser längs förkastningar kan ha gett upphov till jordbävningar för många hundra miljoner år sedan. Var, när och hur dessa bildats är nödvändig kunskap när man bygger bergrum så som planeras för slutförvaret av utbränt kärnbränsle i Forsmark strax norr om Nothamn.
Utdragna och avslitna (boudinerade) mörka diabasgångar i "mjukare" skikt av marmor.
Foto: Per Nysten, SGU.
Senast granskad 2023-05-05